Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet kan göra mer för att fånga upp och stötta elever som har behov av extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Birgitta Lundbäck
Birgitta Lundbäck

Född 1961
Bor i Bor

Disputerade 2022-10-07
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Specialpedagogik i fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad specialpedagog och har tidigare arbetat i både förskolan och grundskolan men jobbar sedan flera år som lärarutbildare för olika kurser inom lärar- och specialpedagogutbildningen. När jag började söka efter forskning om specialpedagogik i fritidshemmet, upptäckte jag ett stort gap – det fanns väldigt lite.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om specialpedagogik i fritidshemmens verksamhet. Avhandlingen bygger på flera delar varav en är en systematisk forskningsöversikt om specialpedagogik i fritidshem ur ett internationellt perspektiv. Genom en enkät har jag undersökt hur verksamma fritidslärare samt personal från elevhälsan upplever specialpedagogiken i fritidshemmet och hur de ser de på elever i behov av särskilt stöd. Vidare har jag gjort en observationsstudie av fritidshemmets verksamhet på en skolgård. Fokus i observationerna på skolgården är hur lärare agerar i mötet med elever. Slutligen rymmer avhandlingen ett utvecklingsarbete där lärare i grundskolan och lärare vid ett fritidshem tillsammans har arbetat utifrån modellen Lesson Study i syfte att hitta sätt att samverka kring ämnesinnehåll, i det här fallet matematik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en god vilja både hos fritidshemslärare och personal inom elevhälsan att samverka med andra yrkesgrupper för att bättre möta elever som behöver stöd. I enkätstudien framkommer att lärare inom fritidshemmet önskar mer stöd från både lärare i grundskolan och elevhälsan för att bättre kunna utmana elevernas kunskapsutveckling. Men enkätsvaren visar samtidigt att samarbetet ofta brister och är ”svårt att få till”.

– Observationerna från skolgården visar att elever blir lämnade åt sig själva. Fritidslärarna interagerade sällan, det vill säga lekte sällan med eleverna eller genomfördes planerade aktiviteter. Lärarnas roll var snarare mer övervakande samtidigt som de stod i grupp och samtalade med varandra. Jag förstår att fritidslärare kan uppleva att tiden utomhus kan vara ett tillfälle att ta vara på för att prata med varandra. Det är tydligt att fritidslärare är måna om den ”fria tiden” och att låta eleverna leka fritt. Det som bekymrar mig är att fritidslärarna inte såg konsekvenserna av det här. I observationerna fanns det tillfällen där jag såg ensamma elever som försökte ta kontakt med andra elever eller någon av de vuxna, utan resultat.

– Men jag såg också goda exempel: En fritidslärare som på olika sätt arbetade för att inkludera flera elever i en fotbollslek där fritidsläraren själv deltog och samtidigt lyckades hålla ett vakande öga på elever som gjorde annat. Positiva resultat blev det också när lärare vid grundskolan och fritidshemmet arbetade med Lesson Study som modell för att hitta samverkansformer som främja alla elevers lärande i ämnet matematik. Båda yrkesgrupperna konstaterade att de lärde sig av varandra, men framför allt innebar samarbetet att fritidslärarna fick mer information om elevernas behov och kunskapsutveckling.

Vad överraskade dig?

– Mest berörd blev jag av de elever som inte blev sedda. Det skaver i mig. Det ska inte behöva se ut så. Det finns en stor potential att planera för lärande i fritidshemmets verksamhet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och övrig personal inom fritidshemmet, jag hoppas att resultaten kan ingjuta lite ”jäklar anamma”. Jag menar att så som det ser ut i fritidshemmet i dag, där elever inte ges stöd, så kan vi inte ha det.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-11-09 15:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-11-10 12:38 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bild för grundskolan

Välkommen till Skolportens konferens om bildundervisning i grundskolan. Aktuell forskning ger dig ämnesfördjupning och inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm 10–11 nov eller via webbkonferensen 16 nov–2 dec.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!