2016-09-20 09:43  1122 Dela:

Frånvaro ofta i fokus i skolan

Skolfrånvaro kopplas oftast till problematiska elever. Men begreppet är mer komplext än så, menar Linnea Bodén som i sin avhandling utforskat hur den digitala frånvarorapportering påverkar såväl elever som föräldrar och lärare.

Linnea Bodén
Linnea Bodén

Född 1981
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-09-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Present absences: Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge ett intresse för utbildningsvetenskap och samhällsfrågor. I början av min forskarutbildning gjorde jag en pilotstudie kring skolfrånvaro vilket väckte mitt intresse att på djupet utforska hur skolor jobbar med digital registrering av närvaro och frånvaro.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de handlingsmönster som skapas kring digital frånvaroregistrering. I princip alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar med digital frånvaroregistrering och fokus för avhandlingen är systemen Skolwebben och Dexter. Avhandlingen diskuterar hur förståelse av närvaro och frånvaro påverkas av den digitala registreringen samt hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till, hanterar och pratar om skolfrånvaro. Jag har gjort deltagarobservationer i tre skolor tillsammans med elever i årskurs 5-9. Därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever. Fokus har varit att undersöka hur systemen, som ofta tas för givna och förväntas förenkla den pedagogiska praktiken, också skapar nya frågor kring närvaro och frånvaro. Exempelvis vad som ska räknas som sen ankomst, när klassrumsdörren ska stängas, hur frånvaro för arbete i elevrådet ska bedömas eller vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar i skolarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram hur forskning alltid är medskapande av en specifik förståelse av ett fenomen som skolfrånvaro. Avhandlingen visar att vad som kan verka som ett betydelselöst kryssande på en datorskärm faktiskt påverkar hur elever, lärare och föräldrar tänker kring skolfrånvaro. Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerade på ett papper. Idag sänds ett sms till föräldrarna i samma stund som frånvaron registreras och uppgifterna kan enkelt omvandlas till statistik och visualiseras över tid. Samtidigt gör den digitala registreringen att alla elevers frånvaro synliggörs, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare system då frånvaro främst kopplades ihop med ”problemelever”. Det finns knappt en elev i min studie som inte hade registrerats för frånvaro någon gång och vars föräldrar mottagit ett sms om det. Nästan alla lektioner inleds också med frågor kring vem som eventuellt inte är där.

– Begreppet frånvaro är med andra ord något som ständigt står på agendan. Däremot verkar de elever som har mycket frånvaro inte hjälpas av de här frånvarosystemen. ”Chockeffekten” av ett frånvaro-sms avtar sannolikt för de föräldrar som får flera sms i veckan. Den digitala registreringen skapar skolfrånvaro för de elever som för det mesta är närvarande.

Vad överraskade dig?

– Att registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext. Tekniken innebär ibland att elever blir både närvarande och frånvarande på samma gång: närvarande men kanske digitalt frånvarande och tvärtom. Jag blev också överraskad av hur mycket känslor och engagemang som de till synes neutrala systemen framkallar. Jag trodde att eleverna skulle vara mest berörda av frånvarorapportering men det visade sig att de inte var särskilt engagerade i detta. Kanske för att de hade minst tillgång till uppgifterna som registrerades. Eleverna var ofta de sista som fick veta att de registrerats för frånvaro.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl lärare som elever och föräldrar kan känna igen sig. Samtidigt hoppas jag att avhandlingen kan väcka frågor kring närvaro och frånvaro. Resultaten synliggör att frånvaro är något som ”görs” och att begreppet innehåller flera skikt. I avhandlingen skapar jag begreppet ”skolfrånvarogörande.”

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 09:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.