Dela:

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Lärare i skånska Malmö och franska Marseille brottas med liknande svårigheter i uppdraget att fostra elever till goda medborgare för en nationellt långsiktig gemenskap. Jannete Hentati har jämfört hur lärare i de båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Jannete Hentati
Jannete Hentati

Född 1982
Bor i Lysekil

Disputerade 2017-09-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram, inte minst genom att jag bott i både Malmö och Marseille. Jag har länge intresserat mig för frågor som rör idén om det nationellt gemensamma. Jag har ingen erfarenhet av att arbeta i skolan men har tidigare jobbat med internationella frågor, bland annat på Svenska institutet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett antal svenska och franska lärare på högstadiet upplever sin yrkesvardag utifrån uppdraget att fostra eleverna till goda medborgare. I fokus står de spänningar som uppstår när lärarna försöker få till detta. Avhandlingen bygger på ett flerårigt fältarbete mellan åren 2011-2015.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det dagliga arbetet med att fostra eleverna till goda medborgare utgår i Malmö från en vision om att ”leva ihop” och i Marseille att ”leva tillsammans”. Snarlika visioner till det yttre men ganska olika innehållsmässigt. Den franska visionen bottnar i att lära eleverna att förstå vilka lagar och regler som gäller i republiken Frankrike. Den svenska visionen fokuserar på idén om att skapa goda relationer. Oavsett detta visar avhandlingen att lärarna i båda orterna upplever liknande svårigheter med att skapa verklighet av visionen. Detta försätter lärarna i ett slags korstryck där de hela tiden anstränger sig för att jämka mellan vision och verklighet. Både franska och svenska lärare pekar på hög arbetsbelastning, inte minst i form av administration, därtill ökande antal uppgifter som inte har med skolan att göra samt allt fler elever som är svåra att styra rätt.

– Denna klagan ska inte främst förstås som självömkan utan som ett sätt för lärarna att begripliggöra sin yrkesvardag. Viktigt att betona är att samtidigt som lärarna uttrycker missnöje är de väldigt måna om att vara till nytta i sin yrkesutövning. De klagar över sin arbetssituation och gör på samma gång sitt bästa för att komma till rätta med det som de klagar över.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas upplevelser var så lika, trots att såväl arbetsvillkor som vision och skolsystem delvis skiljer sig åt mellan länderna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och lärarstudenter men även rektorer och skolledare. Jag hoppas att resultatet kan bidra till en fördjupad förståelse för läraryrkets komplexitet, och för det uppdrag som gör lärare ansvariga för att fostra goda medborgare och på så vis bygga en nationell gemenskap och sammanhållning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-26 11:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-04 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både  bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)