Dela:

Framtidsperspektiv viktig förutsättning för miljömoraliskt lärande

Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. Det visar hur viktigt det är att skolans undervisning ägnar sig åt framtiden, menar Tomas Torbjörnsson som har forskat om miljömoraliskt lärande på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 25 år och började via Lärarlyftet på forskarskolan i geografi på Uppsala universitet. Jag skrev min lic-uppsats om hållbar utveckling och fortsatte sedan inom samma område. Under alla mina år som lärare har jag intresserat mig för hur undervisningen kan ta sig an frågor om hållbar utveckling på sätt som engagerar eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika aspekter av hållbar utveckling inom gymnasieundervisningen. Jag har framförallt intresserat mig för social hållbarhet. Solidaritet och jämlikhet är två värden som lyfts fram som en förutsättning för hållbar utveckling, men många förknippar hållbar utveckling enbart med rent naturvetenskapliga frågeställningar kring miljöförstöring.

– Avhandlingen handlar också om vad som utmärker en framgångsrik undervisning inom hållbar utveckling och hur hållbar utveckling framträder i styrdokumenten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag visar på ett tydligt samband mellan att vara positiv till solidaritet och att vara framtidsorienterad. Elever som tänker på framtiden är mer positiva till att visa solidaritet och till att skydda naturen. De tänker långsiktigt och gör mer moraliskt grundade överväganden än någon som handlar med kort tidsperspektiv. Det visar hur viktigt det är att skolan ägnar sig åt framtiden i undervisningen, exempelvis genom att diskutera hur en önskvärd framtid ser ut.

– Ett annat tydligt resultat i avhandlingen är att människor som har en vilja att visa omsorg om andra människor ofta är positiva till att visa omsorg även om andra arter och om naturen. Studien bekräftar också skillnader mellan tjejer och killar. Tjejer är mer positiva till att skydda naturen och visa solidaritet medan killar har en mer instrumentell syn på naturen som råvarukälla. Studien visar också tydliga skillnader mellan teoretiska program och yrkesförberedande program och bekräftar att elever på teoretiska program har mer positiva attityder till olika aspekter av hållbar utveckling.

Vad överraskade dig?

– I intervjuer som jag gjorde med elever visade det sig att de var ovana att prata om hållbar utveckling och kopplingar mellan hållbar utveckling och värden som solidaritet och rättvisa – det förvånade mig. Det var också överraskande att eleverna inte förväntar sig att skolan ska undervisa om framtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som tycker det är angeläget att utveckla förutsättningar för elevernas miljömoraliska tänkande, men även lärarutbildningen.

Sidan publicerades 2015-01-21 16:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-22 10:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är mer än ”bara” miljöfrågor

När Inger Björneloo började studera hur lärare beskrev sin egen undervisning för hållbar utveckling blev hon förvånad. De talade nästan inte alls om de miljöfrågor som ofta kopplas samman med ämnet, utan pratade istället om etik, ansvar, kommunikationsförmågor, medkänsla, delaktighet och sammanhang. Utbildning för hållbar utveckling är ett prioriterat område hos FN, och måste bli det hos oss också, säger hon: - ALLA lärare kan bidra med något i det här ämnet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer