Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Undervisningen i juridik på gymnasiet behöver rymma både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle. Det menar Mona-Lisa Henriksson som undersökt ämnet juridik på gymnasiet.

Mona-Lisa Henriksson
Mona-Lisa Henriksson

Född 1962
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-10-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Rätt och moral: Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i juridik på gymnasiet. Juridik blev en egen inriktning inom ramen för ekonomiprogrammet i och med Gy11 och på min skola fick jag då uppdraget att utveckla ett upplägg för programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat ämnet juridik på gymnasiet utifrån fem olika källor: 21 vetenskapliga artiklar, tre läroplaner sedan 70-talet, två läroböcker för kursen Rätten och samhället, intervjuer med fyra lärare samt 22 gymnasiearbeten inriktade på juridik. De övergripande frågorna är: varför ska elever läsa juridik, vad innehåller undervisningen i ämnet samt hur ser undervisningen ut, vilka metoder används? En fråga som jag särskilt beaktar i avhandlingen är skillnaden mellan juridiskt berättigade fakta och moraliskt meningsskapande, vad som anses vara det goda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedlen domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler, jag hittade inga exempel på hur juridiska problem kan lösas. Läromedlen rymmer heller inte så mycket kring moraliskt meningsskapande såsom vägledning och underlag för etiska och rättsfilosofiska resonemang. Lärarna låter sig dock inte styras av läromedlen, utan jobbar genomgående mycket med problemlösning i undervisningen. Men det moraliska meningsskapandet, exempelvis diskussioner kring vad som är gott och ont är inte invävt i ämnet utan tas upp mer sporadiskt, om än med jämna mellanrum.

– Vad gäller läroplanen argumenterar jag i avhandlingen för en förenklad läroplan i ämnet där juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande lyfts fram. Jag menar att det innehållet behövs för att göra undervisningen i ämnet relevant för elever och samhälle.

Vad överraskade dig?

– Främst elevernas gymnasiearbeten. Jag trodde att de skulle handla om juridiska frågor men det visade sig att många elever valt att skriva om samhällsfrågor, framförallt med kriminologisk inriktning. Även om det är ämnen som ofta intresserar ungdomar, slogs jag av att så få arbeten handlade om juridik. Inte heller hade eleverna ägnat sig åt att utveckla det juridiska språket. Däremot var många elever inne på det moraliska spåret i sina studier av samhällsfrågor som berör barn och ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare, lärarstudenter och lärarutbildare kan ha det. Men även ansvariga på policynivå. Jag tror att min forskning ligger rätt i tiden, då diskussionen om samhällets, inte minst skolans, juridifiering med ökade regelverk, blivit alltmer aktuell. Juridiken kan inte lösa alla problem – socialisering och personlighetsutveckling är nödvändiga förutsättningar för att utveckla välfungerande samhällsmedborgare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 14:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer