Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Hanna Nolin

Catharina Tjernberg
Catharina Tjernberg

Född 1953
i Uppsala

Disputerade 2013-05-23
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som specialpedagog på grundskolan och med elever i läs- och skrivsvårigheter, och utgått mycket från elevernas styrkor. Jag har sett hur elever i betydande läs- och skrivsvårigheter kan bli hjälpta av ganska enkla medel i klassrummet. Jag upptäckte också hur mycket tyst kunskap det fanns bland lärare och den ville jag synliggöra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar kan man säga. Dels ville jag, genom att studera framgångsrika lärare, synliggöra vad de gör som är bra. Dels ville jag se hur forskningen kan knytas närmare skolan. Det finns omfattande forskning om läs- och skrivsvårigheter men den når inte fram till sin viktigaste publik. Så jag ville i samtal med lärare undersöka vad som hindrade forskningen att nå fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver. Läraren arbetar också parallellt med att läsa och skriva, de lärandeprocesserna stöttar varandra. Och så utmanar de eleverna i sitt lärande. Den skickliga läraren fokuserar på elevernas styrkor och skapar ett klassrumsklimat där känslan är att det är okej att elever lär och gör på olika sätt.

– Framgångsrikt var också att upptäcka elevens problem innan eleven gjorde det. Då kan man bygga in läs- och skrivlärande redan i förskoleklass och eleven behöver inte stämpla sig själv som någon som har svårigheter.

– När det gäller forskningen så behöver den förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det positiva arbete som bedrivs. Mitt sätt att skriva avhandling är ett sätt, att helt enkelt tillsammans med lärarna undersöka nycklarna till framgångsrikt lärande. Jag har gjort klassrumsobservationer, och utifrån dem reflekterat tillsammans med lärarna.

– Det har gett dubbel vinst, dels har min forskning bidragit till att utveckla skolpraktiken, dels har den genom dessa undersökande samtal satt igång processer hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som lär om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang.

– Den medvetenhet och kunskapen gjorde att lärarna på ett självklart sätt fick eleverna delaktiga och gav dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Undervisningen var på ett så uppenbart och konsekvent sätt inkluderande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärare. Avhandlingar är ofta skrivna i en form som är svår att ta till sig, men mina konkreta exempel från undervisningen har hög igenkänning. Den pedagogiska gestaltningen finns med i avhandlingen, när man läser den känns det som om man är där, på plats, i klassrummet.

Sidan publicerades 2013-08-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-12 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.