Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen ger kunskaper bortom de som betygssätts. Det visar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Åsa Tugetam
Åsa Tugetam

Född 1976
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-12-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och har arbetat i tio år i både grundskolan och på gymnasiet. Det vardagliga lärararbetet bygger mycket på den egna beprövade erfarenheten, man gör det som man vet fungerar. När jag senare började arbeta som lärare på lärarutbildningen kom jag att fundera på vilka kunskaper, förutom de som bedöms, som friluftsundervisning ger eleverna. Jag ville försöka förstå hur elevernas meningsskapande och lärande inom friluftsliv går till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och analyserar de lärprocesser som tar form i skolans friluftslivsundervisning utifrån elevernas erfarenheter. Avhandlingen bygger på fältstudier från två fjällvandringar med två årskullar i årskurs tre på gymnasiet. Fokus är elevernas upplevelser och erfarenheter från vandringen. Studien baseras på mina egna observationer, intervjuer med eleverna både före, under och efter vandringen, filmer som eleverna själva tagit samt elevernas loggböcker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De kunskaper som eleverna själva uppger att de fick med sig av fjällvandringen kan delas upp i två tydliga grupper – kunskaper som är kopplade till betyg och kunskaper som handlar om identitetsutveckling, socialt samspel, känslor och livsvillkor ur ett bredare perspektiv. Avhandlingen belyser att eleverna tar med sig både konkreta kunskaper och mer vidgående erfarenheter från fjällvandringen tillbaka till vardagen.

– I intervjuerna ett halvår efter vandringen lyfter flera elever fram att fjällvandringen innebar att de fick syn på sig själva och sina egna strategier, särskilt när de stöter på problem. Som en elev uttryckte det: ”Hemma brukar jag gå hem när det blir jobbigt i skolan, när jag inte fattar eller bara känner att jag inte orkar fortsätta. Men i fjällen kunde man inte det och jag insåg att jag klarar mer än jag trodde”. Friluftsundervisningen kan därmed bidra till ett nytt förhållningssätt, ny syn på sig själv och vad som är möjligt.

– Jag menar att i förlängningen gynnar detta inte enbart elevernas prestationer i ämnet idrott och hälsa utan även övriga skolämnen och situationer i livet. Givetvis är en fjällvandring inte helt enkel att organisera men i avhandlingen lyfter jag ändå platsens betydelse. Att orientera en halvdag i välbekant terräng ger inte samma erfarenheter som att vara bortkopplad och hänvisad till sig själv och sina klasskamrater under en längre tid.

Vad överraskade dig?

– Jag studsade till över hur klarsynt och välformulerat eleverna reflekterade kring sina erfarenheter, särskilt vid intervjuerna ett halvår efter fjällvandringen. Jag hade inte förväntat mig att resan skulle påverka eleverna så mycket som den gjorde. Här berättade eleverna om hur de kunde peppa sig själva när de stötte på problem i vardagen genom att tänka på vad de faktiskt hade förmått på fjället. En elev berättade att hon var mer ute i naturen efter resan, en annan elev konstaterade att en topptur kan jämföras med skolarbetet – vi tar oss fram på olika sätt och i olika takt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker, skolledare och lärare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att tydliggöra det mervärde som friluftsundervisningen kan skapa och att det kan vara värt att lägga lite extra tid och engagemang på det. Regeringen har utsett år 2021 som friluftslivets år, en förhoppning är att det kan ge friluftsundervisningen i skolan lite draghjälp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-22 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-28 14:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Engelska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Missa inte möjligheten till ett eget språkbad, många föreläsningar är på engelska! Ta del av ämnen som bedömning av muntliga np, transspråkande som resurs för ordförrådsutveckling, hur du undervisar eleverna i konsten att ta anteckningar och hur motivera läsointresserade elever att läsa mer. Använd kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

För dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Ange kod SISTAMINUTEN för 15% rabatt!

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.

Samsyn ger tryggare skoldag

Fyra grundskolor i Tranemo kommun har utvecklat ett gemensamt arbetssätt för mindre stress och mer glädje. Nya pedagogiska verktyg, tydliga strukturer och rutiner gör skoldagen tryggare för alla.