Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell och fortbildning för lärare i digitalisering ökar elevernas resultat. Det visar Annika Agélii Genlotts avhandling om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Annika Agélii Genlott
Annika Agélii Genlott

Född 1968
Bor i Sollentuna

Disputerade 2020-12-10
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och arbetade i grundskolan när digitaliseringen tog fart och skolorna började köpa in digitala hjälpmedel. Där och då väcktes frågan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre undervisning och i förlängningen stärka elevernas resultat. Poängen med digital teknik är ju att den, om den används rätt, kan fungera som en hävstång för pedagogiken. Frågan ledde mig vidare in i forskningen där jag intresserat mig för balansen mellan pedagogik och teknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur en skolorganisation kan utveckla och driva långsiktig och hållbar digitalisering inom hela organisationen på ett forskningsbaserat sätt. Mer specifikt har jag designat en pedagogisk modell för digitalisering bestående av sex olika delar. Den har sedan implementerats i en hel skolorganisation – testats, utvecklats, analyserats och modellerats om i cykler. Modellen heter Skriva sig till lärande och innebär också ett års fortbildning för lärarna.

– I avhandlingen undersöker jag om modellen och arbetssättet samt fortbildningen leder till förbättrad undervisning och ökade elevresultat. Detta testades i en klass i årskurs ett i ämnet svenska, samt genom nationella prov från 500 elever i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. Vidare undersöks lärarnas och skolledarnas upplevelser och erfarenheter av digitaliseringsprojektet enligt den här designen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kombinationen av projektets design och den pedagogiska modellen bidrog till att den digitala tekniken fungerade just som en hävstång i undervisningen. Resultaten, som är signifikant säkerställda, visar att elevernas resultat ökade med så mycket som 20 procent. Den största studien med 500 elever i årskurs tre visar att de elever som har svårast att nå målen ökade sina resultat mest. Intressant är också att i ämnet svenska ökade resultaten mest bland pojkarna. En möjlig förklaring är att pojkar i de yngre årskurserna ofta är sena i sin finmotorik och de kan därmed dra större nytta av att få använda digitala hjälpmedel i ett tidigt skede. Vad som också bidrar är att majoriteten av eleverna tycker det är roligt och inspirerande att använda teknik som innebär att de får återkoppla till varandra och publicera sina arbeten för en större målgrupp.

– Forskningsstudierna med lärarna visar att det svåraste för dem är inte användandet av tekniken i sig utan hur undervisningen kan anpassas för att i olika undervisningssituationer bäst dra nytta av tekniken. Resultaten visar att den ett år långa fortbildningen som lärarna gick var grundläggande för att lyckas med detta. I utbildningen deltog också skolledarna, vilket enligt både lärare och skolledare  var viktigt, särskilt för dem som hade det tuffast med  det förändringsarbete som var nödvändigt. Lärare som låg mer i framkant hade inte lika stort behov av skolledarnas stöd. De värdesatte mer det utökade nätverk med kollegor utanför den egna skola som satsningen och den kommunövergripande fortbildningen gav.

– Skolledarna förstod väl sin roll som stödjande part och pekade framför allt på den gemensamma referensram som deras deltagande i lärarnas fortbildning skapade. Skolledarna underströk också vikten av att satsningar likt den här är väl förankrade både uppåt och nedåt i organisationen. En slutsats är därmed att den pedagogiska modellen med tydliga mål i kombination med digitalt stöd leder till ökade elevresultat.

Vad överraskade dig?

– I elevstudierna hade jag två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen, den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade  full tillgång till digitala verktyg men inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen. Det här är intressant för precis så här ser det ut på många skolor – klassrum fyllda av digitala hjälpmedel men lärare som långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan arbeta för att förbättra undervisningen och öka lärandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan då avhandlingen är ett exempel på hur man på skolorganisatorisk nivå kan utveckla, leda och driva ett systematiskt och långsiktigt digitaliseringsarbete. Men framför allt skolhuvudmän, i form av förvaltnings- och skolchefer eller med motsvarande roll inom fristående skolorganisationer, då jag hoppas att resultaten kan bidra till att de förstår vikten av fortbildning för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-20 14:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.