Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Förståelse har personlig prägel

Publicerad:2009-03-23
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Lena Löfgren

Född 1947
i Göteborg

Disputerade
2009-03-27
vid Lunds universitet

Avhandling

Everything has its processes, one could say

Hur blev du intresserad av ämnet?

Redan när jag gick på lärarhögskolan blev jag nyfiken på hur vi lär oss. Varför det ibland är så svårt att lära och varför lär vi oss vissa saker lättare? När jag kom ut bland elever såg jag också hur svårt det var att veta vilken hjälp en elev behövde för att komma vidare i sitt lärande.
Nu jobbar jag som lärarutbildare på Högskolan Kristianstad och här finns det en grupp av lärare som jobbar just med forskning i lärande i naturvetenskap och matematik, LISMA (Learning In Science and Mathematics). Jag ingår i den gruppen.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om hur barn utvecklar sina uppfattningar om några vardagliga situationer där materia omvandlas – vad händer med vissna löv som får ligga kvar på marken, vart tar stearinet från ett brinnande ljus vägen och hur uppstår imman som syns på insidan av en glasskiva som lagts ovanpå ett glas med vatten. Syftet har varit att följa de enskilda elevernas uppfattningar, hur deras uppfattningar förändras, vad som förändrar uppfattningarna, men också hur de använder naturvetenskapen de lär sig i skolan. Får den betydelse för hur de beskriver situationerna?

Det är en longitudinell studie där jag har följt 20 elever i tio år, från förskoleklass tills de gick ut högstadiet. Jag har intervjuat dem en eller två gånger varje år.Redan när de här barnen var 6-7 år introducerade jag idén om att materien som finns runt omkring oss består av molekyler. Tanken var att eleverna skulle kunna ha det som ett mentalt verktyg och använda det när de beskriver omvandlingen som sker i de olika situationerna. Detta var alltså innan de formellt började jobba med den typen av begrepp i skolan, molekyler brukar till exempel inte nämnas förrän i högstadiet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Eleverna utvecklar förståelse för de här fenomenen med en tydligt personlig prägel. Det finns en påtaglig spridning i elevernas förmåga att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap för att utveckla sina idéer om de här situationerna mot en mer vetenskaplig inriktning. Den här spridningen tycks öka under grundskoletiden. Om de är olika som 6-7-åringar är de ännu mer olika när de är 16 år.

Studien visar på de yngre elevernas förmåga att använda enkla molekylbegrepp i sina förklaringar. Det finns en del som påstår att barn i denna ålder inte kan använda sig av den här typen av redskap, men jag tycker att min studie visar att många kan det. Viktiga begrepp och modeller, som i det här fallet materiens partikelnatur, skulle kunna introduceras tidigt i skolan, men bara under förutsättning att begreppen kontinuerligt bearbetas och utvecklas.

De äldre eleverna har stora svårigheter att använda den naturvetenskap som undervisas under de senare skolåren på ett produktivt sätt när de ska förklara de här tre situationerna. Studien visar tydligt att tidigare erfarenheter har stor betydelse för fortsatt lärande och det tar lång tid att förstå abstrakta begrepp och modeller på ett sådant sätt att man kan använda de här idéerna när man ska beskriva fenomen i vardagen. Med detta visar jag att longitudinella studier ger oss speciella kunskaper som vi inte kunnat få om man bara intervjuar eller undersöker vid ett speciellt tillfälle.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Det förvånade mig att en hel del av de elever som i grunden var bra på att använda sina egna erfarenheter, och som var bra på att reflektera över dem i förhållande till de tre situationerna, ändå inte kunde använda den naturvetenskap som de undervisades om i skolan så att den hjälpte dem att förstå eller bättre förklara situationerna.

Vem har nytta av dina resultat?

Egentligen tycker jag att alla som arbetar med naturvetenskaplig undervisning i förskola, skola, lärarutbildning och universitet har nytta av dem. Även i arbetet att ta fram kursplaner och olika typer av prov och diagnosmaterial så har man nytta av en del av slutsatserna.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag tror att man skulle behöva sovra bland alla begrepp som man introducerar i grundskolan. Det tar lång tid att förstå abstrakta begrepp och det förs in väldigt många framför allt under årskurs 7 till 9. Samtidigt tror jag att man kan använda och dra nytta av yngre elevers intresse och förmåga att använda enkla modeller för att förklara fenomen tidigare än vad man gör idag i skolan.

Det behövs undersökas hur man successivt under hela skoltiden (från förskola till gymnasium) kan bygga upp förståelse av viktiga begrepp och modeller. Detta arbete behöver utvecklas gemensamt av forskare och lärare i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev