Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

För att förstå ämnet historia krävs både vetenskaplig och existentiell kunskap. Det visar Helén Persson i sin avhandling om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Helén Persson
Helén Persson

Född 1970
Bor i Lund

Disputerade 2018-11-01
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Historia i futurum. Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i svenska och historia men har framför allt undervisat på komvux. Här läser man samma kurser som gymnasiet men med utbildningstakten är betydligt snabbare. Detta väckte en hel del frågor och funderingar kring vilka urval vi lärare måste göra men också på synen på historieämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på historieämnet under 1900-talet och hur den kommer till uttryck i styrdokument, kurs-, och läroplaner samt läromedel mellan 1919 och 2011. Mer specifikt har jag analyserat innehåll samt kvalitetskriterier. I läroböckerna har jag granskat texter om franska revolutionen. Jag har även tagit fram en modell för vad kunskapsutveckling i ämnet historia skulle kunna vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots nya vetenskapliga rön förändras inte texterna i läromedlen särskilt mycket genom decennierna. På sätt och vis är de äldre läroböckerna, före andra världskriget, mer begripliga tack vare sin berättande form. Efter andra världskriget blir läromedlen mer kritiskt vetenskapligt baserade. I dagens läroböcker får den berättande historien återigen en mer framträdande plats.

– Synen på historieämnet förändras däremot en hel del under perioden, vilket avspeglas i styrdokumenten. De idéer kring fosterlandskärlek och nationalism som präglade historieämnet under 1900-talets första del är efter andra världskriget inte lika gångbara längre och under decennierna som följer syns en osäkerhet kring vad ämnet egentligen är bra för. På 60-talen har historieämnets roll reducerats till att vara mer av ett hjälpämne till samhällskunskap, utan egen relevans. Redan på 90-talet påbörjas en förändring som blommar ut i 2011 års kursplaner då  historieämnet blir åter ett ämne med egen relevans.

– Avhandlingens viktigaste resultat är den modell jag tagit fram om vad kunskapsutveckling i ämnet skulle kunna vara: Det handlar om både vetenskapliga och existentiella kunskaper. De senare är ett av villkoren för att förstå historia –  historiemedvetandet – genom att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev tagen av hur lite plats historieämnet hade under framför allt 60-talen då ämnet mer eller mindre fungerade som ett stödämne till andra ämnen. Jag förvånades även av orörligheten i läroböckerna. Franska revolutionen beskrivs i princip på samma sätt genom hela 1900-talet, trots en stor kunskapsutveckling på området.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt undervisande lärare som funderar över hur elevernas historiemedvetande utvecklas. Jag hoppas också att resultaten kan vara ett redskap för att jobba med historieämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-10-29 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.