Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Förutfattade meningar om skolmåltiden

Publicerad:2012-11-07
John Miller
Skribent:John Miller
Christine Persson Osowski
Christine Persson Osowski

Född 1978 i
Västerås

Disputerade 2012-09-28
vid Uppsala universitet

Avhandling

The Swedish School Meal as a Public Meal: Collective Thinking, Actions and Meal Patterns

Den pedagogiska måltiden hanteras på olika sätt av lärare. Och själva maten, den förutsätts vara dålig, visar Christine Persson Osowskis forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Institutionen för kostvetenskap har som tradition att studera offentliga måltider. Jag var främst intresserad av barn eftersom skolmåltiden är så viktig för barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort fyra delstudier. Den första handlar om vuxna, deras minnen och erfarenheter av skolmaten. Den andra om pedagogiska måltider, hur lärare utövar dem. Den tredje handlar om barns måltidsmönster, hur ofta de äter frukost, skolmåltider, middag och mellanmål. Den fjärde fokuserar på hur elever uppfattar skolmåltider, mat och måltider över huvud taget.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Framför allt hos vuxna såg jag förutfattade meningar kring skolmåltiden. Man förutsatte att den var dålig. Samtidigt tyckte de att den var en viktig del av välfärdssamhället. De var inte nöjda med mat, miljö och personal, men var ändå tacksamma. Det är ett internationellt fenomen att ha förutfattade meningar. Studier har gjorts där samma mat serverades i olika miljöer. Fast det var samma mat upplevdes den som olika. Med den pedagogiska måltiden var det olika hur lärarna gjorde. En del fokuserade mer på måltidssituationen och att fostra barnen, medan andra fokuserade på den sociala biten, att konversera med barnen. Det var mindre vanligt med lärare som undvek sitt ansvar och satt tillsammans med andra lärare under måltiden, men det förekom.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte så överraskad av att man såg negativt på skolmåltiden. Men att det inte var någon skillnad på olika grupper var överraskande. Man skulle kunna tänka sig att personer som jobbar i skolans värld skulle ha en positivare syn på skolmaten. Det tycks ligga i vår kultur att vi inte ska ha det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla. Om man lyfter upp resultaten till ytan kan man jobba med att förändra bilden av skolmåltiden. Man kan också utveckla den pedagogiska måltiden utifrån resultaten och prata om hur man kan förbättra den. Lärare få ingen utbildning kring måltidssituationen så de kan känna sig osäkra.

Får man tips i avhandlingen hur den pedagogiska måltiden kan utövas?

– Lite. Jag tittar på internationella studier som visar på bra sätt att få barn att äta av allt, men det handlar om förskolan. Man kan medvetandegöra hur en pedagogisk måltid kan hanteras genom att läsa avhandlingen.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev