Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

Elever anser att fysisk beröring mellan lärare och elev i ämnet idrott och hälsa är helt naturligt. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg i sin avhandling.   

Annica Caldeborg
Annica Caldeborg

Född 1973
Bor i Mariestad

Disputerade 2021-06-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Physical contact in physical education. New perspectives and future directions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i idrott och hälsa och har alltid varit intresserad av forskning. Väl inom akademin kom jag att intressera mig för fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Det finns en hel del forskning om detta som visar att många lärare känner oro för att ta i sina elever och att orsaken framför allt handlar om risken att bli anklagad för sexuella trakasserier. Vad elever tycker fanns det just ingen forskning om och jag insåg att det fanns en kunskapslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika gymnasieelevers perspektiv på fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt, vad tycker de när läraren av olika anledningar tar på dem i undervisningen? Gymnasieeleverna i studien har, både i fokusgrupper och enskilt, fått samtala utifrån en rad bilder som visar helt vardagliga situationer där lärare och elev har fysisk kontakt i idrottsundervisningen: när elever får hjälp att utföra en viss uppgift, en high-five eller hjälp och tröst vid exempelvis en skada. En liknande studie gjordes en andra omgång, då med gymnasieelever med invandrarbakgrund, detta eftersom vi vet att det finns kulturella skillnader när det gäller den här typen av frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Eleverna menar att det finns många moment där läraren behöver hjälpa till rent fysiskt, ”hur ska vi annars kunna lära oss?”. Det finns också en emotionell aspekt i den fysiska beröringen i idrottsämnet – som pepp med en high five eller klapp på axeln, en kram som tröst vid en skada eller misslyckande. Mina resultat visar att såväl tjejer som killar i studien tycker att beröring av det här slaget är oladdat. Men det framkom att kvinnliga gymnasieeleverna ser sig själva inte bara som elever utan också som unga kvinnor utifrån ett heteronormativt perspektiv. Med en manlig lärare uppstod funderingar om att han eventuellt skulle kunna vara intresserad av dem. Eleverna pekade på att det här var en icke-fråga när de var yngre, men som väckts när de blivit äldre.

– För invandrarelever kan det ta tid att avkoda fysisk beröring i undervisningen, samtidigt insåg de att det har med kultur att göra. Flera elever konstaterar att den beröring som sker under idrottsundervisningen skulle vara omöjlig i ett annat sammanhang. Det framkommer också att flickor med invandrarbakgrund skulle ha svårt att på ett naturligt sätt fysiskt interagera med övriga elever i idrottsundervisningen och ta emot fysisk beröring om idrottsläraren hade samma kulturella bakgrund som de själva. ”Han skulle se ner på mig som tjej”.

Vad överraskade dig?

– Det sistnämnda. Man brukar säga att liknande bakgrund är en resurs, men det stämmer alltså inte i det här fallet. Jag blev också positivt överraskad av att majoriteten av eleverna i studien tycker att fysisk beröring är okomplicerat och naturligt i ämnet idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– För praktikens del hoppas jag att resultaten kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion om beröring i idrottsundervisningen. För forskningsfältet fyller elevperspektivet en lucka och bidrar därmed till en mer nyanserad bild av ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-25 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-26 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor variation i synen på bedömning bland idrottslärare

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Olika förutsättningar för att nå målen i hem- och konsumentkunskap

Fristående grundskolor har i lägre grad lokaler ämnade för hem- och konsumentkunskap. Elever i grundskolan får därmed inte likvärdiga förutsättningar att nå målen i ämnet, konstaterar Cecilia Lindblom i sin avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.