Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade och otillräckliga över att inte kunna inkludera barn med beteendeproblem i klassrummet. Känslan av misslyckande resulterar i att problemen tillskrivs eleverna, inte deras skolsituation, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Ulrika Gidlund
Ulrika Gidlund

Född 1966
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2018-02-23
vid Mittuniversitetet

 


AVHANDLING
Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i femton år på en gymnasieskola och har funderat mycket på vad som händer med eleverna i tidigare åldrar. Jag märkte också vilken het potatis diskussionen om inkludering av elever med beteendeproblem är. Alla har starka åsikter – eleverna själva, andra elever, föräldrar, lärare, skolledning och politiker. Det kändes som ett väldigt politiskt laddat ämne som var spännande av den anledningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag hur lärare i årskurs 4-6 pratar om och uppfattar inkludering av elever med beteendeproblem. Konkret har jag undersökt hur de pratar om barnen och arbetet med dem i arbetslagen och i fokusgruppsdiskussioner. Lärarna har fått diskutera väldigt fritt utifrån tre korta texter, en från Socialstyrelsen, en annan text från skollagen och ytterligare en text om specialpedagogik som är utgiven av Skolverket.

– Jag har fokuserat på lärare i årskurs 4-6 för att se hur de upplever situationen eftersom jag vet att de åldrarna är speciella. Barnen ses inte riktigt som barn längre och det kommer högre kunskapskrav i de här åren. Det kommer dessutom en uppstramad dold läroplan, som handlar om att sitta stilla och vänta på sin tur – allt det som vi förväntar oss att man ska göra i ett klassrum men som inte står inskrivet i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det absolut viktigaste resultatet är hur otroligt frustrerade, bekymrade och otillräckliga de här lärarna känner sig. De vill så mycket för de här barnen och de tycker så mycket om dem, men de känner att de inte har möjlighet att inkludera dem i klassen. Det finns inte tillräckliga resurser eller stöttning för det.

– Jag märkte att lärarna, när de känner att de inte behärskar situationen, konstruerar olika förklaringar som motiverar och förklarar det här misslyckandet. Inom specialpedagogiken pratar man mycket om olika perspektiv. Antingen ligger det i barnet, att det är barnet det är fel på, eller så är det i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi har under många år i Sverige försökt trycka på att det är i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi bytte till och med begreppet barn ”med” behov av särskilt stöd till ”i” behov av särskilt stöd för att ändra fokus. Men tyvärr märker jag i min avhandling att i den här frustrationen och känslan av misslyckande pratar ändå lärarna om eleverna som att problemet ligger hos dem. Så att byta ord hjälper inte alltid, man måste titta på de strukturer som finns inom skolan.

Vad överraskade dig?

– Det var just det att lärarna pratar om eleverna som om problemen ligger hos dem. Lärarna är förtvivlade och upplever att de vänder ut och in på sig själva. Då är det lätt att det blir ett problem utanför dem när det inte gå att lösa. Man pratar inte så mycket om läroplanen eller om klassrummets utseende för det upplever lärarna att de inte kan ändra på, på grund av bristande resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolledare, skoltjänstemän och skolpolitiker ska ta till sig mina resultat och att de ska vara till nytta för lärarnas situation och att läraryrket ska kännas positivt. I slutändan hoppas jag att resultaten kommer eleverna till godo – det är de som ligger mig när närmast om hjärtat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-21 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-22 13:57 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.