Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade och otillräckliga över att inte kunna inkludera barn med beteendeproblem i klassrummet. Känslan av misslyckande resulterar i att problemen tillskrivs eleverna, inte deras skolsituation, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Ulrika Gidlund
Ulrika Gidlund

Född 1966
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2018-02-23
vid Mittuniversitetet

 


AVHANDLING
Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i femton år på en gymnasieskola och har funderat mycket på vad som händer med eleverna i tidigare åldrar. Jag märkte också vilken het potatis diskussionen om inkludering av elever med beteendeproblem är. Alla har starka åsikter – eleverna själva, andra elever, föräldrar, lärare, skolledning och politiker. Det kändes som ett väldigt politiskt laddat ämne som var spännande av den anledningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag hur lärare i årskurs 4-6 pratar om och uppfattar inkludering av elever med beteendeproblem. Konkret har jag undersökt hur de pratar om barnen och arbetet med dem i arbetslagen och i fokusgruppsdiskussioner. Lärarna har fått diskutera väldigt fritt utifrån tre korta texter, en från Socialstyrelsen, en annan text från skollagen och ytterligare en text om specialpedagogik som är utgiven av Skolverket.

– Jag har fokuserat på lärare i årskurs 4-6 för att se hur de upplever situationen eftersom jag vet att de åldrarna är speciella. Barnen ses inte riktigt som barn längre och det kommer högre kunskapskrav i de här åren. Det kommer dessutom en uppstramad dold läroplan, som handlar om att sitta stilla och vänta på sin tur – allt det som vi förväntar oss att man ska göra i ett klassrum men som inte står inskrivet i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det absolut viktigaste resultatet är hur otroligt frustrerade, bekymrade och otillräckliga de här lärarna känner sig. De vill så mycket för de här barnen och de tycker så mycket om dem, men de känner att de inte har möjlighet att inkludera dem i klassen. Det finns inte tillräckliga resurser eller stöttning för det.

– Jag märkte att lärarna, när de känner att de inte behärskar situationen, konstruerar olika förklaringar som motiverar och förklarar det här misslyckandet. Inom specialpedagogiken pratar man mycket om olika perspektiv. Antingen ligger det i barnet, att det är barnet det är fel på, eller så är det i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi har under många år i Sverige försökt trycka på att det är i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi bytte till och med begreppet barn ”med” behov av särskilt stöd till ”i” behov av särskilt stöd för att ändra fokus. Men tyvärr märker jag i min avhandling att i den här frustrationen och känslan av misslyckande pratar ändå lärarna om eleverna som att problemet ligger hos dem. Så att byta ord hjälper inte alltid, man måste titta på de strukturer som finns inom skolan.

Vad överraskade dig?

– Det var just det att lärarna pratar om eleverna som om problemen ligger hos dem. Lärarna är förtvivlade och upplever att de vänder ut och in på sig själva. Då är det lätt att det blir ett problem utanför dem när det inte gå att lösa. Man pratar inte så mycket om läroplanen eller om klassrummets utseende för det upplever lärarna att de inte kan ändra på, på grund av bristande resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolledare, skoltjänstemän och skolpolitiker ska ta till sig mina resultat och att de ska vara till nytta för lärarnas situation och att läraryrket ska kännas positivt. I slutändan hoppas jag att resultaten kommer eleverna till godo – det är de som ligger mig när närmast om hjärtat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-21 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-22 13:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Snabba råd kring att investera i genomtänkta läromedel

Det klassiska när man väljer läromedel är att utgå från innehåll och pe­dagogik. Men andra viktiga aspekter är tillgänglighet och flexibilitet. Hur ska skolhuvudmän, rektorer och lärare arbeta för att göra smarta inköp?

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Vetenskapens värld: Bästa skolan

Det finns tre punkter som gör lärare till bra ledare i klassrummet. Och i Köping finns en skola som har lyckats med sitt mål att ingen elev får komma efter i skolarbetet (webb-tv).

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats