Framgång för samtalande undervisning på yrkesprogram

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att även försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Klas Andersson
Klas Andersson

Född 1975
i Uddevalla

Disputerade 2012-12-07
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Deliberativ undervisning – en empirisk studie

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var klar SO-/geografi-/historielärare kring år 2000 var deliberativ demokratiseringsteori ganska omdiskuterad, bland annat på grund av demokratiutredningens slutbetänkande, och att det pågick värdegrundsprojekt i skolan initierat av regeringen. Där lyftes deliberativa samtal fram som något man borde anamma då deliberativa samtal förväntas utveckla både kunskaper och demokratiska värden hos eleverna.

– Jag saknade empiriska studier som testade sambandet som skrevs fram. Blir det förväntade utfallet som det var trott?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att pröva om deliberativ undervisning utvecklar kunskaper och demokratiska värden bland eleverna. Jag har försökt operationalisera undervisningen i samhällskunskap och gjort fältexperiment där jag samarbetat med lärare som undervisat dels deliberativt och dels i en lärarcentrerad undervisningsform. Den deliberativa undervisningen går ut på att studenterna ska få samtala och överlägga om ett problem. I samtalet ska finnas utrymme för att lyssna till varandra, respektera och ifrågasätta men inte kränka. Man ska kunna samtala elever emellan utan att läraren ingriper.

– Studien är gjord på ett studieförberedande program, ett yrkesförberedande flickdominerat program, ett yrkesförberedande pojkdominerat program och på vuxenutbildningen. Närmare 300 elever deltar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Deliberativ undervisning är aldrig sämre, men ibland bättre, än lärarcentrerad undervisning. Det är framför allt bland elever på yrkesförberedande program som deliberativ undervisning har en fördel. Där utvecklar eleverna kunskap och demokratiska värden i större utsträckning jämfört med de elever som har lärarcentrerad undervisning. I slutet av 2000-talet visade en studie att deliberativ undervisning inte var något att rekommendera för elever på yrkesförberedande program. Mina resultat säger tvärtom.

Vad överraskade dig?

– Resultatet var överraskande. När jag fick fram det utökade jag avhandlingen med en observationsstudie där jag deltog som observatör i en klass på ett yrkesförberedande pojkdominerat program. Vad är det som gör att denna undervisningsform har framgång? Jag ger tre förslag på förklarande mekanismer.

– Medspelsmekanismen innebär att deliberativa samtal minskar motståndet mot att studera kärnämnena, som tidigare visat sig finnas i yrkesförberedande program. Utmaningsmekanismen innebär att eleverna själva skapar den språkliga nivån och därmed utmaningsnivån. Samarbetsmekanismen, slutligen, innebär att deliberativ undervisning svarar mot de yrkesförberedande programmens inriktning mot samarbete. I karaktärsämnena är dessa elever redan vana att samarbeta och samtala.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har en inomvetenskaplig relevans, men jag tror framför allt att den här typen av studie kan vara ett bra diskussionsunderlag i ett lärarlag, om hur man ska undervisa. Jag hade själv velat se en sådan här studie i början av 2000-talet när jag var ny lärare. Studien sätter ner teoretiska ideal i praktiken och prövar dem.

Sidan publicerades 2013-01-16 11:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-03-06 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så upplever nya lärare första åren i yrket

Jessica Aspfors har studerat hur nya lärare upplever sina första år i yrket och vilket slags stöd de önskar sig. "De nya lärarna verkar trygga med klassrumsarbetet och kontakten med eleverna även om frågor som rör arbetsro förekommer. Det som kringgärdar klassrumsarbetet och alla relationer som ska hanteras upplevs däremot mer problematiska", säger hon.

Dynamiska samtal på elprogrammet

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats