Framgång för samtalande undervisning på yrkesprogram

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att även försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Klas Andersson
Klas Andersson

Född 1975
i Uddevalla

Disputerade 2012-12-07
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var klar SO-/geografi-/historielärare kring år 2000 var deliberativ demokratiseringsteori ganska omdiskuterad, bland annat på grund av demokratiutredningens slutbetänkande, och att det pågick värdegrundsprojekt i skolan initierat av regeringen. Där lyftes deliberativa samtal fram som något man borde anamma då deliberativa samtal förväntas utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna.

– Jag saknade empiriska studier som testade sambandet som skrevs fram. Blir det förväntade utfallet som det var trott?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att pröva om deliberativ undervisning utvecklar kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Jag har försökt operationalisera undervisningen i samhällskunskap och gjort fältexperiment där jag samarbetat med lärare som undervisat dels deliberativt och dels i en lärarcentrerad undervisningsform. Den deliberativa undervisningen går ut på att studenterna ska få samtala och överlägga om ett problem. I samtalet ska finnas utrymme för att lyssna till varandra, respektera och ifrågasätta men inte kränka. Man ska kunna samtala elever emellan utan att läraren ingriper.

– Studien är gjord på ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande flickdominerat program, ett yrkesförberedande pojkdominerat program och på vuxenutbildningen. Närmare 300 elever deltar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deliberativ undervisning är aldrig sämre, men ibland bättre, än lärarcentrerad undervisning. Det är framför allt bland elever på yrkesförberedande program som deliberativ undervisning har en fördel. Där utvecklar eleverna kunskap och demokratiska värden i större utsträckning jämfört med de elever som har lärarcentrerad undervisning. I slutet av 2000-talet visade en studie att deliberativ undervisning inte var något att rekommendera för elever på yrkesförberedande program. Mina resultat säger tvärtom.

Vad överraskade dig?

– Resultatet var överraskande. När jag fick fram det utökade jag avhandlingen med en observationsstudie där jag deltog som observatör i en klass på ett yrkesförberedande pojkdominerat program. Vad är det som gör att denna undervisningsform har framgång? Jag ger tre förslag på förklarande mekanismer.

– Medspelsmekanismen innebär att deliberativa samtal minskar motståndet mot att studera kärnämnena, som tidigare visat sig finnas i yrkesförberedande program. Utmaningsmekanismen innebär att eleverna själva skapar den språkliga nivån och därmed utmaningsnivån. Samarbetsmekanismen, slutligen, innebär att deliberativ undervisning svarar mot de yrkesförberedande programmens inriktning mot samarbete. I karaktärsämnena är dessa elever redan vana att samarbeta och samtala.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har en inomvetenskaplig relevans, men jag tror framför allt att den här typen av studie kan vara ett bra diskussionsunderlag i ett lärarlag, om hur man ska undervisa. Jag hade själv velat se en sådan här studie i början av 2000-talet när jag var ny lärare. Studien sätter ner teoretiska ideal i praktiken och prövar dem.

Sidan publicerades 2013-01-16 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så upplever nya lärare första åren i yrket

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Dynamiska samtal på elprogrammet

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen får vare sig utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skiftande förväntningar på rektors ledarskap

Förändringar i skolans styrning påverkar synen på rektors pedagogiska ledarskap. Det visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling om hur den pedagogiska ledaren konstrueras i policypolitiska dokument.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.