Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell och fortbildning för lärare i digitalisering ökar elevernas resultat. Det visar Annika Agélii Genlotts avhandling om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Annika Agélii Genlott
Annika Agélii Genlott

Född 1968
Bor i Sollentuna

Disputerade 2020-12-10
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och arbetade i grundskolan när digitaliseringen tog fart och skolorna började köpa in digitala hjälpmedel. Där och då väcktes frågan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre undervisning och i förlängningen stärka elevernas resultat. Poängen med digital teknik är ju att den, om den används rätt, kan fungera som en hävstång för pedagogiken. Frågan ledde mig vidare in i forskningen där jag intresserat mig för balansen mellan pedagogik och teknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur en skolorganisation kan utveckla och driva långsiktig och hållbar digitalisering inom hela organisationen på ett forskningsbaserat sätt. Mer specifikt har jag designat en pedagogisk modell för digitalisering bestående av sex olika delar. Den har sedan implementerats i en hel skolorganisation – testats, utvecklats, analyserats och modellerats om i cykler. Modellen heter Skriva sig till lärande och innebär också ett års fortbildning för lärarna.

– I avhandlingen undersöker jag om modellen och arbetssättet samt fortbildningen leder till förbättrad undervisning och ökade elevresultat. Detta testades i en klass i årskurs ett i ämnet svenska, samt genom nationella prov från 500 elever i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. Vidare undersöks lärarnas och skolledarnas upplevelser och erfarenheter av digitaliseringsprojektet enligt den här designen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kombinationen av projektets design och den pedagogiska modellen bidrog till att den digitala tekniken fungerade just som en hävstång i undervisningen. Resultaten, som är signifikant säkerställda, visar att elevernas resultat ökade med så mycket som 20 procent. Den största studien med 500 elever i årskurs tre visar att de elever som har svårast att nå målen ökade sina resultat mest. Intressant är också att i ämnet svenska ökade resultaten mest bland pojkarna. En möjlig förklaring är att pojkar i de yngre årskurserna ofta är sena i sin finmotorik och de kan därmed dra större nytta av att få använda digitala hjälpmedel i ett tidigt skede. Vad som också bidrar är att majoriteten av eleverna tycker det är roligt och inspirerande att använda teknik som innebär att de får återkoppla till varandra och publicera sina arbeten för en större målgrupp.

– Forskningsstudierna med lärarna visar att det svåraste för dem är inte användandet av tekniken i sig utan hur undervisningen kan anpassas för att i olika undervisningssituationer bäst dra nytta av tekniken. Resultaten visar att den ett år långa fortbildningen som lärarna gick var grundläggande för att lyckas med detta. I utbildningen deltog också skolledarna, vilket enligt både lärare och skolledare  var viktigt, särskilt för dem som hade det tuffast med  det förändringsarbete som var nödvändigt. Lärare som låg mer i framkant hade inte lika stort behov av skolledarnas stöd. De värdesatte mer det utökade nätverk med kollegor utanför den egna skola som satsningen och den kommunövergripande fortbildningen gav.

– Skolledarna förstod väl sin roll som stödjande part och pekade framför allt på den gemensamma referensram som deras deltagande i lärarnas fortbildning skapade. Skolledarna underströk också vikten av att satsningar likt den här är väl förankrade både uppåt och nedåt i organisationen. En slutsats är därmed att den pedagogiska modellen med tydliga mål i kombination med digitalt stöd leder till ökade elevresultat.

Vad överraskade dig?

– I elevstudierna hade jag två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen, den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade  full tillgång till digitala verktyg men inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen. Det här är intressant för precis så här ser det ut på många skolor – klassrum fyllda av digitala hjälpmedel men lärare som långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan arbeta för att förbättra undervisningen och öka lärandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan då avhandlingen är ett exempel på hur man på skolorganisatorisk nivå kan utveckla, leda och driva ett systematiskt och långsiktigt digitaliseringsarbete. Men framför allt skolhuvudmän, i form av förvaltnings- och skolchefer eller med motsvarande roll inom fristående skolorganisationer, då jag hoppas att resultaten kan bidra till att de förstår vikten av fortbildning för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-20 14:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser