Frånvaro ofta i fokus i skolan

Skolfrånvaro kopplas oftast till problematiska elever. Men begreppet är mer komplext än så, menar Linnea Bodén som i sin avhandling utforskat hur den digitala frånvarorapportering påverkar såväl elever som föräldrar och lärare.

Linnea Bodén
Linnea Bodén

Född 1981
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-09-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Present absences: Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge ett intresse för utbildningsvetenskap och samhällsfrågor. I början av min forskarutbildning gjorde jag en pilotstudie kring skolfrånvaro vilket väckte mitt intresse att på djupet utforska hur skolor jobbar med digital registrering av närvaro och frånvaro.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de handlingsmönster som skapas kring digital frånvaroregistrering. I princip alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar med digital frånvaroregistrering och fokus för avhandlingen är systemen Skolwebben och Dexter. Avhandlingen diskuterar hur förståelse av närvaro och frånvaro påverkas av den digitala registreringen samt hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till, hanterar och pratar om skolfrånvaro. Jag har gjort deltagarobservationer i tre skolor tillsammans med elever i årskurs 5-9. Därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever. Fokus har varit att undersöka hur systemen, som ofta tas för givna och förväntas förenkla den pedagogiska praktiken, också skapar nya frågor kring närvaro och frånvaro. Exempelvis vad som ska räknas som sen ankomst, när klassrumsdörren ska stängas, hur frånvaro för arbete i elevrådet ska bedömas eller vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar i skolarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram hur forskning alltid är medskapande av en specifik förståelse av ett fenomen som skolfrånvaro. Avhandlingen visar att vad som kan verka som ett betydelselöst kryssande på en datorskärm faktiskt påverkar hur elever, lärare och föräldrar tänker kring skolfrånvaro. Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerade på ett papper. Idag sänds ett sms till föräldrarna i samma stund som frånvaron registreras och uppgifterna kan enkelt omvandlas till statistik och visualiseras över tid. Samtidigt gör den digitala registreringen att alla elevers frånvaro synliggörs, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare system då frånvaro främst kopplades ihop med ”problemelever”. Det finns knappt en elev i min studie som inte hade registrerats för frånvaro någon gång och vars föräldrar mottagit ett sms om det. Nästan alla lektioner inleds också med frågor kring vem som eventuellt inte är där.

– Begreppet frånvaro är med andra ord något som ständigt står på agendan. Däremot verkar de elever som har mycket frånvaro inte hjälpas av de här frånvarosystemen. ”Chockeffekten” av ett frånvaro-sms avtar sannolikt för de föräldrar som får flera sms i veckan. Den digitala registreringen skapar skolfrånvaro för de elever som för det mesta är närvarande.

Vad överraskade dig?

– Att registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext. Tekniken innebär ibland att elever blir både närvarande och frånvarande på samma gång: närvarande men kanske digitalt frånvarande och tvärtom. Jag blev också överraskad av hur mycket känslor och engagemang som de till synes neutrala systemen framkallar. Jag trodde att eleverna skulle vara mest berörda av frånvarorapportering men det visade sig att de inte var särskilt engagerade i detta. Kanske för att de hade minst tillgång till uppgifterna som registrerades. Eleverna var ofta de sista som fick veta att de registrerats för frånvaro.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl lärare som elever och föräldrar kan känna igen sig. Samtidigt hoppas jag att avhandlingen kan väcka frågor kring närvaro och frånvaro. Resultaten synliggör att frånvaro är något som ”görs” och att begreppet innehåller flera skikt. I avhandlingen skapar jag begreppet ”skolfrånvarogörande.”

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 09:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?