Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Funktionshindrade barn utan nära vänner

Publicerad:2010-11-22
Uppdaterad:2012-03-27
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Barn med allvarliga fysiska funktionshinder umgås mest med vuxna och har inga nära jämnåriga vänner. Det visar Anette Sundqvists avhandling Knowing me, knowing you. Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterandekommunikation . Tillgång till e-post kan hjälpa dem att utvidga sitt sociala nätverk.

Annette Sundqvist

Född 1968
i Södertälje

Disputerade 2010-10-15

vid Linköpings universitet

Läs abstrakt och ladda ner avhandlingen nedan

Avhandling

Knowing me, knowing you. Mentalization abilities of children who use augmentative and alternative communication

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är logoped och när jag arbetade kliniskt insåg jag hur viktigt det är att involvera hela barnensomgivning för att komma fram till bra resultat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur mentaliseringsförmågan ser ut hos 14 fysiskt funktionshindrade barn som använder sig avalternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Mentaliseringsförmåga, eller Theory ofMind, handlar om hur man förstår sig själv och hur man kan förstå hur andra personer känner ochtänker. Jag ville undersöka sociala nätverk och vänskapsband och har gjort en e-poststudie delvisför att se om det går att utveckla barnens sociala nätverk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att belysa att de här barnen har samma behov som andra barn. Jag kunde se att deinte har några nära vänner, bara bekanta. De förstår andra barn men de måste få träna sig i hur det äratt prata med kompisar. E-post ökar deras möjlighet att få vänner på distans och möjliggör för andrabarn att hitta något gemensamt intresse som kan vara svårt att se när man måste kommunicera viaassistenter. Barnen i min studie utvecklade sitt sociala nätverk virtuellt. Om de ska gå integrerade ivanliga klasser måste man stödja dem och barnen omkring så att de kan vara en i klassen. Jag kange ett exempel på en pojke som går i en skola där all personal och alla elever i skolan har gått kursi Bliss, som är det symbolspråk pojken använder. Det är möjligt att göra förändringar i alla skolor,men det krävs engagemang hos de som är nära barnet.

Vad överraskade dig?

– Trots att barnen inte alltid har ett stort socialt nätverk och trots att de har många svårigheter harde ändå en förhållandevis god mentaliseringsförmåga. Det är viktigt att bygga vidare på den godaförmågan och låta den utvecklas genom gemenskap och social samvaro med andra barn och vuxna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, logopeder och specialpedagoger. Men jag tror inte man kan göra någon förändring på sinskola om man inte har engagemang från andra lärare och sin rektor.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev