Frånvaro ofta i fokus i skolan

Skolfrånvaro kopplas oftast till problematiska elever. Men begreppet är mer komplext än så, menar Linnea Bodén som i sin avhandling utforskat hur den digitala frånvarorapportering påverkar såväl elever som föräldrar och lärare.

Linnea Bodén
Linnea Bodén

Född 1981
Bor i Stockholm

Disputerade 2016-09-09
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Present absences: Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har sedan länge ett intresse för utbildningsvetenskap och samhällsfrågor. I början av min forskarutbildning gjorde jag en pilotstudie kring skolfrånvaro vilket väckte mitt intresse att på djupet utforska hur skolor jobbar med digital registrering av närvaro och frånvaro.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de handlingsmönster som skapas kring digital frånvaroregistrering. I princip alla kommunala högstadieskolor i Sverige jobbar med digital frånvaroregistrering och fokus för avhandlingen är systemen Skolwebben och Dexter. Avhandlingen diskuterar hur förståelse av närvaro och frånvaro påverkas av den digitala registreringen samt hur elever, föräldrar och lärare förhåller sig till, hanterar och pratar om skolfrånvaro. Jag har gjort deltagarobservationer i tre skolor tillsammans med elever i årskurs 5-9. Därtill intervjuer med lärare, föräldrar och elever. Fokus har varit att undersöka hur systemen, som ofta tas för givna och förväntas förenkla den pedagogiska praktiken, också skapar nya frågor kring närvaro och frånvaro. Exempelvis vad som ska räknas som sen ankomst, när klassrumsdörren ska stängas, hur frånvaro för arbete i elevrådet ska bedömas eller vad som ska rapporteras då någon är närvarande men ej deltar i skolarbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag vill lyfta fram hur forskning alltid är medskapande av en specifik förståelse av ett fenomen som skolfrånvaro. Avhandlingen visar att vad som kan verka som ett betydelselöst kryssande på en datorskärm faktiskt påverkar hur elever, lärare och föräldrar tänker kring skolfrånvaro. Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerade på ett papper. Idag sänds ett sms till föräldrarna i samma stund som frånvaron registreras och uppgifterna kan enkelt omvandlas till statistik och visualiseras över tid. Samtidigt gör den digitala registreringen att alla elevers frånvaro synliggörs, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare system då frånvaro främst kopplades ihop med ”problemelever”. Det finns knappt en elev i min studie som inte hade registrerats för frånvaro någon gång och vars föräldrar mottagit ett sms om det. Nästan alla lektioner inleds också med frågor kring vem som eventuellt inte är där.

– Begreppet frånvaro är med andra ord något som ständigt står på agendan. Däremot verkar de elever som har mycket frånvaro inte hjälpas av de här frånvarosystemen. ”Chockeffekten” av ett frånvaro-sms avtar sannolikt för de föräldrar som får flera sms i veckan. Den digitala registreringen skapar skolfrånvaro för de elever som för det mesta är närvarande.

Vad överraskade dig?

– Att registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext. Tekniken innebär ibland att elever blir både närvarande och frånvarande på samma gång: närvarande men kanske digitalt frånvarande och tvärtom. Jag blev också överraskad av hur mycket känslor och engagemang som de till synes neutrala systemen framkallar. Jag trodde att eleverna skulle vara mest berörda av frånvarorapportering men det visade sig att de inte var särskilt engagerade i detta. Kanske för att de hade minst tillgång till uppgifterna som registrerades. Eleverna var ofta de sista som fick veta att de registrerats för frånvaro.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl lärare som elever och föräldrar kan känna igen sig. Samtidigt hoppas jag att avhandlingen kan väcka frågor kring närvaro och frånvaro. Resultaten synliggör att frånvaro är något som ”görs” och att begreppet innehåller flera skikt. I avhandlingen skapar jag begreppet ”skolfrånvarogörande.”

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-20 09:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Rollen som den kritiska gästen – en balansakt för skolkuratorer

Skolkuratorerna anser att deras främsta roll är att företräda eleverna. Lärarna å sin sida, ser ofta skolkuratorn som någon som ska ta hand om och lösa ”problemen”. Cristine Isaksson har forskat om skolkuratorernas profession.

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Läxans kvalitet viktigast

Uppföljning av läxor är en viktig del av arbetet med läxor. Det menar läxforskaren Max Strandberg.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.