Dela:

Frånvaro ofta i fokus i skolan

Skolfrånvaro kopplas oftast till problematiska elever. Men begreppet är mer komplext än så, menar Linnea Bodén som i sin avhandling utforskat hur den digitala frånvarorapportering påverkar såväl elever som föräldrar och lärare.

Linnea Bodén
Linnea Bodén

Född 1981
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-09-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Present absences: Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge ett intresse för utbildningsvetenskap och samhällsfrågor. I början av min forskarutbildning gjorde jag en pilotstudie kring skolfrånvaro vilket väckte mitt intresse att på djupet utforska hur skolor jobbar med digital registrering av närvaro och frånvaro.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de handlingsmönster som skapas kring digital frånvaroregistrering. I princip alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar med digital frånvaroregistrering och fokus för avhandlingen är systemen Skolwebben och Dexter. Avhandlingen diskuterar hur förståelse av närvaro och frånvaro påverkas av den digitala registreringen samt hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till, hanterar och pratar om skolfrånvaro. Jag har gjort deltagarobservationer i tre skolor tillsammans med elever i årskurs 5-9. Därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever. Fokus har varit att undersöka hur systemen, som ofta tas för givna och förväntas förenkla den pedagogiska praktiken, också skapar nya frågor kring närvaro och frånvaro. Exempelvis vad som ska räknas som sen ankomst, när klassrumsdörren ska stängas, hur frånvaro för arbete i elevrådet ska bedömas eller vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar i skolarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram hur forskning alltid är medskapande av en specifik förståelse av ett fenomen som skolfrånvaro. Avhandlingen visar att vad som kan verka som ett betydelselöst kryssande på en datorskärm faktiskt påverkar hur elever, lärare och föräldrar tänker kring skolfrånvaro. Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerade på ett papper. Idag sänds ett sms till föräldrarna i samma stund som frånvaron registreras och uppgifterna kan enkelt omvandlas till statistik och visualiseras över tid. Samtidigt gör den digitala registreringen att alla elevers frånvaro synliggörs, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare system då frånvaro främst kopplades ihop med ”problemelever”. Det finns knappt en elev i min studie som inte hade registrerats för frånvaro någon gång och vars föräldrar mottagit ett sms om det. Nästan alla lektioner inleds också med frågor kring vem som eventuellt inte är där.

– Begreppet frånvaro är med andra ord något som ständigt står på agendan. Däremot verkar de elever som har mycket frånvaro inte hjälpas av de här frånvarosystemen. ”Chockeffekten” av ett frånvaro-sms avtar sannolikt för de föräldrar som får flera sms i veckan. Den digitala registreringen skapar skolfrånvaro för de elever som för det mesta är närvarande.

Vad överraskade dig?

– Att registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext. Tekniken innebär ibland att elever blir både närvarande och frånvarande på samma gång: närvarande men kanske digitalt frånvarande och tvärtom. Jag blev också överraskad av hur mycket känslor och engagemang som de till synes neutrala systemen framkallar. Jag trodde att eleverna skulle vara mest berörda av frånvarorapportering men det visade sig att de inte var särskilt engagerade i detta. Kanske för att de hade minst tillgång till uppgifterna som registrerades. Eleverna var ofta de sista som fick veta att de registrerats för frånvaro.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl lärare som elever och föräldrar kan känna igen sig. Samtidigt hoppas jag att avhandlingen kan väcka frågor kring närvaro och frånvaro. Resultaten synliggör att frånvaro är något som ”görs” och att begreppet innehåller flera skikt. I avhandlingen skapar jag begreppet ”skolfrånvarogörande.”

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 09:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.