Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen ger kunskaper bortom de som betygssätts. Det visar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Åsa Tugetam
Åsa Tugetam

Född 1976
Bor i Kalmar

Disputerade 2020-12-18
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är idrottslärare i grunden och har arbetat i tio år i både grundskolan och på gymnasiet. Det vardagliga lärararbetet bygger mycket på den egna beprövade erfarenheten, man gör det som man vet fungerar. När jag senare började arbeta som lärare på lärarutbildningen kom jag att fundera på vilka kunskaper, förutom de som bedöms, som friluftsundervisning ger eleverna. Jag ville försöka förstå hur elevernas meningsskapande och lärande inom friluftsliv går till.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och analyserar de lärprocesser som tar form i skolans friluftslivsundervisning utifrån elevernas erfarenheter. Avhandlingen bygger på fältstudier från två fjällvandringar med två årskullar i årskurs tre på gymnasiet. Fokus är elevernas upplevelser och erfarenheter från vandringen. Studien baseras på mina egna observationer, intervjuer med eleverna både före, under och efter vandringen, filmer som eleverna själva tagit samt elevernas loggböcker.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De kunskaper som eleverna själva uppger att de fick med sig av fjällvandringen kan delas upp i två tydliga grupper – kunskaper som är kopplade till betyg och kunskaper som handlar om identitetsutveckling, socialt samspel, känslor och livsvillkor ur ett bredare perspektiv. Avhandlingen belyser att eleverna tar med sig både konkreta kunskaper och mer vidgående erfarenheter från fjällvandringen tillbaka till vardagen.

– I intervjuerna ett halvår efter vandringen lyfter flera elever fram att fjällvandringen innebar att de fick syn på sig själva och sina egna strategier, särskilt när de stöter på problem. Som en elev uttryckte det: ”Hemma brukar jag gå hem när det blir jobbigt i skolan, när jag inte fattar eller bara känner att jag inte orkar fortsätta. Men i fjällen kunde man inte det och jag insåg att jag klarar mer än jag trodde”. Friluftsundervisningen kan därmed bidra till ett nytt förhållningssätt, ny syn på sig själv och vad som är möjligt.

– Jag menar att i förlängningen gynnar detta inte enbart elevernas prestationer i ämnet idrott och hälsa utan även övriga skolämnen och situationer i livet. Givetvis är en fjällvandring inte helt enkel att organisera men i avhandlingen lyfter jag ändå platsens betydelse. Att orientera en halvdag i välbekant terräng ger inte samma erfarenheter som att vara bortkopplad och hänvisad till sig själv och sina klasskamrater under en längre tid.

Vad överraskade dig?

– Jag studsade till över hur klarsynt och välformulerat eleverna reflekterade kring sina erfarenheter, särskilt vid intervjuerna ett halvår efter fjällvandringen. Jag hade inte förväntat mig att resan skulle påverka eleverna så mycket som den gjorde. Här berättade eleverna om hur de kunde peppa sig själva när de stötte på problem i vardagen genom att tänka på vad de faktiskt hade förmått på fjället. En elev berättade att hon var mer ute i naturen efter resan, en annan elev konstaterade att en topptur kan jämföras med skolarbetet – vi tar oss fram på olika sätt och i olika takt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst skolpolitiker, skolledare och lärare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att tydliggöra det mervärde som friluftsundervisningen kan skapa och att det kan vara värt att lägga lite extra tid och engagemang på det. Regeringen har utsett år 2021 som friluftslivets år, en förhoppning är att det kan ge friluftsundervisningen i skolan lite draghjälp.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-01-22 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-28 14:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer