Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade och otillräckliga över att inte kunna inkludera barn med beteendeproblem i klassrummet. Känslan av misslyckande resulterar i att problemen tillskrivs eleverna, inte deras skolsituation, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Ulrika Gidlund
Ulrika Gidlund

Född 1966
Bor i Örnsköldsvik

Disputerade 2018-02-23
vid Mittuniversitetet

 


AVHANDLING
Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i femton år på en gymnasieskola och har funderat mycket på vad som händer med eleverna i tidigare åldrar. Jag märkte också vilken het potatis diskussionen om inkludering av elever med beteendeproblem är. Alla har starka åsikter – eleverna själva, andra elever, föräldrar, lärare, skolledning och politiker. Det kändes som ett väldigt politiskt laddat ämne som var spännande av den anledningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen undersöker jag hur lärare i årskurs 4-6 pratar om och uppfattar inkludering av elever med beteendeproblem. Konkret har jag undersökt hur de pratar om barnen och arbetet med dem i arbetslagen och i fokusgruppsdiskussioner. Lärarna har fått diskutera väldigt fritt utifrån tre korta texter, en från Socialstyrelsen, en annan text från skollagen och ytterligare en text om specialpedagogik som är utgiven av Skolverket.

– Jag har fokuserat på lärare i årskurs 4-6 för att se hur de upplever situationen eftersom jag vet att de åldrarna är speciella. Barnen ses inte riktigt som barn längre och det kommer högre kunskapskrav i de här åren. Det kommer dessutom en uppstramad dold läroplan, som handlar om att sitta stilla och vänta på sin tur – allt det som vi förväntar oss att man ska göra i ett klassrum men som inte står inskrivet i läroplanen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det absolut viktigaste resultatet är hur otroligt frustrerade, bekymrade och otillräckliga de här lärarna känner sig. De vill så mycket för de här barnen och de tycker så mycket om dem, men de känner att de inte har möjlighet att inkludera dem i klassen. Det finns inte tillräckliga resurser eller stöttning för det.

– Jag märkte att lärarna, när de känner att de inte behärskar situationen, konstruerar olika förklaringar som motiverar och förklarar det här misslyckandet. Inom specialpedagogiken pratar man mycket om olika perspektiv. Antingen ligger det i barnet, att det är barnet det är fel på, eller så är det i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi har under många år i Sverige försökt trycka på att det är i barnets möte med miljön som problem uppstår. Vi bytte till och med begreppet barn ”med” behov av särskilt stöd till ”i” behov av särskilt stöd för att ändra fokus. Men tyvärr märker jag i min avhandling att i den här frustrationen och känslan av misslyckande pratar ändå lärarna om eleverna som att problemet ligger hos dem. Så att byta ord hjälper inte alltid, man måste titta på de strukturer som finns inom skolan.

Vad överraskade dig?

– Det var just det att lärarna pratar om eleverna som om problemen ligger hos dem. Lärarna är förtvivlade och upplever att de vänder ut och in på sig själva. Då är det lätt att det blir ett problem utanför dem när det inte gå att lösa. Man pratar inte så mycket om läroplanen eller om klassrummets utseende för det upplever lärarna att de inte kan ändra på, på grund av bristande resurser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att skolledare, skoltjänstemän och skolpolitiker ska ta till sig mina resultat och att de ska vara till nytta för lärarnas situation och att läraryrket ska kännas positivt. I slutändan hoppas jag att resultaten kommer eleverna till godo – det är de som ligger mig när närmast om hjärtat.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-05-21 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-22 13:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 2-3 okt i Stockholm

Välkommen till Skolportens årliga konferens med fokus på barn i behov av särskilt stöd i förskolans lärmiljö. Med bland annat föreläsningar om lek, språkstörning, samtalsmetodik, språkutveckling hos barn med autism erbjuder vi dig som är specialpedagog en möjlighet att fokusera på de yngre barnen.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.

Flexibel kunskapssyn viktig i en värld av ”fake news”

Din kunskapssyn är inte min kunskapssyn. Kunskapssyn är ditt eget unika förhållningssätt till kunskap och kunnande. Viktigast för dagens elever är att utveckla en flexibel kunskapssyn, visar forskning från Umeå universitet.

Från psykisk ohälsa till framtidstro tack vare SIS-medel och följeforskning

Hur kan man vända en negativ spiral av psykisk ohälsa bland unga kvinnor på gymnasiet? Det går, även om det är lättare sagt än gjort. Det vet man på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund.  

Forsker: Talent findes ikke

Vi aner ikke, hvad vi mener, når vi taler om, at nogle har talent. Og forsøget på at ’dyrke talentet’ hos udvalgte mennesker kan have en hæmmende effekt for andre, mener forsker.