Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen ger kunskaper bortom de som betygssätts. Det visar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Åsa Tugetam
Åsa Tugetam

Född 1976
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-12-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och har arbetat i tio år i både grundskolan och på gymnasiet. Det vardagliga lärararbetet bygger mycket på den egna beprövade erfarenheten, man gör det som man vet fungerar. När jag senare började arbeta som lärare på lärarutbildningen kom jag att fundera på vilka kunskaper, förutom de som bedöms, som friluftsundervisning ger eleverna. Jag ville försöka förstå hur elevernas meningsskapande och lärande inom friluftsliv går till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och analyserar de lärprocesser som tar form i skolans friluftslivsundervisning utifrån elevernas erfarenheter. Avhandlingen bygger på fältstudier från två fjällvandringar med två årskullar i årskurs tre på gymnasiet. Fokus är elevernas upplevelser och erfarenheter från vandringen. Studien baseras på mina egna observationer, intervjuer med eleverna både före, under och efter vandringen, filmer som eleverna själva tagit samt elevernas loggböcker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De kunskaper som eleverna själva uppger att de fick med sig av fjällvandringen kan delas upp i två tydliga grupper – kunskaper som är kopplade till betyg och kunskaper som handlar om identitetsutveckling, socialt samspel, känslor och livsvillkor ur ett bredare perspektiv. Avhandlingen belyser att eleverna tar med sig både konkreta kunskaper och mer vidgående erfarenheter från fjällvandringen tillbaka till vardagen.

– I intervjuerna ett halvår efter vandringen lyfter flera elever fram att fjällvandringen innebar att de fick syn på sig själva och sina egna strategier, särskilt när de stöter på problem. Som en elev uttryckte det: ”Hemma brukar jag gå hem när det blir jobbigt i skolan, när jag inte fattar eller bara känner att jag inte orkar fortsätta. Men i fjällen kunde man inte det och jag insåg att jag klarar mer än jag trodde”. Friluftsundervisningen kan därmed bidra till ett nytt förhållningssätt, ny syn på sig själv och vad som är möjligt.

– Jag menar att i förlängningen gynnar detta inte enbart elevernas prestationer i ämnet idrott och hälsa utan även övriga skolämnen och situationer i livet. Givetvis är en fjällvandring inte helt enkel att organisera men i avhandlingen lyfter jag ändå platsens betydelse. Att orientera en halvdag i välbekant terräng ger inte samma erfarenheter som att vara bortkopplad och hänvisad till sig själv och sina klasskamrater under en längre tid.

Vad överraskade dig?

– Jag studsade till över hur klarsynt och välformulerat eleverna reflekterade kring sina erfarenheter, särskilt vid intervjuerna ett halvår efter fjällvandringen. Jag hade inte förväntat mig att resan skulle påverka eleverna så mycket som den gjorde. Här berättade eleverna om hur de kunde peppa sig själva när de stötte på problem i vardagen genom att tänka på vad de faktiskt hade förmått på fjället. En elev berättade att hon var mer ute i naturen efter resan, en annan elev konstaterade att en topptur kan jämföras med skolarbetet – vi tar oss fram på olika sätt och i olika takt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker, skolledare och lärare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att tydliggöra det mervärde som friluftsundervisningen kan skapa och att det kan vara värt att lägga lite extra tid och engagemang på det. Regeringen har utsett år 2021 som friluftslivets år, en förhoppning är att det kan ge friluftsundervisningen i skolan lite draghjälp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-22 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-28 14:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!