Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

Elever anser att fysisk beröring mellan lärare och elev i ämnet idrott och hälsa är helt naturligt. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg i sin avhandling.   

Annica Caldeborg
Annica Caldeborg

Född 1973
Bor i Mariestad

Disputerade 2021-06-11
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Physical contact in physical education. New perspectives and future directions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som lärare i idrott och hälsa och har alltid varit intresserad av forskning. Väl inom akademin kom jag att intressera mig för fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Det finns en hel del forskning om detta som visar att många lärare känner oro för att ta i sina elever och att orsaken framför allt handlar om risken att bli anklagad för sexuella trakasserier. Vad elever tycker fanns det just ingen forskning om och jag insåg att det fanns en kunskapslucka att fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om olika gymnasieelevers perspektiv på fysisk beröring i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt, vad tycker de när läraren av olika anledningar tar på dem i undervisningen? Gymnasieeleverna i studien har, både i fokusgrupper och enskilt, fått samtala utifrån en rad bilder som visar helt vardagliga situationer där lärare och elev har fysisk kontakt i idrottsundervisningen: när elever får hjälp att utföra en viss uppgift, en high-five eller hjälp och tröst vid exempelvis en skada. En liknande studie gjordes en andra omgång, då med gymnasieelever med invandrarbakgrund, detta eftersom vi vet att det finns kulturella skillnader när det gäller den här typen av frågor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Eleverna menar att det finns många moment där läraren behöver hjälpa till rent fysiskt, ”hur ska vi annars kunna lära oss?”. Det finns också en emotionell aspekt i den fysiska beröringen i idrottsämnet – som pepp med en high five eller klapp på axeln, en kram som tröst vid en skada eller misslyckande. Mina resultat visar att såväl tjejer som killar i studien tycker att beröring av det här slaget är oladdat. Men det framkom att kvinnliga gymnasieeleverna ser sig själva inte bara som elever utan också som unga kvinnor utifrån ett heteronormativt perspektiv. Med en manlig lärare uppstod funderingar om att han eventuellt skulle kunna vara intresserad av dem. Eleverna pekade på att det här var en icke-fråga när de var yngre, men som väckts när de blivit äldre.

– För invandrarelever kan det ta tid att avkoda fysisk beröring i undervisningen, samtidigt insåg de att det har med kultur att göra. Flera elever konstaterar att den beröring som sker under idrottsundervisningen skulle vara omöjlig i ett annat sammanhang. Det framkommer också att flickor med invandrarbakgrund skulle ha svårt att på ett naturligt sätt fysiskt interagera med övriga elever i idrottsundervisningen och ta emot fysisk beröring om idrottsläraren hade samma kulturella bakgrund som de själva. ”Han skulle se ner på mig som tjej”.

Vad överraskade dig?

– Det sistnämnda. Man brukar säga att liknande bakgrund är en resurs, men det stämmer alltså inte i det här fallet. Jag blev också positivt överraskad av att majoriteten av eleverna i studien tycker att fysisk beröring är okomplicerat och naturligt i ämnet idrott och hälsa.

Vem har nytta av dina resultat?

– För praktikens del hoppas jag att resultaten kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion om beröring i idrottsundervisningen. För forskningsfältet fyller elevperspektivet en lucka och bidrar därmed till en mer nyanserad bild av ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-08-25 17:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-26 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Så giftsäkras hemmet för barnen – rensa bland leksaker

En studie från Göteborgs universitet visar att äldre plastleksaker ofta innehåller högre halter av hälsofarliga ämnen än nya. ”Man talar mycket om återvinning som en lösning på vårt avfallsproblem, men återvinning kan inte göras på ett säkert sätt om det finns så mycket kemikalier i produkterna som vi har nu, ”säger Bethanie Carney Almroth, professor vid Göteborgs universitet.

Skolportens digitala kurser