Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Barn i fritidshem förväntas på frivillig basis ägna sig åt läroplansstyrd undervisning samtidigt som verksamhetens uppdrag handlar om att erbjuda barn en meningsfull fritid. Linnéa Holmbergs avhandling undersöker vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem idag.

Linnéa Holmberg
Linnéa Holmberg

Född 1983
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-04-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Konsten att producera lärande demokrater

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lärarutbildning i botten men kom i min forskning att rikta in mig på fritidshemmet. Fritidshemmet har på senare år klättrat på den utbildningspolitiska agendan. På kort tid har verksamhetens pedagogiska uppdrag stärkts via skollagen, en egen form av lärarutbildning med inriktning mot arbete i fritidshem har etablerats och fritidshemmet har fått en egen del i läroplanen. Allt detta gör fritidshemmet väldigt intressant att undersöka, särskilt med tanke på att den i jämförelse med förskola och skola är väldigt blygsamt beforskad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker och problematiserar hur vi talar om fritidshem idag. Tidigare forskning om fritidshemmen pekar ofta på vad fritidshemmens verksamhet bör innehålla och hur den helst ska bedrivas. Min ansats är att synliggöra vad som pågår i verksamheten och jag avhåller mig så långt det är möjligt att uttala mig om hur det borde vara.

– Den första delstudien belyser hur Skolverket formulerar fritidshemmets uppdrag och syfte i jämförelse med hur vi tidigare i historien har talat om skolbarns fritid. Den andra delstudien granskar Skolinspektionens tal om meningsfullhet och ifrågasätter vems meningsfullhet myndigheten lyfter fram som central – ska fritidshemmet vara meningsfullt ur ett politiskt och samhälleligt perspektiv eller för de barn som vistas i verksamheten? I den tredje delstudien synliggörs hur fritidshemspersonal skildrar sitt arbete genom det systematiska kvalitetsarbetet. I den fjärde och sista delstudien står fritidshemssråd i fokus. Här har jag gjort observationer på tre fritidshem om hur barn och personal förhandlar om vilket innehåll verksamheten ska ha.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste avhandlingen bidrar med är att synliggöra och problematisera fritidshem på ett sätt som inte är helt vanligt inom fritidshemsforskning. Avhandlingen riktar läsarens blick mot aspekter som vi till vardags ofta kanske tar för givna. Kunskapsbidraget inbegriper alltså ett ifrågasättande av vedertagna synsätt och sanningar.

– Ett genomgående resultat är att personalen genom vad jag kallar, pastoral omsorg – ett slags vänligt vägledande – försöker få barnen att själva välja det som är önskvärt utifrån personalens planering och läroplan. Det här sker mer eller mindre hela tiden, barnen lotsas vänligt i en riktning i syfte att själva välja ”rätt” slags aktiviteter. Eftersom det inte finns något tvång för barn att spendera sin skolfria tid i fritidshem och inte heller några kunskapskrav innebär detta en viss balansgång för personalen som å ena sidan behöver förhålla sig till barnens vilja och deras inflytande, å andra sidan de utbildningspolitiska ambitionerna kring vad fritidshemmet ska vara.

Vad överraskade dig?

– Hur snabbt det skol-lika språkbruket har lanserats, legitimerats och fått fäste i fritidshemmets kontext. Barn har blivit elever, skolbarnsomsorg har blivit utbildning, situationsstyrd verksamhet har blivit planerad undervisning, pedagogisk omsorg har blivit lärande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt har koppling till fritidshem: utbildningspolitiker, rektorer, personal i fritidshem, föräldrar till barn i fritidshem, studenter på grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem… Och alla andra intresserade.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-28 08:23 av
Sidan uppdaterades 2018-11-13 16:51 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)