Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell och fortbildning för lärare i digitalisering ökar elevernas resultat. Det visar Annika Agélii Genlotts avhandling om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Annika Agélii Genlott
Annika Agélii Genlott

Född 1968
Bor i Sollentuna

Disputerade 2020-12-10
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Designing for Transformational Change in School: Digitalizing the Digitized

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och arbetade i grundskolan när digitaliseringen tog fart och skolorna började köpa in digitala hjälpmedel. Där och då väcktes frågan hur digitaliseringen kan bidra till en bättre undervisning och i förlängningen stärka elevernas resultat. Poängen med digital teknik är ju att den, om den används rätt, kan fungera som en hävstång för pedagogiken. Frågan ledde mig vidare in i forskningen där jag intresserat mig för balansen mellan pedagogik och teknik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur en skolorganisation kan utveckla och driva långsiktig och hållbar digitalisering inom hela organisationen på ett forskningsbaserat sätt. Mer specifikt har jag designat en pedagogisk modell för digitalisering bestående av sex olika delar. Den har sedan implementerats i en hel skolorganisation – testats, utvecklats, analyserats och modellerats om i cykler. Modellen heter Skriva sig till lärande och innebär också ett års fortbildning för lärarna.

– I avhandlingen undersöker jag om modellen och arbetssättet samt fortbildningen leder till förbättrad undervisning och ökade elevresultat. Detta testades i en klass i årskurs ett i ämnet svenska, samt genom nationella prov från 500 elever i årskurs tre i ämnena svenska och matematik. Vidare undersöks lärarnas och skolledarnas upplevelser och erfarenheter av digitaliseringsprojektet enligt den här designen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att kombinationen av projektets design och den pedagogiska modellen bidrog till att den digitala tekniken fungerade just som en hävstång i undervisningen. Resultaten, som är signifikant säkerställda, visar att elevernas resultat ökade med så mycket som 20 procent. Den största studien med 500 elever i årskurs tre visar att de elever som har svårast att nå målen ökade sina resultat mest. Intressant är också att i ämnet svenska ökade resultaten mest bland pojkarna. En möjlig förklaring är att pojkar i de yngre årskurserna ofta är sena i sin finmotorik och de kan därmed dra större nytta av att få använda digitala hjälpmedel i ett tidigt skede. Vad som också bidrar är att majoriteten av eleverna tycker det är roligt och inspirerande att använda teknik som innebär att de får återkoppla till varandra och publicera sina arbeten för en större målgrupp.

– Forskningsstudierna med lärarna visar att det svåraste för dem är inte användandet av tekniken i sig utan hur undervisningen kan anpassas för att i olika undervisningssituationer bäst dra nytta av tekniken. Resultaten visar att den ett år långa fortbildningen som lärarna gick var grundläggande för att lyckas med detta. I utbildningen deltog också skolledarna, vilket enligt både lärare och skolledare  var viktigt, särskilt för dem som hade det tuffast med  det förändringsarbete som var nödvändigt. Lärare som låg mer i framkant hade inte lika stort behov av skolledarnas stöd. De värdesatte mer det utökade nätverk med kollegor utanför den egna skola som satsningen och den kommunövergripande fortbildningen gav.

– Skolledarna förstod väl sin roll som stödjande part och pekade framför allt på den gemensamma referensram som deras deltagande i lärarnas fortbildning skapade. Skolledarna underströk också vikten av att satsningar likt den här är väl förankrade både uppåt och nedåt i organisationen. En slutsats är därmed att den pedagogiska modellen med tydliga mål i kombination med digitalt stöd leder till ökade elevresultat.

Vad överraskade dig?

– I elevstudierna hade jag två kontrollgrupper. I dessa hade ingen av lärarna ännu haft möjlighet att gå fortbildningen, den ena gruppen hade tillgång till digitala verktyg, den andra hade inte det. Den grupp som presterade sämst var de som hade  full tillgång till digitala verktyg men inte hade fått något som helst stöd i implementeringsfasen. Det här är intressant för precis så här ser det ut på många skolor – klassrum fyllda av digitala hjälpmedel men lärare som långt ifrån alltid har tillräcklig kunskap om hur de på bästa möjliga sätt kan arbeta för att förbättra undervisningen och öka lärandet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom skolan då avhandlingen är ett exempel på hur man på skolorganisatorisk nivå kan utveckla, leda och driva ett systematiskt och långsiktigt digitaliseringsarbete. Men framför allt skolhuvudmän, i form av förvaltnings- och skolchefer eller med motsvarande roll inom fristående skolorganisationer, då jag hoppas att resultaten kan bidra till att de förstår vikten av fortbildning för lärare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-20 14:59 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-01-22 08:33 av Susanne Sawander


Relaterat

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer. Använd kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Ange kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.