Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Karmen Terlevic Johansson

Född 1970
i Göteborg

Disputerade
2011-09-17
vid Göteborgs Universitet


AVHANDLING
Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikations- strategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som lärare i tyska och ville forska om något som var relevant i mitt yrke, som jag skulle kunna ta tillbaka och använda i undervisningen. Riksbankens jubileumsfond utlyste trettio tjänster till forskarskolan för moderna språk, som jag antogs till.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöks ordförråd och kommunikationsstrategier. Jag tittade på ordförrådets storlek, det vill säga hur långa elevernas berättelser var, och hur varierade de var, det vill säga hur många olika ord de använde. Variation tyder på större ordförråd och bättre språklig kompetens. Jag tittade också på ordfrekvensen, hur många innehållsord (till exempel verb) respektive funktionsord (till exempel pronomen) eleverna använde i sina berättelser.

– Analysen av kommunikationsstrategier belyser vad eleverna gör när de inte hittar rätt ord. Vilka strategier använder de för att komma runt problemet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– SPRINT-gruppen, som fått extra undervisning i tyska när det använts som undervisningsspråk i SO-ämnen, var bättre i alla undersökta aspekter av muntlig produktion. De har längre och mer varierade berättelser. Dessutom använder de färre kärnord och fler specifika ord, vilket tyder på högre språklig kompetens än kontrollgruppen.

– Jag gjorde samma undersökning i engelskan. Även där stämmer resultaten vad gäller omfång och frekvens. Detta tyder på att SPRINT (språk- och innehållsintegrerad undervisning) i ett språk sannolikt ger positiva avtryck även i andra språk.

Vad överraskade dig?

– SPRINT-eleverna stack ut i kommunikationsstrategierna. De har ett helt annat självförtroende att använda sig av sitt främmande språk. Det överraskade mig att de var så pass bättre på att använda sig av så kallade positiva strategier. De försöker alltså lösa problem där de inte hittar ordet genom att göra omskrivningar på tyska och inte genom att stoppa in svenska ord. I 47 procent av fallen använder de målspråksbaserade strategier för att försöka lösa problemen i tyskan. Kontrollgruppen gör detta i bara 29 procent av fallen.

– SPRINT-gruppen var också genomgående mer homogen. Skillnaderna mellan svagaste och starkaste eleverna var mindre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat visar hur man genom att använda språket som ett verktyg i autentiska situationer får motiverade elever med hög kommunikativ kompetens, vilket är viktigt om man vill behålla eleverna eftersom språk ofta upplevs som ett svårt ämne. Inom vanlig språkundervisning kan man ta till sig resultaten och bland annat göra elever medvetna om kommunikationsstrategier för att komma runt problemen. Resultaten kan också komma andra forskare till nytta.

Sidan publicerades 2011-11-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 15:02 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)