2017-09-26 11:41  933 Dela:

Fostransuppdraget utmanande för lärare både i Sverige och Frankrike

Lärare i skånska Malmö och franska Marseille brottas med liknande svårigheter i uppdraget att fostra elever till goda medborgare för en nationellt långsiktig gemenskap. Jannete Hentati har jämfört hur lärare i de båda länderna upplever sin yrkesvardag.

Jannete Hentati
Jannete Hentati

Född 1982
Bor i Lysekil

Disputerade 2017-09-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
En lektion i gemenskap: Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har växt fram, inte minst genom att jag bott i både Malmö och Marseille. Jag har länge intresserat mig för frågor som rör idén om det nationellt gemensamma. Jag har ingen erfarenhet av att arbeta i skolan men har tidigare jobbat med internationella frågor, bland annat på Svenska institutet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ett antal svenska och franska lärare på högstadiet upplever sin yrkesvardag utifrån uppdraget att fostra eleverna till goda medborgare. I fokus står de spänningar som uppstår när lärarna försöker få till detta. Avhandlingen bygger på ett flerårigt fältarbete mellan åren 2011-2015.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det dagliga arbetet med att fostra eleverna till goda medborgare utgår i Malmö från en vision om att ”leva ihop” och i Marseille att ”leva tillsammans”. Snarlika visioner till det yttre men ganska olika innehållsmässigt. Den franska visionen bottnar i att lära eleverna att förstå vilka lagar och regler som gäller i republiken Frankrike. Den svenska visionen fokuserar på idén om att skapa goda relationer. Oavsett detta visar avhandlingen att lärarna i båda orterna upplever liknande svårigheter med att skapa verklighet av visionen. Detta försätter lärarna i ett slags korstryck där de hela tiden anstränger sig för att jämka mellan vision och verklighet. Både franska och svenska lärare pekar på hög arbetsbelastning, inte minst i form av administration, därtill ökande antal uppgifter som inte har med skolan att göra samt allt fler elever som är svåra att styra rätt.

– Denna klagan ska inte främst förstås som självömkan utan som ett sätt för lärarna att begripliggöra sin yrkesvardag. Viktigt att betona är att samtidigt som lärarna uttrycker missnöje är de väldigt måna om att vara till nytta i sin yrkesutövning. De klagar över sin arbetssituation och gör på samma gång sitt bästa för att komma till rätta med det som de klagar över.

Vad överraskade dig?

– Att lärarnas upplevelser var så lika, trots att såväl arbetsvillkor som vision och skolsystem delvis skiljer sig åt mellan länderna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare och lärarstudenter men även rektorer och skolledare. Jag hoppas att resultatet kan bidra till en fördjupad förståelse för läraryrkets komplexitet, och för det uppdrag som gör lärare ansvariga för att fostra goda medborgare och på så vis bygga en nationell gemenskap och sammanhållning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-09-26 11:41 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-10-04 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så förbättrar svenska gymnasieelever sina texter på tyska

Elever som får undervisning om skrivstrategier och regelbundna reflektioner om det egna skrivandet producerar både  bättre och längre texter. Det visar Yvonne Knospe som forskat om hur svenska gymnasieelever skriver på tyska.

Fostran i fokus hos förskollärare

Trots att fostransuppdraget är ganska nedtonat i förskoleplanen lägger förskollärare mycket tid på just fostran av barnen. Det visar Anna Rantala som forskat om hur demokratiska aspekter kommer till uttryck i förskolan.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.