Fostran i förskolan

vilka</em> värden som lärare medvetet eller omedvetet uppmuntrar i möten med barn, dels <em>hur

Anette Emilson

Född 1964
i Kalmar

Disputerade
2008-11-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikations- handlingar mellan lärare och barn i förskolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid intresserat mig för mellanmänskliga möten. Trender kommer och går, men oavsett vad jag rent innehållsmässigt jobbat med har jag alltid återkommit till mötet som det mest grundläggande och väsentliga för allt vi gör. Och särskilt har jag intresserat mig för mötet mellan lärare och barn, och vad sådana möten kan tänkas innebära för barns möjligheter att växa och utvecklas. Efter min tid som förskollärare har jag en mängd sådana möten att fundera kring, både goda möten, där barnet vuxit och fått känna tillit till sin egen förmåga, men också andra möten där vuxna kränkt barnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om fostran i förskolan, hur fostran kommer till uttryck i mötet mellan lärare och barn. Dels har jag titta på de här värdena kommuniceras till barnet. Jag har dels valt ut och studerat två specifika värden, delaktighet och inflytande, dels har jag mer öppet tittat på vilka värden som kontinuerligt uppmuntras. För att få syn på detta har jag videofilmat möten mellan lärare och barn.
Jag har också tittat på vad det är som rubbar hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn så att vi kan förstå fostran på ett kvalitativt och annorlunda sätt. Allmänt kan sägas att fostran handlar om värden och normer, om det goda och viktiga i livet. Det finns en fostrare och en som ska fostras. Fostrarens roll är att korrigera beteenden hos den som fostras så att beteenden blir socialt önskvärda. När det talas och skrivs om fostran så framstår fostraren ofta som subjekt och den som fostras som objekt. Just detta försöker jag utmana i min avhandling genom att tillskriva fostran en annan innebörd. Jag menar att fostran inte behöver vila på auktoritära grunder utan kan bedrivas på ett mer demokratiskt och jämlikt sätt i en subjekt-subjektrelation.
Jag lägger mycket tilltro till kommunikationen som kraft. Genom att tro på att den som fostrar och den som fostras kan mötas i kommunikation och samförstånd blir det möjligt att fostran blir en kommunikativ process av meningsskapande för både barn och vuxna.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Framför allt vill jag lyfta fram de fostransaspekter som har visat sig kunna fördela makten mellan lärare och barn. Den första kallar jag närmandet av barnets perspektiv och den handlar om hur lärarna försöker tolka och förstå barnens tankar, intentioner och uttryck. De barn som jag studerat är mellan ett och tre år, och deras verbala språk är ännu inte så väl utvecklat. Här handlar det istället om att förstå deras uttryck.
Den andra aspekten kallar jag emotionell närvaro och den handlar om att lärarna är fullständigt här och nu, att de känner in och är lyhörda för barnet.
Den sista aspekten är lekfullhet. När lekfullheten finns med i kommunikationen så fördelas ofta makten, det kan handla om att man använder sig av en lekfull röst för att fånga barnets intresse, vilket gör att till exempel tillsägningar blir onödiga. Den lekfulla tonen gör att barnen blir mer delaktiga och får mer inflytande i situationen.

Det ligger en enorm kraft i de här tre aspekterna. När de framträder i kommunikationen händer det verkligen något i mötet mellan läraren och barnet och det uppstår en slags samstämmighet mellan lärarens och barnets perspektiv. Det finns då något för både barn och vuxna att vara delaktiga i och både barnet och den vuxne bidrar till att utveckla kommunikationen vidare.

Jag har hittat tre grupper av värden som kontinuerligt kommunicerades och uppmuntrades i mötet mellan lärare och barn: omsorgsetiska värden, demokratiska värden och disciplinerande värden. Dessa värden kommunicerades på olika sätt, målorienterat och förståelseorienterat. Jag upptäckte att hur man kommunicerade fick betydelse för vilka värden som blev möjliga att kommunicera.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som jag tycker är det mest förvånande är den kraft som tycks ligga i de här aspekterna som visade sig kunna rubba maktstrukturerna mellan lärare och barn. Och att sättet att kommunicera får så stor betydelse för vilka värden som blir möjliga att kommunicera.

Vem har nytta av dina resultat?

– Eftersom den handlar speciellt om förskolan så har den självklart mest relevans för lärare som jobbar där, men den kan också bidra med kunskap till andra yrkesgrupper som arbetar med relationer på ett eller annat sätt. Min man som jobbar med ungdomar kan se ett användningsområde. En sjuksköterska jag pratade med tycker att man kan ha nytta av detta när det gäller att möta barn i vårdsituationer. Jag tror att den kan användas i alla sammanhang där man har med mellanmänskliga möten att göra.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag menar att avhandlingen utgör ett underlag som kan hjälpa läraren att rikta en granskande blick in mot sin egen verksamhet och hjälpa läraren att kunna reflektera över värden och normer och hur dessa kommuniceras. Detta är ju ständig aktuella frågor. Hur och till vad ska vi fostra våra barn?
Men det är viktigt att man inte förstår avhandlingen som en föreskrift som talar om vilka värden som ska kommuniceras och hur kommunikationen av dessa värden ska gå till.

Sidan publicerades 2008-11-26 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 12:15 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.