Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

För att förstå ämnet historia krävs både vetenskaplig och existentiell kunskap. Det visar Helén Persson i sin avhandling om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Helén Persson
Helén Persson

Född 1970
Bor i Lund

Disputerade 2018-11-01
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Historia i futurum. Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i svenska och historia men har framför allt undervisat på komvux. Här läser man samma kurser som gymnasiet men med utbildningstakten är betydligt snabbare. Detta väckte en hel del frågor och funderingar kring vilka urval vi lärare måste göra men också på synen på historieämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på historieämnet under 1900-talet och hur den kommer till uttryck i styrdokument, kurs-, och läroplaner samt läromedel mellan 1919 och 2011. Mer specifikt har jag analyserat innehåll samt kvalitetskriterier. I läroböckerna har jag granskat texter om franska revolutionen. Jag har även tagit fram en modell för vad kunskapsutveckling i ämnet historia skulle kunna vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots nya vetenskapliga rön förändras inte texterna i läromedlen särskilt mycket genom decennierna. På sätt och vis är de äldre läroböckerna, före andra världskriget, mer begripliga tack vare sin berättande form. Efter andra världskriget blir läromedlen mer kritiskt vetenskapligt baserade. I dagens läroböcker får den berättande historien återigen en mer framträdande plats.

– Synen på historieämnet förändras däremot en hel del under perioden, vilket avspeglas i styrdokumenten. De idéer kring fosterlandskärlek och nationalism som präglade historieämnet under 1900-talets första del är efter andra världskriget inte lika gångbara längre och under decennierna som följer syns en osäkerhet kring vad ämnet egentligen är bra för. På 60-talen har historieämnets roll reducerats till att vara mer av ett hjälpämne till samhällskunskap, utan egen relevans. Redan på 90-talet påbörjas en förändring som blommar ut i 2011 års kursplaner då  historieämnet blir åter ett ämne med egen relevans.

– Avhandlingens viktigaste resultat är den modell jag tagit fram om vad kunskapsutveckling i ämnet skulle kunna vara: Det handlar om både vetenskapliga och existentiella kunskaper. De senare är ett av villkoren för att förstå historia –  historiemedvetandet – genom att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev tagen av hur lite plats historieämnet hade under framför allt 60-talen då ämnet mer eller mindre fungerade som ett stödämne till andra ämnen. Jag förvånades även av orörligheten i läroböckerna. Franska revolutionen beskrivs i princip på samma sätt genom hela 1900-talet, trots en stor kunskapsutveckling på området.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt undervisande lärare som funderar över hur elevernas historiemedvetande utvecklas. Jag hoppas också att resultaten kan vara ett redskap för att jobba med historieämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-10-29 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats