Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Undervisningen i juridik på gymnasiet behöver rymma både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle. Det menar Mona-Lisa Henriksson som undersökt ämnet juridik på gymnasiet.

Mona-Lisa Henriksson
Mona-Lisa Henriksson

Född 1962
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-10-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Rätt och moral: Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i juridik på gymnasiet. Juridik blev en egen inriktning inom ramen för ekonomiprogrammet i och med Gy11 och på min skola fick jag då uppdraget att utveckla ett upplägg för programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat ämnet juridik på gymnasiet utifrån fem olika källor: 21 vetenskapliga artiklar, tre läroplaner sedan 70-talet, två läroböcker för kursen Rätten och samhället, intervjuer med fyra lärare samt 22 gymnasiearbeten inriktade på juridik. De övergripande frågorna är: varför ska elever läsa juridik, vad innehåller undervisningen i ämnet samt hur ser undervisningen ut, vilka metoder används? En fråga som jag särskilt beaktar i avhandlingen är skillnaden mellan juridiskt berättigade fakta och moraliskt meningsskapande, vad som anses vara det goda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedlen domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler, jag hittade inga exempel på hur juridiska problem kan lösas. Läromedlen rymmer heller inte så mycket kring moraliskt meningsskapande såsom vägledning och underlag för etiska och rättsfilosofiska resonemang. Lärarna låter sig dock inte styras av läromedlen, utan jobbar genomgående mycket med problemlösning i undervisningen. Men det moraliska meningsskapandet, exempelvis diskussioner kring vad som är gott och ont är inte invävt i ämnet utan tas upp mer sporadiskt, om än med jämna mellanrum.

– Vad gäller läroplanen argumenterar jag i avhandlingen för en förenklad läroplan i ämnet där juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande lyfts fram. Jag menar att det innehållet behövs för att göra undervisningen i ämnet relevant för elever och samhälle.

Vad överraskade dig?

– Främst elevernas gymnasiearbeten. Jag trodde att de skulle handla om juridiska frågor men det visade sig att många elever valt att skriva om samhällsfrågor, framförallt med kriminologisk inriktning. Även om det är ämnen som ofta intresserar ungdomar, slogs jag av att så få arbeten handlade om juridik. Inte heller hade eleverna ägnat sig åt att utveckla det juridiska språket. Däremot var många elever inne på det moraliska spåret i sina studier av samhällsfrågor som berör barn och ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare, lärarstudenter och lärarutbildare kan ha det. Men även ansvariga på policynivå. Jag tror att min forskning ligger rätt i tiden, då diskussionen om samhällets, inte minst skolans, juridifiering med ökade regelverk, blivit alltmer aktuell. Juridiken kan inte lösa alla problem – socialisering och personlighetsutveckling är nödvändiga förutsättningar för att utveckla välfungerande samhällsmedborgare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 14:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Årets konferens i Engelska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i engelska information om ny forskning, inspirerande verktyg och språklig input för egen del. Delta i Stockholm den 29–30 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 5–22 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.