Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Hanna Nolin

Catharina Tjernberg
Catharina Tjernberg

Född 1953
i Uppsala

Disputerade 2013-05-23
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som specialpedagog på grundskolan och med elever i läs- och skrivsvårigheter, och utgått mycket från elevernas styrkor. Jag har sett hur elever i betydande läs- och skrivsvårigheter kan bli hjälpta av ganska enkla medel i klassrummet. Jag upptäckte också hur mycket tyst kunskap det fanns bland lärare och den ville jag synliggöra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar kan man säga. Dels ville jag, genom att studera framgångsrika lärare, synliggöra vad de gör som är bra. Dels ville jag se hur forskningen kan knytas närmare skolan. Det finns omfattande forskning om läs- och skrivsvårigheter men den når inte fram till sin viktigaste publik. Så jag ville i samtal med lärare undersöka vad som hindrade forskningen att nå fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver. Läraren arbetar också parallellt med att läsa och skriva, de lärandeprocesserna stöttar varandra. Och så utmanar de eleverna i sitt lärande. Den skickliga läraren fokuserar på elevernas styrkor och skapar ett klassrumsklimat där känslan är att det är okej att elever lär och gör på olika sätt.

– Framgångsrikt var också att upptäcka elevens problem innan eleven gjorde det. Då kan man bygga in läs- och skrivlärande redan i förskoleklass och eleven behöver inte stämpla sig själv som någon som har svårigheter.

– När det gäller forskningen så behöver den förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det positiva arbete som bedrivs. Mitt sätt att skriva avhandling är ett sätt, att helt enkelt tillsammans med lärarna undersöka nycklarna till framgångsrikt lärande. Jag har gjort klassrumsobservationer, och utifrån dem reflekterat tillsammans med lärarna.

– Det har gett dubbel vinst, dels har min forskning bidragit till att utveckla skolpraktiken, dels har den genom dessa undersökande samtal satt igång processer hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som lär om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang.

– Den medvetenhet och kunskapen gjorde att lärarna på ett självklart sätt fick eleverna delaktiga och gav dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Undervisningen var på ett så uppenbart och konsekvent sätt inkluderande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärare. Avhandlingar är ofta skrivna i en form som är svår att ta till sig, men mina konkreta exempel från undervisningen har hög igenkänning. Den pedagogiska gestaltningen finns med i avhandlingen, när man läser den känns det som om man är där, på plats, i klassrummet.

Sidan publicerades 2013-08-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-12 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.