Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Hanna Nolin

Catharina Tjernberg
Catharina Tjernberg

Född 1953
i Uppsala

Disputerade 2013-05-23
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som specialpedagog på grundskolan och med elever i läs- och skrivsvårigheter, och utgått mycket från elevernas styrkor. Jag har sett hur elever i betydande läs- och skrivsvårigheter kan bli hjälpta av ganska enkla medel i klassrummet. Jag upptäckte också hur mycket tyst kunskap det fanns bland lärare och den ville jag synliggöra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar kan man säga. Dels ville jag, genom att studera framgångsrika lärare, synliggöra vad de gör som är bra. Dels ville jag se hur forskningen kan knytas närmare skolan. Det finns omfattande forskning om läs- och skrivsvårigheter men den når inte fram till sin viktigaste publik. Så jag ville i samtal med lärare undersöka vad som hindrade forskningen att nå fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver. Läraren arbetar också parallellt med att läsa och skriva, de lärandeprocesserna stöttar varandra. Och så utmanar de eleverna i sitt lärande. Den skickliga läraren fokuserar på elevernas styrkor och skapar ett klassrumsklimat där känslan är att det är okej att elever lär och gör på olika sätt.

– Framgångsrikt var också att upptäcka elevens problem innan eleven gjorde det. Då kan man bygga in läs- och skrivlärande redan i förskoleklass och eleven behöver inte stämpla sig själv som någon som har svårigheter.

– När det gäller forskningen så behöver den förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det positiva arbete som bedrivs. Mitt sätt att skriva avhandling är ett sätt, att helt enkelt tillsammans med lärarna undersöka nycklarna till framgångsrikt lärande. Jag har gjort klassrumsobservationer, och utifrån dem reflekterat tillsammans med lärarna.

– Det har gett dubbel vinst, dels har min forskning bidragit till att utveckla skolpraktiken, dels har den genom dessa undersökande samtal satt igång processer hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som lär om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang.

– Den medvetenhet och kunskapen gjorde att lärarna på ett självklart sätt fick eleverna delaktiga och gav dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Undervisningen var på ett så uppenbart och konsekvent sätt inkluderande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärare. Avhandlingar är ofta skrivna i en form som är svår att ta till sig, men mina konkreta exempel från undervisningen har hög igenkänning. Den pedagogiska gestaltningen finns med i avhandlingen, när man läser den känns det som om man är där, på plats, i klassrummet.

Sidan publicerades 2013-08-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-12 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.