Framgångsrika lärare lyfter elevens styrkor

Hanna Nolin

Catharina Tjernberg
Catharina Tjernberg

Född 1953
i Uppsala

Disputerade 2013-05-23
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som specialpedagog på grundskolan och med elever i läs- och skrivsvårigheter, och utgått mycket från elevernas styrkor. Jag har sett hur elever i betydande läs- och skrivsvårigheter kan bli hjälpta av ganska enkla medel i klassrummet. Jag upptäckte också hur mycket tyst kunskap det fanns bland lärare och den ville jag synliggöra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar kan man säga. Dels ville jag, genom att studera framgångsrika lärare, synliggöra vad de gör som är bra. Dels ville jag se hur forskningen kan knytas närmare skolan. Det finns omfattande forskning om läs- och skrivsvårigheter men den når inte fram till sin viktigaste publik. Så jag ville i samtal med lärare undersöka vad som hindrade forskningen att nå fram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver. Läraren arbetar också parallellt med att läsa och skriva, de lärandeprocesserna stöttar varandra. Och så utmanar de eleverna i sitt lärande. Den skickliga läraren fokuserar på elevernas styrkor och skapar ett klassrumsklimat där känslan är att det är okej att elever lär och gör på olika sätt.

– Framgångsrikt var också att upptäcka elevens problem innan eleven gjorde det. Då kan man bygga in läs- och skrivlärande redan i förskoleklass och eleven behöver inte stämpla sig själv som någon som har svårigheter.

– När det gäller forskningen så behöver den förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det positiva arbete som bedrivs. Mitt sätt att skriva avhandling är ett sätt, att helt enkelt tillsammans med lärarna undersöka nycklarna till framgångsrikt lärande. Jag har gjort klassrumsobservationer, och utifrån dem reflekterat tillsammans med lärarna.

– Det har gett dubbel vinst, dels har min forskning bidragit till att utveckla skolpraktiken, dels har den genom dessa undersökande samtal satt igång processer hos lärarna.

Vad överraskade dig?

– Att den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som lär om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang.

– Den medvetenhet och kunskapen gjorde att lärarna på ett självklart sätt fick eleverna delaktiga och gav dem möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Undervisningen var på ett så uppenbart och konsekvent sätt inkluderande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskare, lärarutbildare och lärare. Avhandlingar är ofta skrivna i en form som är svår att ta till sig, men mina konkreta exempel från undervisningen har hög igenkänning. Den pedagogiska gestaltningen finns med i avhandlingen, när man läser den känns det som om man är där, på plats, i klassrummet.

Sidan publicerades 2013-08-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-12 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Om den goda relationens betydelse för elevens vilja att lära

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser