Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell och fortbildning för lärare i digitalisering ökar elevernas resultat. Det visar Annika Agélii Genlotts avhandling om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Annika Agélii Genlott
Annika Agélii Genlott

Född 1968
Bor i Sollentuna

Disputerade 2020-12-10
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och arbetade i grundskolan när digitaliseringen tog fart och skolorna började köpa in digitala hjälpmedel. Där och då väcktes frågan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre undervisning och i förlängningen stärka elevernas resultat. Poängen med digital teknik är ju att den, om den används rätt, kan fungera som en hävstång för pedagogiken. Frågan ledde mig vidare in i forskningen där jag intresserat mig för balansen mellan pedagogik och teknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur en skolorganisation kan utveckla och driva långsiktig och hållbar digitalisering inom hela organisationen på ett forskningsbaserat sätt. Mer specifikt har jag designat en pedagogisk modell för digitalisering bestående av sex olika delar. Den har sedan implementerats i en hel skolorganisation – testats, utvecklats, analyserats och modellerats om i cykler. Modellen heter Skriva sig till lärande och innebär också ett års fortbildning för lärarna.

– I avhandlingen undersöker jag om modellen och arbetssättet samt fortbildningen leder till förbättrad undervisning och ökade elevresultat. Detta testades i en klass i årskurs ett i ämnet svenska, samt genom nationella prov från 500 elever i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. Vidare undersöks lärarnas och skolledarnas upplevelser och erfarenheter av digitaliseringsprojektet enligt den här designen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kombinationen av projektets design och den pedagogiska modellen bidrog till att den digitala tekniken fungerade just som en hävstång i undervisningen. Resultaten, som är signifikant säkerställda, visar att elevernas resultat ökade med så mycket som 20 procent. Den största studien med 500 elever i årskurs tre visar att de elever som har svårast att nå målen ökade sina resultat mest. Intressant är också att i ämnet svenska ökade resultaten mest bland pojkarna. En möjlig förklaring är att pojkar i de yngre årskurserna ofta är sena i sin finmotorik och de kan därmed dra större nytta av att få använda digitala hjälpmedel i ett tidigt skede. Vad som också bidrar är att majoriteten av eleverna tycker det är roligt och inspirerande att använda teknik som innebär att de får återkoppla till varandra och publicera sina arbeten för en större målgrupp.

– Forskningsstudierna med lärarna visar att det svåraste för dem är inte användandet av tekniken i sig utan hur undervisningen kan anpassas för att i olika undervisningssituationer bäst dra nytta av tekniken. Resultaten visar att den ett år långa fortbildningen som lärarna gick var grundläggande för att lyckas med detta. I utbildningen deltog också skolledarna, vilket enligt både lärare och skolledare  var viktigt, särskilt för dem som hade det tuffast med  det förändringsarbete som var nödvändigt. Lärare som låg mer i framkant hade inte lika stort behov av skolledarnas stöd. De värdesatte mer det utökade nätverk med kollegor utanför den egna skola som satsningen och den kommunövergripande fortbildningen gav.

– Skolledarna förstod väl sin roll som stödjande part och pekade framför allt på den gemensamma referensram som deras deltagande i lärarnas fortbildning skapade. Skolledarna underströk också vikten av att satsningar likt den här är väl förankrade både uppåt och nedåt i organisationen. En slutsats är därmed att den pedagogiska modellen med tydliga mål i kombination med digitalt stöd leder till ökade elevresultat.

Vad överraskade dig?

– I elevstudierna hade jag två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen, den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade  full tillgång till digitala verktyg men inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen. Det här är intressant för precis så här ser det ut på många skolor – klassrum fyllda av digitala hjälpmedel men lärare som långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan arbeta för att förbättra undervisningen och öka lärandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan då avhandlingen är ett exempel på hur man på skolorganisatorisk nivå kan utveckla, leda och driva ett systematiskt och långsiktigt digitaliseringsarbete. Men framför allt skolhuvudmän, i form av förvaltnings- och skolchefer eller med motsvarande roll inom fristående skolorganisationer, då jag hoppas att resultaten kan bidra till att de förstår vikten av fortbildning för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-20 14:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser