Fortbildning viktigt på förskolan

Birthe Hagström

Född 1950
i Landskrona

Disputerade
2010-02-26

vid Malmö högskola med avhandlingen:


AVHANDLING
Kompletterande anknytningsperson på förskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Eftersom vi vet att den första tiden av barnens liv är betydelsefull för deras vidare utveckling. De flesta barn börjar i förskolan tidigt och jag ville undersöka hur förskolan kan stödja utsatta barn.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om att barn till föräldrar med psykisk ohälsa kan behöva stöd. Jag har studerat en grupp pedagoger som erbjudits fortbildning under tre år och som parallellt har arbetat som kompletterande anknytningsperson. Genom pedagogernas berättelser om sin egen utveckling och om hur arbetet med barnen har utvecklats, har jag studerat vilken betydelse fortbildningen har haft för pedagogerna och barnen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det betydelsen för pedagogernas yrkesutveckling. Pedagogerna menar att de har lärt sig mer om barns tidiga utveckling i samspel med andra och att de har kunnat omsätta den kunskapen till praktiskt arbete. De har också fått en större förståelse för barnens totala livssituation och för sin egen betydelse i samspelet med barnen.
Sedan finns det resultat som beskriver hur fortbilningen avspeglar sig i pedagogernas arbete med barnen. Samtliga pedagoger beskriver att det har tagit tid innan barnen har utvecklat en tillitsfull relation till sin så kallade anknytningsperson.

Vad överraskade dig?

– Att det tog så lång tid innan barnen litade på sin kompletterande anknytningsperson. I dag vill vi ofta gå fort fram och resurser omprioriteras med jämna tidsintervall. De här barnen behöver tid. En annan sak som kanske inte förvånat mig, men som troligen har betydelse, är vikten av att samtliga pedagoger på en avdelning fick samma utbildning under en längre period.

Vem har nytta av dina resultat?

– Ytterst handlar det förstås om att resultaten kan hjälpa utsatta barn i förskolan. Men jag hoppas också att de får någon nytta inom lärarutbildningen och inom fortbildning för förskolans pedagoger. Kunskap om anknytningsteori, affektteori och barns självutveckling är eftersatt inom förskolan. Jag hoppas dessutom att resultaten, som pekar på vikten av långsiktighet, kan få betydelse inom socialtjänsten och psykiatrin.

Sidan publicerades 2010-02-22 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 14:52 av


Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.