Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Framgång för chatt som lärande forum

Publicerad:2009-09-23
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Chatt som lärande forum har ett oförtjänt dåligt rykte. Det konstaterar Mona Nilsen i sin avhandling om webbaserad fortutbildning där just chatten visade sig vara den plats där studenterna utbytte mest erfarenheter och kunskap med varandra.

Mona Nilsen

Född 1976
i Narvik, Norge

Disputerade
2009-09-18
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Food for Thought. Communication and the transformation of work experience in web-based in-service training

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag fick ett uppdrag genom KK-stiftelsen att studera satsningen av kompetensutveckling inom näringslivet och hur det hade gått med att föra in ny teknik i fortutbildning inom olika industrier.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat fortutbildning inom livsmedelsindustrin som visade sig vara en bransch där man kommit långt vad gäller it-baserad fortutbildning. Jag har tittat på hur kursdeltagarna deltar i utbildningen och vad de lär sig. Framför allt har jag studerat hur de går tillväga när de chattar, hur de lär sig tekniken och vad de sedan diskuterar. Jag har följt tio kurser där jag i efterhand studerat loggar av chatterna.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En viktig slutsats är att chatten fyller en viktig funktion på webbaserade utbildningar. Chatt beskrivs ofta som ett rörigt och fragmentariskt sätt att kommunicera där många deltagare har svårt att följa med, inte minst eftersom allt sker i realtid. Men min studie visar att deltagarna är oerhört snabba på att anpassa sig till hur chatten fungerar. I en chatt pågår ju ofta flera diskussioner samtidigt med deltagarna utvecklade med en gång olika strategier för att skapa ordning i diskussionerna, exempelvis genom att rubricera sina inlägg så att deltagarna med en gång ser vilken fråga man hänsyftar till. Detta gjorde att diskussionerna snabbt kom in på de viktiga frågorna. Den här ordningen upprättas också förvånansvärt snabbt, vilket strider mot kritiken om att chatt är svårt och krångligt. Diskussionsforumet där man inte behöver göra sina inlägg i realtid användes därmed inte alls särskilt mycket för just diskussioner utan nyttjades mer som en anslagstavla. Jag vill också understryka att de människor som ingår i min studie är relativt ovana vid så kallad webbaserad teknologi.

– En annan slutsats är att kursexperten, den person som leder utbildningen, har en väldigt viktig roll för att guida deltagarna in i kursinnehållet, tillhandahålla en vokabulär och lära dem att använda sig av dem på rätt sätt. Men också att skapa en god och tillåtande stämning bland deltagarna. Den här slutsatsen strider också mot uppfattningen om att kursledare nästan inte behövs vid webbaserad utbildning. Men både min och tidigare forskning pekar tvärtom på betydelsen av kursexperten på webbaserade utbildningar kommer att öka. Ytterligare en slutsats är en av de komponenter som bidrar till framgången i den här typen av fortbildning är att deltagarna växlar mellan sina vanliga arbeten och studier. Det gör att kursdeltagarna, inklusive kursexperterna, har en fond av erfarenheter.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Ja, just detta att deltagarna faktiskt kunde diskutera innehållsliga frågor i chatten som del av den här typen av studier. Chatt beskrivs som sagt ofta som stökig, rörig och svårhanterat men min studie visar att chatten fungerade väldigt väl. Deltagarna lärde sig ofattbart snabbt och redan vid första hattillfället hade man löst de tekniska frågorna och kunde istället inrikta sig på de innehållsliga frågorna. En av de komponenter som bidrog till detta var en inkännande och kunnig kursexpert som lyckades skapa ett öppet och bra klimat på chattforumet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förutom den akademiska världen hoppas jag att de kan få praktisk användbarhet genom att bidra till en ökad kunskap för dem som organiserar den här typen av utbildning.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis kan de öka kunskapen hos de lärare och kursexperter som organiserar den här typen av kurser. Min studie visar att flexibilitet, lyhördhet är väldigt viktigt för att skapa ett gott samtalsklimat mellan kursdeltagarna. Sådana saker är ju svårt att på förhand designa utan det handlar mycket om professionell fingertoppskänsla där och då.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev