Dela:

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Lärare i skånska Malmö och franska Marseille brottas med liknande svårigheter i uppdraget att fostra elever till goda medborgare för en nationellt långsiktig gemenskap. Jannete Hentati har jämfört hur lärare i de båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Jannete Hentati
Jannete Hentati

Född 1982
Bor i Lysekil

Disputerade 2017-09-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram, inte minst genom att jag bott i både Malmö och Marseille. Jag har länge intresserat mig för frågor som rör idén om det nationellt gemensamma. Jag har ingen erfarenhet av att arbeta i skolan men har tidigare jobbat med internationella frågor, bland annat på Svenska institutet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett antal svenska och franska lärare på högstadiet upplever sin yrkesvardag utifrån uppdraget att fostra eleverna till goda medborgare. I fokus står de spänningar som uppstår när lärarna försöker få till detta. Avhandlingen bygger på ett flerårigt fältarbete mellan åren 2011-2015.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det dagliga arbetet med att fostra eleverna till goda medborgare utgår i Malmö från en vision om att ”leva ihop” och i Marseille att ”leva tillsammans”. Snarlika visioner till det yttre men ganska olika innehållsmässigt. Den franska visionen bottnar i att lära eleverna att förstå vilka lagar och regler som gäller i republiken Frankrike. Den svenska visionen fokuserar på idén om att skapa goda relationer. Oavsett detta visar avhandlingen att lärarna i båda orterna upplever liknande svårigheter med att skapa verklighet av visionen. Detta försätter lärarna i ett slags korstryck där de hela tiden anstränger sig för att jämka mellan vision och verklighet. Både franska och svenska lärare pekar på hög arbetsbelastning, inte minst i form av administration, därtill ökande antal uppgifter som inte har med skolan att göra samt allt fler elever som är svåra att styra rätt.

– Denna klagan ska inte främst förstås som självömkan utan som ett sätt för lärarna att begripliggöra sin yrkesvardag. Viktigt att betona är att samtidigt som lärarna uttrycker missnöje är de väldigt måna om att vara till nytta i sin yrkesutövning. De klagar över sin arbetssituation och gör på samma gång sitt bästa för att komma till rätta med det som de klagar över.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas upplevelser var så lika, trots att såväl arbetsvillkor som vision och skolsystem delvis skiljer sig åt mellan länderna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och lärarstudenter men även rektorer och skolledare. Jag hoppas att resultatet kan bidra till en fördjupad förståelse för läraryrkets komplexitet, och för det uppdrag som gör lärare ansvariga för att fostra goda medborgare och på så vis bygga en nationell gemenskap och sammanhållning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-26 11:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-04 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både  bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer