Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Karmen Terlevic Johansson

Född 1970
i Göteborg

Disputerade
2011-09-17
vid Göteborgs Universitet


AVHANDLING
Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikations- strategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som lärare i tyska och ville forska om något som var relevant i mitt yrke, som jag skulle kunna ta tillbaka och använda i undervisningen. Riksbankens jubileumsfond utlyste trettio tjänster till forskarskolan för moderna språk, som jag antogs till.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöks ordförråd och kommunikationsstrategier. Jag tittade på ordförrådets storlek, det vill säga hur långa elevernas berättelser var, och hur varierade de var, det vill säga hur många olika ord de använde. Variation tyder på större ordförråd och bättre språklig kompetens. Jag tittade också på ordfrekvensen, hur många innehållsord (till exempel verb) respektive funktionsord (till exempel pronomen) eleverna använde i sina berättelser.

– Analysen av kommunikationsstrategier belyser vad eleverna gör när de inte hittar rätt ord. Vilka strategier använder de för att komma runt problemet?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– SPRINT-gruppen, som fått extra undervisning i tyska när det använts som undervisningsspråk i SO-ämnen, var bättre i alla undersökta aspekter av muntlig produktion. De har längre och mer varierade berättelser. Dessutom använder de färre kärnord och fler specifika ord, vilket tyder på högre språklig kompetens än kontrollgruppen.

– Jag gjorde samma undersökning i engelskan. Även där stämmer resultaten vad gäller omfång och frekvens. Detta tyder på att SPRINT (språk- och innehållsintegrerad undervisning) i ett språk sannolikt ger positiva avtryck även i andra språk.

Vad överraskade dig?

– SPRINT-eleverna stack ut i kommunikationsstrategierna. De har ett helt annat självförtroende att använda sig av sitt främmande språk. Det överraskade mig att de var så pass bättre på att använda sig av så kallade positiva strategier. De försöker alltså lösa problem där de inte hittar ordet genom att göra omskrivningar på tyska och inte genom att stoppa in svenska ord. I 47 procent av fallen använder de målspråksbaserade strategier för att försöka lösa problemen i tyskan. Kontrollgruppen gör detta i bara 29 procent av fallen.

– SPRINT-gruppen var också genomgående mer homogen. Skillnaderna mellan svagaste och starkaste eleverna var mindre.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat visar hur man genom att använda språket som ett verktyg i autentiska situationer får motiverade elever med hög kommunikativ kompetens, vilket är viktigt om man vill behålla eleverna eftersom språk ofta upplevs som ett svårt ämne. Inom vanlig språkundervisning kan man ta till sig resultaten och bland annat göra elever medvetna om kommunikationsstrategier för att komma runt problemen. Resultaten kan också komma andra forskare till nytta.

Sidan publicerades 2011-11-16 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-26 15:02 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.