Dela:

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. Det visar hur viktigt det är att skolans undervisning ägnar sig åt framtiden, menar Tomas Torbjörnsson som har forskat om miljömoraliskt lärande på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 25 år och började via Lärarlyftet på forskarskolan i geografi på Uppsala universitet. Jag skrev min lic-uppsats om hållbar utveckling och fortsatte sedan inom samma område. Under alla mina år som lärare har jag intresserat mig för hur undervisningen kan ta sig an frågor om hållbar utveckling på sätt som engagerar eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika aspekter av hållbar utveckling inom gymnasieundervisningen. Jag har framförallt intresserat mig för social hållbarhet. Solidaritet och jämlikhet är två värden som lyfts fram som en förutsättning för hållbar utveckling, men många förknippar hållbar utveckling enbart med rent naturvetenskapliga frågeställningar kring miljöförstöring.

– Avhandlingen handlar också om vad som utmärker en framgångsrik undervisning inom hållbar utveckling och hur hållbar utveckling framträder i styrdokumenten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på ett tydligt samband mellan att vara positiv till solidaritet och att vara framtidsorienterad. Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. De tänker långsiktigt och gör mer moraliskt grundade överväganden än någon som handlar med kort tidsperspektiv. Det visar hur viktigt det är att skolan ägnar sig åt framtiden i undervisningen, exempelvis genom att diskutera hur en önskvärd framtid ser ut.

– Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att människor som har en vilja att visa omsorg om andra människor ofta är positiva till att visa omsorg även om andra arter och om naturen. Studien bekräftar också skillnader mellan tjejer och killar. Tjejer är mer positiva till att skydda naturen och visa solidaritet medan killar har en mer instrumentell syn på naturen som råvarukälla. Studien visar också tydliga skillnader mellan teoretiska program och yrkesförberedande program och bekräftar att elever på teoretiska program har mer positiva attityder till olika aspekter av hållbar utveckling.

Vad överraskade dig?

– I intervjuer som jag gjorde med elever visade det sig att de var ovana att prata om hållbar utveckling och kopplingar mellan hållbar utveckling och värden som solidaritet och rättvisa – det förvånade mig. Det var också överraskande att eleverna inte förväntar sig att skolan ska undervisa om framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som tycker det är angeläget att utveckla förutsättningar för elevernas miljömoraliska tänkande, men även lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2015-01-21 16:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-22 10:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är mer än ”bara” miljöfrågor

När Inger Björneloo började studera hur lärare beskrev sin egen undervisning för hållbar utveckling blev hon förvånad. De talade nästan inte alls om de miljöfrågor som ofta kopplas samman med ämnet, utan pratade istället om etik, ansvar, kommunikationsförmågor, medkänsla, delaktighet och sammanhang. Utbildning för hållbar utveckling är ett prioriterat område hos FN, och måste bli det hos oss också, säger hon: - ALLA lärare kan bidra med något i det här ämnet.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer