Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell och fortbildning för lärare i digitalisering ökar elevernas resultat. Det visar Annika Agélii Genlotts avhandling om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Annika Agélii Genlott
Annika Agélii Genlott

Född 1968
Bor i Sollentuna

Disputerade 2020-12-10
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och arbetade i grundskolan när digitaliseringen tog fart och skolorna började köpa in digitala hjälpmedel. Där och då väcktes frågan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre undervisning och i förlängningen stärka elevernas resultat. Poängen med digital teknik är ju att den, om den används rätt, kan fungera som en hävstång för pedagogiken. Frågan ledde mig vidare in i forskningen där jag intresserat mig för balansen mellan pedagogik och teknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur en skolorganisation kan utveckla och driva långsiktig och hållbar digitalisering inom hela organisationen på ett forskningsbaserat sätt. Mer specifikt har jag designat en pedagogisk modell för digitalisering bestående av sex olika delar. Den har sedan implementerats i en hel skolorganisation – testats, utvecklats, analyserats och modellerats om i cykler. Modellen heter Skriva sig till lärande och innebär också ett års fortbildning för lärarna.

– I avhandlingen undersöker jag om modellen och arbetssättet samt fortbildningen leder till förbättrad undervisning och ökade elevresultat. Detta testades i en klass i årskurs ett i ämnet svenska, samt genom nationella prov från 500 elever i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. Vidare undersöks lärarnas och skolledarnas upplevelser och erfarenheter av digitaliseringsprojektet enligt den här designen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kombinationen av projektets design och den pedagogiska modellen bidrog till att den digitala tekniken fungerade just som en hävstång i undervisningen. Resultaten, som är signifikant säkerställda, visar att elevernas resultat ökade med så mycket som 20 procent. Den största studien med 500 elever i årskurs tre visar att de elever som har svårast att nå målen ökade sina resultat mest. Intressant är också att i ämnet svenska ökade resultaten mest bland pojkarna. En möjlig förklaring är att pojkar i de yngre årskurserna ofta är sena i sin finmotorik och de kan därmed dra större nytta av att få använda digitala hjälpmedel i ett tidigt skede. Vad som också bidrar är att majoriteten av eleverna tycker det är roligt och inspirerande att använda teknik som innebär att de får återkoppla till varandra och publicera sina arbeten för en större målgrupp.

– Forskningsstudierna med lärarna visar att det svåraste för dem är inte användandet av tekniken i sig utan hur undervisningen kan anpassas för att i olika undervisningssituationer bäst dra nytta av tekniken. Resultaten visar att den ett år långa fortbildningen som lärarna gick var grundläggande för att lyckas med detta. I utbildningen deltog också skolledarna, vilket enligt både lärare och skolledare  var viktigt, särskilt för dem som hade det tuffast med  det förändringsarbete som var nödvändigt. Lärare som låg mer i framkant hade inte lika stort behov av skolledarnas stöd. De värdesatte mer det utökade nätverk med kollegor utanför den egna skola som satsningen och den kommunövergripande fortbildningen gav.

– Skolledarna förstod väl sin roll som stödjande part och pekade framför allt på den gemensamma referensram som deras deltagande i lärarnas fortbildning skapade. Skolledarna underströk också vikten av att satsningar likt den här är väl förankrade både uppåt och nedåt i organisationen. En slutsats är därmed att den pedagogiska modellen med tydliga mål i kombination med digitalt stöd leder till ökade elevresultat.

Vad överraskade dig?

– I elevstudierna hade jag två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen, den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade  full tillgång till digitala verktyg men inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen. Det här är intressant för precis så här ser det ut på många skolor – klassrum fyllda av digitala hjälpmedel men lärare som långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan arbeta för att förbättra undervisningen och öka lärandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan då avhandlingen är ett exempel på hur man på skolorganisatorisk nivå kan utveckla, leda och driva ett systematiskt och långsiktigt digitaliseringsarbete. Men framför allt skolhuvudmän, i form av förvaltnings- och skolchefer eller med motsvarande roll inom fristående skolorganisationer, då jag hoppas att resultaten kan bidra till att de förstår vikten av fortbildning för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-20 14:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.