Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

Elever anser att fysisk beröring mellan lärare och elev i ämnet idrott och hälsa är helt naturligt. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg i sin avhandling.   

Annica Caldeborg
Annica Caldeborg

Född 1973
Bor i Mariestad

Disputerade 2021-06-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Physical contact in physical education. New perspectives and future directions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i idrott och hälsa och har alltid varit intresserad av forskning. Väl inom akademin kom jag att intressera mig för fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Det finns en hel del forskning om detta som visar att många lärare känner oro för att ta i sina elever och att orsaken framför allt handlar om risken att bli anklagad för sexuella trakasserier. Vad elever tycker fanns det just ingen forskning om och jag insåg att det fanns en kunskapslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika gymnasieelevers perspektiv på fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt, vad tycker de när läraren av olika anledningar tar på dem i undervisningen? Gymnasieeleverna i studien har, både i fokusgrupper och enskilt, fått samtala utifrån en rad bilder som visar helt vardagliga situationer där lärare och elev har fysisk kontakt i idrottsundervisningen: när elever får hjälp att utföra en viss uppgift, en high-five eller hjälp och tröst vid exempelvis en skada. En liknande studie gjordes en andra omgång, då med gymnasieelever med invandrarbakgrund, detta eftersom vi vet att det finns kulturella skillnader när det gäller den här typen av frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Eleverna menar att det finns många moment där läraren behöver hjälpa till rent fysiskt, ”hur ska vi annars kunna lära oss?”. Det finns också en emotionell aspekt i den fysiska beröringen i idrottsämnet – som pepp med en high five eller klapp på axeln, en kram som tröst vid en skada eller misslyckande. Mina resultat visar att såväl tjejer som killar i studien tycker att beröring av det här slaget är oladdat. Men det framkom att kvinnliga gymnasieeleverna ser sig själva inte bara som elever utan också som unga kvinnor utifrån ett heteronormativt perspektiv. Med en manlig lärare uppstod funderingar om att han eventuellt skulle kunna vara intresserad av dem. Eleverna pekade på att det här var en icke-fråga när de var yngre, men som väckts när de blivit äldre.

– För invandrarelever kan det ta tid att avkoda fysisk beröring i undervisningen, samtidigt insåg de att det har med kultur att göra. Flera elever konstaterar att den beröring som sker under idrottsundervisningen skulle vara omöjlig i ett annat sammanhang. Det framkommer också att flickor med invandrarbakgrund skulle ha svårt att på ett naturligt sätt fysiskt interagera med övriga elever i idrottsundervisningen och ta emot fysisk beröring om idrottsläraren hade samma kulturella bakgrund som de själva. ”Han skulle se ner på mig som tjej”.

Vad överraskade dig?

– Det sistnämnda. Man brukar säga att liknande bakgrund är en resurs, men det stämmer alltså inte i det här fallet. Jag blev också positivt överraskad av att majoriteten av eleverna i studien tycker att fysisk beröring är okomplicerat och naturligt i ämnet idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– För praktikens del hoppas jag att resultaten kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion om beröring i idrottsundervisningen. För forskningsfältet fyller elevperspektivet en lucka och bidrar därmed till en mer nyanserad bild av ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-25 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-26 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.