Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Barn i fritidshem förväntas på frivillig basis ägna sig åt läroplansstyrd undervisning samtidigt som verksamhetens uppdrag handlar om att erbjuda barn en meningsfull fritid. Linnéa Holmbergs avhandling undersöker vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem idag.

Linnéa Holmberg
Linnéa Holmberg

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-04-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att producera lärande demokrater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lärarutbildning i botten men kom i min forskning att rikta in mig på fritidshemmet. Fritidshemmet har på senare år klättrat på den utbildningspolitiska agendan. På kort tid har verksamhetens pedagogiska uppdrag stärkts via skollagen, en egen form av lärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem har etablerats och fritidshemmet har fått en egen del i läroplanen. Allt detta gör fritidshemmet väldigt intressant att undersöka, särskilt med tanke på att den i jämförelse med förskola och skola är väldigt blygsamt beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker och problematiserar hur vi talar om fritidshem idag. Tidigare forskning om fritidshemmen pekar ofta på vad fritidshemmens verksamhet bör innehålla och hur den helst ska bedrivas. Min ansats är att synliggöra vad som pågår i verksamheten och jag avhåller mig så långt det är möjligt att uttala mig om hur det borde vara.

– Den första delstudien belyser hur Skolverket formulerar fritidshemmets uppdrag och syfte i jämförelse med hur vi tidigare i historien har talat om skolbarns fritid. Den andra delstudien granskar Skolinspektionens tal om meningsfullhet och ifrågasätter vems meningsfullhet myndigheten lyfter fram som central – ska fritidshemmet vara meningsfullt ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv eller för de barn som vistas i verksamheten? I den tredje delstudien synliggörs hur fritidshemspersonal skildrar sitt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet. I den fjärde och sista delstudien står fritidshemssråd i fokus. Här har jag gjort observationer på tre fritidshem om hur barn och personal förhandlar om vilket innehåll verksamheten ska ha.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste avhandlingen bidrar med är att synliggöra och problematisera fritidshem på ett sätt som inte är helt vanligt inom fritidshemsforskning. Avhandlingen riktar läsarens blick mot aspekter som vi till vardags ofta kanske tar för givna. Kunskapsbidraget inbegriper alltså ett ifrågasättande av vedertagna synsätt och sanningar.

– Ett genomgående resultat är att personalen genom vad jag kallar, pastoral omsorg – ett slags vänligt vägledande – försöker få barnen att själva välja det som är önskvärt utifrån personalens planering och läroplan. Det här sker mer eller mindre hela tiden, barnen lotsas vänligt i en riktning i syfte att själva välja ”rätt” slags aktiviteter. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem och inte heller några kunskapskrav innebär detta en viss balansgång för personalen som å ena sidan behöver förhålla sig till barnens vilja och deras inflytande, å andra sidan de utbildningspolitiska ambitionerna kring vad fritidshemmet ska vara.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt det skol-lika språkbruket har lanserats, legitimerats och fått fäste i fritidshemmets kontext. Barn har blivit elever, skolbarnsomsorg har blivit utbildning, situationsstyrd verksamhet har blivit planerad undervisning, pedagogisk omsorg har blivit lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt har koppling till fritidshem: utbildningspolitiker, rektorer, personal i fritidshem, föräldrar till barn i fritidshem, studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem… Och alla andra intresserade.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 08:23 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-06-12 11:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Fritidshemmet, 8-9 nov i Göteborg

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Varmt välkommen till vår fördjupande konferens med fokus på fritidshemmets viktiga uppdrag!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.