Dela:

Fostran i fokus hos förskollärare

Förskollärare lägger mycket tid på att både direkt och indirekt fostra barnen. Anna Rantala vill med sin avhandling skapa reflektion kring normer och värderingar som råder i förskolan.

Anna Rantala
Anna Rantala

Född 1974
Bor i Kubbe utanför Örnsköldsvik

Disputerade 2016-10-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
- Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i 16 år och alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Genom en doktorandtjänst vid Umeå universitet fick jag möjlighet att själv forska inom området!

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var min tanke att forska om hur demokratiska aspekter verbalt kommer till uttryck i förskolan. Men när jag började analysera mitt samlade material, 40 timmars videofilmning från två olika förskolor, insåg jag att de demokratiska värdena inte gestaltades. Vad som präglade materialet var snarare pedagogernas vägledning och fostring av barnen. Därmed fick jag helt enkelt ändra jag fokus och min avhandling kom att handla om detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den bild som framträder är att pedagogerna lägger mycket tid att både indirekt och direkt fostra barnen. Detta trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen som ju har betydligt mer fokus på kunskapsutveckling.

– Exempel på typiska uppmaningar är ”sitt ned”, ”kom hit så ska jag hjälpa dig”, och liknande. Förskollärarnas syfte är att antingen få barnen att sluta göra vissa saker alternativt uppmuntra dem. Tydligt är också att pedagogerna ofta styr vad och hur barnen ska göra saker och ting. En sekvens visar en pojke som trätt ett pärlhalsband som han anser vara färdigt, men förskolläraren säger ”du ska trä hela vägen upp”. När pojken följer uppmaningen får han beröm.

– Ytterligare ett resultat är att pedagogerna vägleder barnen på olika sätt beroende på barnens kön. Pojkar och flickor som argumenterar och säger emot får ungefär lika mycket vägledning. Men pojkar som är tysta och försynta uppmuntras i mycket högre grad att ta plats och prata jämfört med tystlåtna och tillbakadragna flickor. Det här var faktiskt inget jag uppmärksammade på plats utan upptäckte först när jag gick igenom materialet.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att synliggöra och skapa reflektion kring normer och värderingar som vi kanske inte är riktigt medvetna om.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiska värden och aspekter så sällan kommer till uttryck i förskolan. Det första som nämns i läroplanen är faktiskt att förskolans verksamhet ska baseras på en demokratisk grund. När jag analyserar materialet ser jag att detta sällan sker. Mer typiskt är ett exempel med en pojke som spelar musik på en i-pad, varpå förskolläraren säger ”oj, vad högt, ska vi sänka lite”, och direkt skruvar ned volymen. Hon ställer en fråga men ger inte utrymme för diskussion eller delaktighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis alla som på något sätt arbetar med barn. Jag hoppas min avhandling kan vara till nytta och vägledning i det vi alla gör dagligdags.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-22 11:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer