Framgång för samtalande undervisning på yrkesprogram

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att även försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Klas Andersson

Född 1975
i Uddevalla

Disputerade 2012-12-07
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var klar SO-/geografi-/historielärare kring år 2000 var deliberativ demokratiseringsteori ganska omdiskuterad, bland annat på grund av demokratiutredningens slutbetänkande, och att det pågick värdegrundsprojekt i skolan initierat av regeringen. Där lyftes deliberativa samtal fram som något man borde anamma då deliberativa samtal förväntas utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna.

– Jag saknade empiriska studier som testade sambandet som skrevs fram. Blir det förväntade utfallet som det var trott?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att pröva om deliberativ undervisning utvecklar kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Jag har försökt operationalisera undervisningen i samhällskunskap och gjort fältexperiment där jag samarbetat med lärare som undervisat dels deliberativt och dels i en lärarcentrerad undervisningsform. Den deliberativa undervisningen går ut på att studenterna ska få samtala och överlägga om ett problem. I samtalet ska finnas utrymme för att lyssna till varandra, respektera och ifrågasätta men inte kränka. Man ska kunna samtala elever emellan utan att läraren ingriper.

– Studien är gjord på ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande flickdominerat program, ett yrkesförberedande pojkdominerat program och på vuxenutbildningen. Närmare 300 elever deltar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deliberativ undervisning är aldrig sämre, men ibland bättre, än lärarcentrerad undervisning. Det är framför allt bland elever på yrkesförberedande program som deliberativ undervisning har en fördel. Där utvecklar eleverna kunskap och demokratiska värden i större utsträckning jämfört med de elever som har lärarcentrerad undervisning. I slutet av 2000-talet visade en studie att deliberativ undervisning inte var något att rekommendera för elever på yrkesförberedande program. Mina resultat säger tvärtom.

Vad överraskade dig?

– Resultatet var överraskande. När jag fick fram det utökade jag avhandlingen med en observationsstudie där jag deltog som observatör i en klass på ett yrkesförberedande pojkdominerat program. Vad är det som gör att denna undervisningsform har framgång? Jag ger tre förslag på förklarande mekanismer.

– Medspelsmekanismen innebär att deliberativa samtal minskar motståndet mot att studera kärnämnena, som tidigare visat sig finnas i yrkesförberedande program. Utmaningsmekanismen innebär att eleverna själva skapar den språkliga nivån och därmed utmaningsnivån. Samarbetsmekanismen, slutligen, innebär att deliberativ undervisning svarar mot de yrkesförberedande programmens inriktning mot samarbete. I karaktärsämnena är dessa elever redan vana att samarbeta och samtala.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har en inomvetenskaplig relevans, men jag tror framför allt att den här typen av studie kan vara ett bra diskussionsunderlag i ett lärarlag, om hur man ska undervisa. Jag hade själv velat se en sådan här studie i början av 2000-talet när jag var ny lärare. Studien sätter ner teoretiska ideal i praktiken och prövar dem.

Sidan publicerades 2013-01-16 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så upplever nya lärare första åren i yrket

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Dynamiska samtal på elprogrammet

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?