Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Barn i fritidshem förväntas på frivillig basis ägna sig åt läroplansstyrd undervisning samtidigt som verksamhetens uppdrag handlar om att erbjuda barn en meningsfull fritid. Linnéa Holmbergs avhandling undersöker vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem idag.

Linnéa Holmberg
Linnéa Holmberg

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-04-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att producera lärande demokrater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lärarutbildning i botten men kom i min forskning att rikta in mig på fritidshemmet. Fritidshemmet har på senare år klättrat på den utbildningspolitiska agendan. På kort tid har verksamhetens pedagogiska uppdrag stärkts via skollagen, en egen form av lärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem har etablerats och fritidshemmet har fått en egen del i läroplanen. Allt detta gör fritidshemmet väldigt intressant att undersöka, särskilt med tanke på att den i jämförelse med förskola och skola är väldigt blygsamt beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker och problematiserar hur vi talar om fritidshem idag. Tidigare forskning om fritidshemmen pekar ofta på vad fritidshemmens verksamhet bör innehålla och hur den helst ska bedrivas. Min ansats är att synliggöra vad som pågår i verksamheten och jag avhåller mig så långt det är möjligt att uttala mig om hur det borde vara.

– Den första delstudien belyser hur Skolverket formulerar fritidshemmets uppdrag och syfte i jämförelse med hur vi tidigare i historien har talat om skolbarns fritid. Den andra delstudien granskar Skolinspektionens tal om meningsfullhet och ifrågasätter vems meningsfullhet myndigheten lyfter fram som central – ska fritidshemmet vara meningsfullt ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv eller för de barn som vistas i verksamheten? I den tredje delstudien synliggörs hur fritidshemspersonal skildrar sitt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet. I den fjärde och sista delstudien står fritidshemssråd i fokus. Här har jag gjort observationer på tre fritidshem om hur barn och personal förhandlar om vilket innehåll verksamheten ska ha.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste avhandlingen bidrar med är att synliggöra och problematisera fritidshem på ett sätt som inte är helt vanligt inom fritidshemsforskning. Avhandlingen riktar läsarens blick mot aspekter som vi till vardags ofta kanske tar för givna. Kunskapsbidraget inbegriper alltså ett ifrågasättande av vedertagna synsätt och sanningar.

– Ett genomgående resultat är att personalen genom vad jag kallar, pastoral omsorg – ett slags vänligt vägledande – försöker få barnen att själva välja det som är önskvärt utifrån personalens planering och läroplan. Det här sker mer eller mindre hela tiden, barnen lotsas vänligt i en riktning i syfte att själva välja ”rätt” slags aktiviteter. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem och inte heller några kunskapskrav innebär detta en viss balansgång för personalen som å ena sidan behöver förhålla sig till barnens vilja och deras inflytande, å andra sidan de utbildningspolitiska ambitionerna kring vad fritidshemmet ska vara.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt det skol-lika språkbruket har lanserats, legitimerats och fått fäste i fritidshemmets kontext. Barn har blivit elever, skolbarnsomsorg har blivit utbildning, situationsstyrd verksamhet har blivit planerad undervisning, pedagogisk omsorg har blivit lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt har koppling till fritidshem: utbildningspolitiker, rektorer, personal i fritidshem, föräldrar till barn i fritidshem, studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem… Och alla andra intresserade.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 08:23 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:51 av Hedda Lovén


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

School playtime is becoming a thing of the past for a generation of children 

School playtime is becoming a thing of the past for a generation of children, a new report has found.