Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Hur kan fossiler och rekonstruktioner av förhistorisk tid kopplas till undervisning om hållbar utveckling och klimatförändringar? Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden tagit fram ett material för att hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för dinosaurier och förhistorisk tid, särskilt utifrån hur min egen närmiljö såg ut för 80 miljoner år sedan, har jag med mig sedan jag var liten. Jag är paleontolog och forskar om marina reptiler och dinosaurier men är också utbildad lärare. Fossiler och dinosaurier bjuder på spännande ingångar till naturvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar, där den första är en rekonstruktion av ekosystemet kring Kristianstad i Skåne, den så kallade Kristianstadbassängen, under Kritaperioden för cirka 80 miljoner år sedan. Jag har arbetat tillsammans med en illustratör och för första gången kan vi visa hur miljö och djur såg ut på den tiden.

– Avhandlingens andra del handlar om hur skolan – från förskola till gymnasiet – kan arbeta med långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande i syfte att bättre förstå att ekosystemet, som ju inte är konstant utan förändrar sig hela tiden. Kunskap om förhistorisk tid är inte helt enkelt att greppa, än mindre koppla till hur världen ser ut i dag. Avhandlingen innehåller konkreta metoder och övningar som kan användas i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rekonstruktionen av fynden visar att det rådde medelhavsklimat och att området kring Kristianstad bestod av skärgård och hav. Här levde vattendjur som exempelvis plesiosaurier och köttätande mosasaurier, den senare kunde bli åtta meter lång. Men vi har även hittat fossil från landlevande djur.

– Läroplanen nämner mycket lite om tidsperspektivstänkandet och utan progression, vilket jag menar behövs för att kunna koppla kunskaper om förhistorisk tid till vår egen. Avhandlingens andra del fokuserar därför på hur skolan kan arbeta för att öka förståelsen för långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. I samarbete med pedagoger har jag tagit fram dels en mall om hur pedagoger kan tänka när de tar fram pedagogiska planer utifrån mål. Dels ett material med konkreta övningar, kopplade till läroplanen. Materialet är nivåanpassat från förskola till gymnasiet. Exempel på övningar för förskolan att göra egna fossiler eller genom lek illustrera näringskedjor – vem äter vem. Ju äldre eleverna, desto större förmåga att tänka abstrakt. Att få perspektiv är viktigt särskilt utifrån frågor om klimatförändringar och hållbar utveckling. Utan perspektiv ser vi inte sambanden. Processer som tidigare tog miljontals år sker i dag mycket snabbare eftersom de triggas av människans påverkan på klimatet.

– Idén till den pedagogiska delen av avhandlingen fick jag under arbetets gång då en förskola i Kristianstad ringde och berättade att barnen hittat något konstigt i sandlådan. Det visade sig vara 80 miljoner år gamla hajtänder. Egentligen inte konstig då många sandlådor i Kristianstads kommun innehåller havsbottensand från Kritaperioden.

Vad överraskade dig?

– Att läroplanen inte tar upp vikten av att utveckla tidsmedvetenhet som behövs för att se och förstå globala sammanhang som klimatförändringar och hållbar utveckling, men också att pedagoger och allmänhet inte reflekterar särskilt mycket kring detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många hoppas jag. Pedagoger och barn/elever inom skolan, från förskola till gymnasiet men också beslutsfattare. Sedan givetvis även andra forskare inom både paleontologi och didaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 11:06 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.