Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Barn i fritidshem förväntas på frivillig basis ägna sig åt läroplansstyrd undervisning samtidigt som verksamhetens uppdrag handlar om att erbjuda barn en meningsfull fritid. Linnéa Holmbergs avhandling undersöker vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem idag.

Linnéa Holmberg
Linnéa Holmberg

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-04-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att producera lärande demokrater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lärarutbildning i botten men kom i min forskning att rikta in mig på fritidshemmet. Fritidshemmet har på senare år klättrat på den utbildningspolitiska agendan. På kort tid har verksamhetens pedagogiska uppdrag stärkts via skollagen, en egen form av lärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem har etablerats och fritidshemmet har fått en egen del i läroplanen. Allt detta gör fritidshemmet väldigt intressant att undersöka, särskilt med tanke på att den i jämförelse med förskola och skola är väldigt blygsamt beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker och problematiserar hur vi talar om fritidshem idag. Tidigare forskning om fritidshemmen pekar ofta på vad fritidshemmens verksamhet bör innehålla och hur den helst ska bedrivas. Min ansats är att synliggöra vad som pågår i verksamheten och jag avhåller mig så långt det är möjligt att uttala mig om hur det borde vara.

– Den första delstudien belyser hur Skolverket formulerar fritidshemmets uppdrag och syfte i jämförelse med hur vi tidigare i historien har talat om skolbarns fritid. Den andra delstudien granskar Skolinspektionens tal om meningsfullhet och ifrågasätter vems meningsfullhet myndigheten lyfter fram som central – ska fritidshemmet vara meningsfullt ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv eller för de barn som vistas i verksamheten? I den tredje delstudien synliggörs hur fritidshemspersonal skildrar sitt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet. I den fjärde och sista delstudien står fritidshemssråd i fokus. Här har jag gjort observationer på tre fritidshem om hur barn och personal förhandlar om vilket innehåll verksamheten ska ha.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste avhandlingen bidrar med är att synliggöra och problematisera fritidshem på ett sätt som inte är helt vanligt inom fritidshemsforskning. Avhandlingen riktar läsarens blick mot aspekter som vi till vardags ofta kanske tar för givna. Kunskapsbidraget inbegriper alltså ett ifrågasättande av vedertagna synsätt och sanningar.

– Ett genomgående resultat är att personalen genom vad jag kallar, pastoral omsorg – ett slags vänligt vägledande – försöker få barnen att själva välja det som är önskvärt utifrån personalens planering och läroplan. Det här sker mer eller mindre hela tiden, barnen lotsas vänligt i en riktning i syfte att själva välja ”rätt” slags aktiviteter. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem och inte heller några kunskapskrav innebär detta en viss balansgång för personalen som å ena sidan behöver förhålla sig till barnens vilja och deras inflytande, å andra sidan de utbildningspolitiska ambitionerna kring vad fritidshemmet ska vara.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt det skol-lika språkbruket har lanserats, legitimerats och fått fäste i fritidshemmets kontext. Barn har blivit elever, skolbarnsomsorg har blivit utbildning, situationsstyrd verksamhet har blivit planerad undervisning, pedagogisk omsorg har blivit lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt har koppling till fritidshem: utbildningspolitiker, rektorer, personal i fritidshem, föräldrar till barn i fritidshem, studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem… Och alla andra intresserade.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 08:23 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-12 11:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Fritidshemmet, 8-9 nov i Göteborg

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Varmt välkommen till vår fördjupande konferens med fokus på fritidshemmets viktiga uppdrag!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Snabba råd kring att investera i genomtänkta läromedel

Det klassiska när man väljer läromedel är att utgå från innehåll och pe­dagogik. Men andra viktiga aspekter är tillgänglighet och flexibilitet. Hur ska skolhuvudmän, rektorer och lärare arbeta för att göra smarta inköp?

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Vetenskapens värld: Bästa skolan

Det finns tre punkter som gör lärare till bra ledare i klassrummet. Och i Köping finns en skola som har lyckats med sitt mål att ingen elev får komma efter i skolarbetet (webb-tv).

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats