Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Lärare i skånska Malmö och franska Marseille brottas med liknande svårigheter i uppdraget att fostra elever till goda medborgare för en nationellt långsiktig gemenskap. Jannete Hentati har jämfört hur lärare i de båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Jannete Hentati
Jannete Hentati

Född 1982
Bor i Lysekil

Disputerade 2017-09-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram, inte minst genom att jag bott i både Malmö och Marseille. Jag har länge intresserat mig för frågor som rör idén om det nationellt gemensamma. Jag har ingen erfarenhet av att arbeta i skolan men har tidigare jobbat med internationella frågor, bland annat på Svenska institutet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett antal svenska och franska lärare på högstadiet upplever sin yrkesvardag utifrån uppdraget att fostra eleverna till goda medborgare. I fokus står de spänningar som uppstår när lärarna försöker få till detta. Avhandlingen bygger på ett flerårigt fältarbete mellan åren 2011-2015.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det dagliga arbetet med att fostra eleverna till goda medborgare utgår i Malmö från en vision om att ”leva ihop” och i Marseille att ”leva tillsammans”. Snarlika visioner till det yttre men ganska olika innehållsmässigt. Den franska visionen bottnar i att lära eleverna att förstå vilka lagar och regler som gäller i republiken Frankrike. Den svenska visionen fokuserar på idén om att skapa goda relationer. Oavsett detta visar avhandlingen att lärarna i båda orterna upplever liknande svårigheter med att skapa verklighet av visionen. Detta försätter lärarna i ett slags korstryck där de hela tiden anstränger sig för att jämka mellan vision och verklighet. Både franska och svenska lärare pekar på hög arbetsbelastning, inte minst i form av administration, därtill ökande antal uppgifter som inte har med skolan att göra samt allt fler elever som är svåra att styra rätt.

– Denna klagan ska inte främst förstås som självömkan utan som ett sätt för lärarna att begripliggöra sin yrkesvardag. Viktigt att betona är att samtidigt som lärarna uttrycker missnöje är de väldigt måna om att vara till nytta i sin yrkesutövning. De klagar över sin arbetssituation och gör på samma gång sitt bästa för att komma till rätta med det som de klagar över.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas upplevelser var så lika, trots att såväl arbetsvillkor som vision och skolsystem delvis skiljer sig åt mellan länderna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och lärarstudenter men även rektorer och skolledare. Jag hoppas att resultatet kan bidra till en fördjupad förståelse för läraryrkets komplexitet, och för det uppdrag som gör lärare ansvariga för att fostra goda medborgare och på så vis bygga en nationell gemenskap och sammanhållning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-26 11:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-04 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både  bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.