2016-10-22 11:33  1147 Dela:

Fostran i fokus hos förskollärare

Förskollärare lägger mycket tid på att både direkt och indirekt fostra barnen. Anna Rantala vill med sin avhandling skapa reflektion kring normer och värderingar som råder i förskolan.

Anna Rantala
Anna Rantala

Född 1974
Bor i Kubbe utanför Örnsköldsvik

Disputerade 2016-10-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
- Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i 16 år och alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Genom en doktorandtjänst vid Umeå universitet fick jag möjlighet att själv forska inom området!

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var min tanke att forska om hur demokratiska aspekter verbalt kommer till uttryck i förskolan. Men när jag började analysera mitt samlade material, 40 timmars videofilmning från två olika förskolor, insåg jag att de demokratiska värdena inte gestaltades. Vad som präglade materialet var snarare pedagogernas vägledning och fostring av barnen. Därmed fick jag helt enkelt ändra jag fokus och min avhandling kom att handla om detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den bild som framträder är att pedagogerna lägger mycket tid att både indirekt och direkt fostra barnen. Detta trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen som ju har betydligt mer fokus på kunskapsutveckling.

– Exempel på typiska uppmaningar är ”sitt ned”, ”kom hit så ska jag hjälpa dig”, och liknande. Förskollärarnas syfte är att antingen få barnen att sluta göra vissa saker alternativt uppmuntra dem. Tydligt är också att pedagogerna ofta styr vad och hur barnen ska göra saker och ting. En sekvens visar en pojke som trätt ett pärlhalsband som han anser vara färdigt, men förskolläraren säger ”du ska trä hela vägen upp”. När pojken följer uppmaningen får han beröm.

– Ytterligare ett resultat är att pedagogerna vägleder barnen på olika sätt beroende på barnens kön. Pojkar och flickor som argumenterar och säger emot får ungefär lika mycket vägledning. Men pojkar som är tysta och försynta uppmuntras i mycket högre grad att ta plats och prata jämfört med tystlåtna och tillbakadragna flickor. Det här var faktiskt inget jag uppmärksammade på plats utan upptäckte först när jag gick igenom materialet.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att synliggöra och skapa reflektion kring normer och värderingar som vi kanske inte är riktigt medvetna om.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiska värden och aspekter så sällan kommer till uttryck i förskolan. Det första som nämns i läroplanen är faktiskt att förskolans verksamhet ska baseras på en demokratisk grund. När jag analyserar materialet ser jag att detta sällan sker. Mer typiskt är ett exempel med en pojke som spelar musik på en i-pad, varpå förskolläraren säger ”oj, vad högt, ska vi sänka lite”, och direkt skruvar ned volymen. Hon ställer en fråga men ger inte utrymme för diskussion eller delaktighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis alla som på något sätt arbetar med barn. Jag hoppas min avhandling kan vara till nytta och vägledning i det vi alla gör dagligdags.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-22 11:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.