Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet kan göra mer för att fånga upp och stötta elever som har behov av extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Birgitta Lundbäck
Birgitta Lundbäck

Född 1961
Bor i Bor

Disputerade 2022-10-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och har tidigare arbetat i både förskolan och grundskolan men jobbar sedan flera år som lärarutbildare för olika kurser inom lärar- och specialpedagogutbildningen. När jag började söka efter forskning om specialpedagogik i fritidshemmet, upptäckte jag ett stort gap – det fanns väldigt lite.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogik i fritidshemmens verksamhet. Avhandlingen bygger på flera delar varav en är en systematisk forskningsöversikt om specialpedagogik i fritidshem ur ett internationellt perspektiv. Genom en enkät har jag undersökt hur verksamma fritidslärare samt personal från elevhälsan upplever specialpedagogiken i fritidshemmet och hur de ser de på elever i behov av särskilt stöd. Vidare har jag gjort en observationsstudie av fritidshemmets verksamhet på en skolgård. Fokus i observationerna på skolgården är hur lärare agerar i mötet med elever. Slutligen rymmer avhandlingen ett utvecklingsarbete där lärare i grundskolan och lärare vid ett fritidshem tillsammans har arbetat utifrån modellen Lesson Study i syfte att hitta sätt att samverka kring ämnesinnehåll, i det här fallet matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en god vilja både hos fritidshemslärare och personal inom elevhälsan att samverka med andra yrkesgrupper för att bättre möta elever som behöver stöd. I enkätstudien framkommer att lärare inom fritidshemmet önskar mer stöd från både lärare i grundskolan och elevhälsan för att bättre kunna utmana elevernas kunskapsutveckling. Men enkätsvaren visar samtidigt att samarbetet ofta brister och är ”svårt att få till”.

– Observationerna från skolgården visar att elever blir lämnade åt sig själva. Fritidslärarna interagerade sällan, det vill säga lekte sällan med eleverna eller genomfördes planerade aktiviteter. Lärarnas roll var snarare mer övervakande samtidigt som de stod i grupp och samtalade med varandra. Jag förstår att fritidslärare kan uppleva att tiden utomhus kan vara ett tillfälle att ta vara på för att prata med varandra. Det är tydligt att fritidslärare är måna om den ”fria tiden” och att låta eleverna leka fritt. Det som bekymrar mig är att fritidslärarna inte såg konsekvenserna av det här. I observationerna fanns det tillfällen där jag såg ensamma elever som försökte ta kontakt med andra elever eller någon av de vuxna, utan resultat.

– Men jag såg också goda exempel: En fritidslärare som på olika sätt arbetade för att inkludera flera elever i en fotbollslek där fritidsläraren själv deltog och samtidigt lyckades hålla ett vakande öga på elever som gjorde annat. Positiva resultat blev det också när lärare vid grundskolan och fritidshemmet arbetade med Lesson Study som modell för att hitta samverkansformer som främja alla elevers lärande i ämnet matematik. Båda yrkesgrupperna konstaterade att de lärde sig av varandra, men framför allt innebar samarbetet att fritidslärarna fick mer information om elevernas behov och kunskapsutveckling.

Vad överraskade dig?

– Mest berörd blev jag av de elever som inte blev sedda. Det skaver i mig. Det ska inte behöva se ut så. Det finns en stor potential att planera för lärande i fritidshemmets verksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och övrig personal inom fritidshemmet, jag hoppas att resultaten kan ingjuta lite ”jäklar anamma”. Jag menar att så som det ser ut i fritidshemmet i dag, där elever inte ges stöd, så kan vi inte ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-11-09 15:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-10 12:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser