Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

För att förstå ämnet historia krävs både vetenskaplig och existentiell kunskap. Det visar Helén Persson i sin avhandling om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Helén Persson
Helén Persson

Född 1970
Bor i Lund

Disputerade 2018-11-01
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Historia i futurum. Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad gymnasielärare i svenska och historia men har framför allt undervisat på komvux. Här läser man samma kurser som gymnasiet men med utbildningstakten är betydligt snabbare. Detta väckte en hel del frågor och funderingar kring vilka urval vi lärare måste göra men också på synen på historieämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om synen på historieämnet under 1900-talet och hur den kommer till uttryck i styrdokument, kurs-, och läroplaner samt läromedel mellan 1919 och 2011. Mer specifikt har jag analyserat innehåll samt kvalitetskriterier. I läroböckerna har jag granskat texter om franska revolutionen. Jag har även tagit fram en modell för vad kunskapsutveckling i ämnet historia skulle kunna vara.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots nya vetenskapliga rön förändras inte texterna i läromedlen särskilt mycket genom decennierna. På sätt och vis är de äldre läroböckerna, före andra världskriget, mer begripliga tack vare sin berättande form. Efter andra världskriget blir läromedlen mer kritiskt vetenskapligt baserade. I dagens läroböcker får den berättande historien återigen en mer framträdande plats.

– Synen på historieämnet förändras däremot en hel del under perioden, vilket avspeglas i styrdokumenten. De idéer kring fosterlandskärlek och nationalism som präglade historieämnet under 1900-talets första del är efter andra världskriget inte lika gångbara längre och under decennierna som följer syns en osäkerhet kring vad ämnet egentligen är bra för. På 60-talen har historieämnets roll reducerats till att vara mer av ett hjälpämne till samhällskunskap, utan egen relevans. Redan på 90-talet påbörjas en förändring som blommar ut i 2011 års kursplaner då  historieämnet blir åter ett ämne med egen relevans.

– Avhandlingens viktigaste resultat är den modell jag tagit fram om vad kunskapsutveckling i ämnet skulle kunna vara: Det handlar om både vetenskapliga och existentiella kunskaper. De senare är ett av villkoren för att förstå historia –  historiemedvetandet – genom att vi i en och samma tankegång tänker kring dåtid, nutid och framtid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev tagen av hur lite plats historieämnet hade under framför allt 60-talen då ämnet mer eller mindre fungerade som ett stödämne till andra ämnen. Jag förvånades även av orörligheten i läroböckerna. Franska revolutionen beskrivs i princip på samma sätt genom hela 1900-talet, trots en stor kunskapsutveckling på området.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt undervisande lärare som funderar över hur elevernas historiemedvetande utvecklas. Jag hoppas också att resultaten kan vara ett redskap för att jobba med historieämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-10-29 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:03 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.