Dela:

Från isolerad nomadskola till enhetlig folkskola

David Sjögren

Född 1976
i Burseryd i Småland

Disputerade
2010-06-04

vid Umeå universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken gentemot inhemska minoriteter 1913-1962

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av hur skolväsendet tänkte sig kunna påverka människors kultur och uppfattningar genom utbildning. Därför kom jag in på hur skolan blev ett instrument för att omdana eller förstärka inhemska minoriteters identitet i början av 1900-talet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningspolitik för inhemska minoriteter. Jag har tittat på tattare , zigenare och nomadiserande lappar (renskötande fjällsamer) under perioden 1913-1962. Jag har försökt förstå olika utbildningsaktörer på djupet, och hur de motiverade sina beslut.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller nomadskolan: att en undervisning i samisk miljö, isolerad från övriga skolan, kunde legitimeras utifrån olika ideologiska ståndpunkter. Det handlade inte bara om kulturkonservatism, utan det fanns också en progressiv pedagogisk ståndpunkt, en naturenlig uppfostran, där skolan måste vara nyttig för individen.Två undervisningsmål var svårförenliga: anpassning efter samiska förhållanden och ett innehåll som var likvärdigt folkskolans. Från andra världskrigets slut till grundskolans införande försköts tyngdpunkten i undervisningens dubbla målsättning mot likvärdighet.
När det gäller tattarna var det en väldigt problemfylld uppgift att skilja ut dem från den övriga befolkningen. Det gjordes rikstäckande inventeringar men det blev alltmer tydligt att det inte gick att definiera vem som var tattare och inte. Istället kom diskussionen att handla om vilka människor som kunde skilja ut tattare. Var prästen, polisen, läraren eller andra förtroendevalda i lokalsamhället de bäst lämpade uppgiftslämnarna?

Vad överraskade dig?

– Att den isolerande idén som nomadskolan vilade på i praktiken fick ett annat uttryck. Det talades om att innehållet enbart skulle kretsa kring samekultur och att lärostoff från andra kulturyttringar skulle vara minimalt. Men det där verkar inte ha inträffat, man undervisade om Afrikas djurliv, gjorde studiebesök i gruvor och på bondgårdar, och så vidare.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan nog vara intressanta för många som själva har gått i nomadskolan eller vars anhöriga har gjort det. Samtidigt är den övergripande frågan fortfarande aktuell, hur ska skolan bevara människors kulturella identitet samtidigt som alla ska vara svenska? Den diskussionen fördes alltså redan på 1910-talet.

Sidan publicerades 2010-06-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:04 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer