Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Hur kan fossiler och rekonstruktioner av förhistorisk tid kopplas till undervisning om hållbar utveckling och klimatförändringar? Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden tagit fram ett material för att hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för dinosaurier och förhistorisk tid, särskilt utifrån hur min egen närmiljö såg ut för 80 miljoner år sedan, har jag med mig sedan jag var liten. Jag är paleontolog och forskar om marina reptiler och dinosaurier men är också utbildad lärare. Fossiler och dinosaurier bjuder på spännande ingångar till naturvetenskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar, där den första är en rekonstruktion av ekosystemet kring Kristianstad i Skåne, den så kallade Kristianstadbassängen, under Kritaperioden för cirka 80 miljoner år sedan. Jag har arbetat tillsammans med en illustratör och för första gången kan vi visa hur miljö och djur såg ut på den tiden.

– Avhandlingens andra del handlar om hur skolan – från förskola till gymnasiet – kan arbeta med långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande i syfte att bättre förstå att ekosystemet, som ju inte är konstant utan förändrar sig hela tiden. Kunskap om förhistorisk tid är inte helt enkelt att greppa, än mindre koppla till hur världen ser ut i dag. Avhandlingen innehåller konkreta metoder och övningar som kan användas i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rekonstruktionen av fynden visar att det rådde medelhavsklimat och att området kring Kristianstad bestod av skärgård och hav. Här levde vattendjur som exempelvis plesiosaurier och köttätande mosasaurier, den senare kunde bli åtta meter lång. Men vi har även hittat fossil från landlevande djur.

– Läroplanen nämner mycket lite om tidsperspektivstänkandet och utan progression, vilket jag menar behövs för att kunna koppla kunskaper om förhistorisk tid till vår egen. Avhandlingens andra del fokuserar därför på hur skolan kan arbeta för att öka förståelsen för långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande. I samarbete med pedagoger har jag tagit fram dels en mall om hur pedagoger kan tänka när de tar fram pedagogiska planer utifrån mål. Dels ett material med konkreta övningar, kopplade till läroplanen. Materialet är nivåanpassat från förskola till gymnasiet. Exempel på övningar för förskolan att göra egna fossiler eller genom lek illustrera näringskedjor – vem äter vem. Ju äldre eleverna, desto större förmåga att tänka abstrakt. Att få perspektiv är viktigt särskilt utifrån frågor om klimatförändringar och hållbar utveckling. Utan perspektiv ser vi inte sambanden. Processer som tidigare tog miljontals år sker i dag mycket snabbare eftersom de triggas av människans påverkan på klimatet.

– Idén till den pedagogiska delen av avhandlingen fick jag under arbetets gång då en förskola i Kristianstad ringde och berättade att barnen hittat något konstigt i sandlådan. Det visade sig vara 80 miljoner år gamla hajtänder. Egentligen inte konstig då många sandlådor i Kristianstads kommun innehåller havsbottensand från Kritaperioden.

Vad överraskade dig?

– Att läroplanen inte tar upp vikten av att utveckla tidsmedvetenhet som behövs för att se och förstå globala sammanhang som klimatförändringar och hållbar utveckling, men också att pedagoger och allmänhet inte reflekterar särskilt mycket kring detta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Många hoppas jag. Pedagoger och barn/elever inom skolan, från förskola till gymnasiet men också beslutsfattare. Sedan givetvis även andra forskare inom både paleontologi och didaktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 11:06 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.