Dela:

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

David Sjögren

Född 1976
i Burseryd i Småland

Disputerade
2010-06-04

vid Umeå universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av hur skolväsendet tänkte sig kunna påverka människors kultur och uppfattningar genom utbildning. Därför kom jag in på hur skolan blev ett instrument för att omdana eller förstärka inhemska minoriteters identitet i början av 1900-talet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningspolitik för inhemska minoriteter. Jag har tittat på tattare , zigenare och nomadiserande lappar (renskötande fjällsamer) under perioden 1913-1962. Jag har försökt förstå olika utbildningsaktörer på djupet, och hur de motiverade sina beslut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller nomadskolan: att en undervisning i samisk miljö, isolerad från övriga skolan, kunde legitimeras utifrån olika ideologiska ståndpunkter. Det handlade inte bara om kulturkonservatism, utan det fanns också en progressiv pedagogisk ståndpunkt, en naturenlig uppfostran, där skolan måste vara nyttig för individen.Två undervisningsmål var svårförenliga: anpassning efter samiska förhållanden och ett innehåll som var likvärdigt folkskolans. Från andra världskrigets slut till grundskolans införande försköts tyngdpunkten i undervisningens dubbla målsättning mot likvärdighet.
När det gäller tattarna var det en väldigt problemfylld uppgift att skilja ut dem från den övriga befolkningen. Det gjordes rikstäckande inventeringar men det blev alltmer tydligt att det inte gick att definiera vem som var tattare och inte. Istället kom diskussionen att handla om vilka människor som kunde skilja ut tattare. Var prästen, polisen, läraren eller andra förtroendevalda i lokalsamhället de bäst lämpade uppgiftslämnarna?

Vad överraskade dig?

– Att den isolerande idén som nomadskolan vilade på i praktiken fick ett annat uttryck. Det talades om att innehållet enbart skulle kretsa kring samekultur och att lärostoff från andra kulturyttringar skulle vara minimalt. Men det där verkar inte ha inträffat, man undervisade om Afrikas djurliv, gjorde studiebesök i gruvor och på bondgårdar, och så vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan nog vara intressanta för många som själva har gått i nomadskolan eller vars anhöriga har gjort det. Samtidigt är den övergripande frågan fortfarande aktuell, hur ska skolan bevara människors kulturella identitet samtidigt som alla ska vara svenska? Den diskussionen fördes alltså redan på 1910-talet.

Sidan publicerades 2010-06-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!