Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Undervisningen i juridik på gymnasiet behöver rymma både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle. Det menar Mona-Lisa Henriksson som undersökt ämnet juridik på gymnasiet.

Mona-Lisa Henriksson
Mona-Lisa Henriksson

Född 1962
Bor i Uppsala

Disputerade 2021-10-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Rätt och moral: Meningar med skolämnet juridik på gymnasienivå

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i juridik på gymnasiet. Juridik blev en egen inriktning inom ramen för ekonomiprogrammet i och med Gy11 och på min skola fick jag då uppdraget att utveckla ett upplägg för programmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har analyserat ämnet juridik på gymnasiet utifrån fem olika källor: 21 vetenskapliga artiklar, tre läroplaner sedan 70-talet, två läroböcker för kursen Rätten och samhället, intervjuer med fyra lärare samt 22 gymnasiearbeten inriktade på juridik. De övergripande frågorna är: varför ska elever läsa juridik, vad innehåller undervisningen i ämnet samt hur ser undervisningen ut, vilka metoder används? En fråga som jag särskilt beaktar i avhandlingen är skillnaden mellan juridiskt berättigade fakta och moraliskt meningsskapande, vad som anses vara det goda.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att läromedlen domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler, jag hittade inga exempel på hur juridiska problem kan lösas. Läromedlen rymmer heller inte så mycket kring moraliskt meningsskapande såsom vägledning och underlag för etiska och rättsfilosofiska resonemang. Lärarna låter sig dock inte styras av läromedlen, utan jobbar genomgående mycket med problemlösning i undervisningen. Men det moraliska meningsskapandet, exempelvis diskussioner kring vad som är gott och ont är inte invävt i ämnet utan tas upp mer sporadiskt, om än med jämna mellanrum.

– Vad gäller läroplanen argumenterar jag i avhandlingen för en förenklad läroplan i ämnet där juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande lyfts fram. Jag menar att det innehållet behövs för att göra undervisningen i ämnet relevant för elever och samhälle.

Vad överraskade dig?

– Främst elevernas gymnasiearbeten. Jag trodde att de skulle handla om juridiska frågor men det visade sig att många elever valt att skriva om samhällsfrågor, framförallt med kriminologisk inriktning. Även om det är ämnen som ofta intresserar ungdomar, slogs jag av att så få arbeten handlade om juridik. Inte heller hade eleverna ägnat sig åt att utveckla det juridiska språket. Däremot var många elever inne på det moraliska spåret i sina studier av samhällsfrågor som berör barn och ungdomar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare, lärarstudenter och lärarutbildare kan ha det. Men även ansvariga på policynivå. Jag tror att min forskning ligger rätt i tiden, då diskussionen om samhällets, inte minst skolans, juridifiering med ökade regelverk, blivit alltmer aktuell. Juridiken kan inte lösa alla problem – socialisering och personlighetsutveckling är nödvändiga förutsättningar för att utveckla välfungerande samhällsmedborgare.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-03 14:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.