Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Barn i fritidshem förväntas på frivillig basis ägna sig åt läroplansstyrd undervisning samtidigt som verksamhetens uppdrag handlar om att erbjuda barn en meningsfull fritid. Linnéa Holmbergs avhandling undersöker vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem idag.

Linnéa Holmberg
Linnéa Holmberg

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-04-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att producera lärande demokrater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lärarutbildning i botten men kom i min forskning att rikta in mig på fritidshemmet. Fritidshemmet har på senare år klättrat på den utbildningspolitiska agendan. På kort tid har verksamhetens pedagogiska uppdrag stärkts via skollagen, en egen form av lärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem har etablerats och fritidshemmet har fått en egen del i läroplanen. Allt detta gör fritidshemmet väldigt intressant att undersöka, särskilt med tanke på att den i jämförelse med förskola och skola är väldigt blygsamt beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker och problematiserar hur vi talar om fritidshem idag. Tidigare forskning om fritidshemmen pekar ofta på vad fritidshemmens verksamhet bör innehålla och hur den helst ska bedrivas. Min ansats är att synliggöra vad som pågår i verksamheten och jag avhåller mig så långt det är möjligt att uttala mig om hur det borde vara.

– Den första delstudien belyser hur Skolverket formulerar fritidshemmets uppdrag och syfte i jämförelse med hur vi tidigare i historien har talat om skolbarns fritid. Den andra delstudien granskar Skolinspektionens tal om meningsfullhet och ifrågasätter vems meningsfullhet myndigheten lyfter fram som central – ska fritidshemmet vara meningsfullt ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv eller för de barn som vistas i verksamheten? I den tredje delstudien synliggörs hur fritidshemspersonal skildrar sitt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet. I den fjärde och sista delstudien står fritidshemssråd i fokus. Här har jag gjort observationer på tre fritidshem om hur barn och personal förhandlar om vilket innehåll verksamheten ska ha.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste avhandlingen bidrar med är att synliggöra och problematisera fritidshem på ett sätt som inte är helt vanligt inom fritidshemsforskning. Avhandlingen riktar läsarens blick mot aspekter som vi till vardags ofta kanske tar för givna. Kunskapsbidraget inbegriper alltså ett ifrågasättande av vedertagna synsätt och sanningar.

– Ett genomgående resultat är att personalen genom vad jag kallar, pastoral omsorg – ett slags vänligt vägledande – försöker få barnen att själva välja det som är önskvärt utifrån personalens planering och läroplan. Det här sker mer eller mindre hela tiden, barnen lotsas vänligt i en riktning i syfte att själva välja ”rätt” slags aktiviteter. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem och inte heller några kunskapskrav innebär detta en viss balansgång för personalen som å ena sidan behöver förhålla sig till barnens vilja och deras inflytande, å andra sidan de utbildningspolitiska ambitionerna kring vad fritidshemmet ska vara.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt det skol-lika språkbruket har lanserats, legitimerats och fått fäste i fritidshemmets kontext. Barn har blivit elever, skolbarnsomsorg har blivit utbildning, situationsstyrd verksamhet har blivit planerad undervisning, pedagogisk omsorg har blivit lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt har koppling till fritidshem: utbildningspolitiker, rektorer, personal i fritidshem, föräldrar till barn i fritidshem, studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem… Och alla andra intresserade.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 08:23 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-12 11:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Fritidshemmet, 8-9 nov i Göteborg

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Varmt välkommen till vår fördjupande konferens med fokus på fritidshemmets viktiga uppdrag!

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats