Dela:

Fostran i fokus hos förskollärare

Förskollärare lägger mycket tid på att både direkt och indirekt fostra barnen. Anna Rantala vill med sin avhandling skapa reflektion kring normer och värderingar som råder i förskolan.

Anna Rantala
Anna Rantala

Född 1974
Bor i Kubbe utanför Örnsköldsvik

Disputerade 2016-10-21
vid Umeå universitet


AVHANDLING
- Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som förskollärare i 16 år och alltid varit intresserad av forskning om förskolan. Genom en doktorandtjänst vid Umeå universitet fick jag möjlighet att själv forska inom området!

Vad handlar avhandlingen om?

– Initialt var min tanke att forska om hur demokratiska aspekter verbalt kommer till uttryck i förskolan. Men när jag började analysera mitt samlade material, 40 timmars videofilmning från två olika förskolor, insåg jag att de demokratiska värdena inte gestaltades. Vad som präglade materialet var snarare pedagogernas vägledning och fostring av barnen. Därmed fick jag helt enkelt ändra jag fokus och min avhandling kom att handla om detta.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den bild som framträder är att pedagogerna lägger mycket tid att både indirekt och direkt fostra barnen. Detta trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen som ju har betydligt mer fokus på kunskapsutveckling.

– Exempel på typiska uppmaningar är ”sitt ned”, ”kom hit så ska jag hjälpa dig”, och liknande. Förskollärarnas syfte är att antingen få barnen att sluta göra vissa saker alternativt uppmuntra dem. Tydligt är också att pedagogerna ofta styr vad och hur barnen ska göra saker och ting. En sekvens visar en pojke som trätt ett pärlhalsband som han anser vara färdigt, men förskolläraren säger ”du ska trä hela vägen upp”. När pojken följer uppmaningen får han beröm.

– Ytterligare ett resultat är att pedagogerna vägleder barnen på olika sätt beroende på barnens kön. Pojkar och flickor som argumenterar och säger emot får ungefär lika mycket vägledning. Men pojkar som är tysta och försynta uppmuntras i mycket högre grad att ta plats och prata jämfört med tystlåtna och tillbakadragna flickor. Det här var faktiskt inget jag uppmärksammade på plats utan upptäckte först när jag gick igenom materialet.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att synliggöra och skapa reflektion kring normer och värderingar som vi kanske inte är riktigt medvetna om.

Vad överraskade dig?

– Att demokratiska värden och aspekter så sällan kommer till uttryck i förskolan. Det första som nämns i läroplanen är faktiskt att förskolans verksamhet ska baseras på en demokratisk grund. När jag analyserar materialet ser jag att detta sällan sker. Mer typiskt är ett exempel med en pojke som spelar musik på en i-pad, varpå förskolläraren säger ”oj, vad högt, ska vi sänka lite”, och direkt skruvar ned volymen. Hon ställer en fråga men ger inte utrymme för diskussion eller delaktighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis alla som på något sätt arbetar med barn. Jag hoppas min avhandling kan vara till nytta och vägledning i det vi alla gör dagligdags.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-22 11:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-02-07 15:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny studie: Media missar i sina rapporter om inkludering i skolan

Barn som far illa, upprörda föräldrar och många starka känslor. Det är en bild av inkludering i skolan som media förmedlat under tio år. ”Egentligen handlar medierapporteringen i dessa fall inte om inkludering, utan om exkludering”, säger Anette Bagger, forskare i specialpedagogik.