Framgång för samtalande undervisning på yrkesprogram

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att även försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Klas Andersson
Klas Andersson

Född 1975
i Uddevalla

Disputerade 2012-12-07
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var klar SO-/geografi-/historielärare kring år 2000 var deliberativ demokratiseringsteori ganska omdiskuterad, bland annat på grund av demokratiutredningens slutbetänkande, och att det pågick värdegrundsprojekt i skolan initierat av regeringen. Där lyftes deliberativa samtal fram som något man borde anamma då deliberativa samtal förväntas utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna.

– Jag saknade empiriska studier som testade sambandet som skrevs fram. Blir det förväntade utfallet som det var trott?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att pröva om deliberativ undervisning utvecklar kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Jag har försökt operationalisera undervisningen i samhällskunskap och gjort fältexperiment där jag samarbetat med lärare som undervisat dels deliberativt och dels i en lärarcentrerad undervisningsform. Den deliberativa undervisningen går ut på att studenterna ska få samtala och överlägga om ett problem. I samtalet ska finnas utrymme för att lyssna till varandra, respektera och ifrågasätta men inte kränka. Man ska kunna samtala elever emellan utan att läraren ingriper.

– Studien är gjord på ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande flickdominerat program, ett yrkesförberedande pojkdominerat program och på vuxenutbildningen. Närmare 300 elever deltar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deliberativ undervisning är aldrig sämre, men ibland bättre, än lärarcentrerad undervisning. Det är framför allt bland elever på yrkesförberedande program som deliberativ undervisning har en fördel. Där utvecklar eleverna kunskap och demokratiska värden i större utsträckning jämfört med de elever som har lärarcentrerad undervisning. I slutet av 2000-talet visade en studie att deliberativ undervisning inte var något att rekommendera för elever på yrkesförberedande program. Mina resultat säger tvärtom.

Vad överraskade dig?

– Resultatet var överraskande. När jag fick fram det utökade jag avhandlingen med en observationsstudie där jag deltog som observatör i en klass på ett yrkesförberedande pojkdominerat program. Vad är det som gör att denna undervisningsform har framgång? Jag ger tre förslag på förklarande mekanismer.

– Medspelsmekanismen innebär att deliberativa samtal minskar motståndet mot att studera kärnämnena, som tidigare visat sig finnas i yrkesförberedande program. Utmaningsmekanismen innebär att eleverna själva skapar den språkliga nivån och därmed utmaningsnivån. Samarbetsmekanismen, slutligen, innebär att deliberativ undervisning svarar mot de yrkesförberedande programmens inriktning mot samarbete. I karaktärsämnena är dessa elever redan vana att samarbeta och samtala.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har en inomvetenskaplig relevans, men jag tror framför allt att den här typen av studie kan vara ett bra diskussionsunderlag i ett lärarlag, om hur man ska undervisa. Jag hade själv velat se en sådan här studie i början av 2000-talet när jag var ny lärare. Studien sätter ner teoretiska ideal i praktiken och prövar dem.

Sidan publicerades 2013-01-16 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så upplever nya lärare första åren i yrket

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Dynamiska samtal på elprogrammet

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.