Går elevernas hälsa att mäta?

Går det att hitta ett sätt att mäta elevernas hälsa? Ja, svarar Malin Rising Holmström som i sin avhandling analyserat ett unikt projekt i Västernorrland där man använder sig av hälsosamtal där eleverna själva får skatta sin hälsa.

Malin Rising Holmström
Malin Rising Holmström

Född 1966
i Bergsjön.

Disputerade 2013-11-28
vid Mittuniversitetet.


AVHANDLING
The health dialogue concept. School children's self-reported health in a Swedish context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska och har varit delaktig i ett projekt i Västernorrland, som kartlägger skolbarns hälsa genom hälsofrågor som skolsköterskan använder i sina hälsosamtal med skolbarn när de är 6 år, 10 år och 13 år. Det är frågor om hur man trivs i skolan, hur man sover, om man är utsatt för mobbning men också frågor om arbetsmiljön i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på huruvida dessa hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa. Jag har gjort statiska beräkningar för att se om resultaten är signifikanta och användbara för att mäta elevers hälsa. Jag har också gjort intervjuer med skolsköterskorna om deras erfarenhet av att jobba med hälsosamtalen på detta sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa samtal är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren. Ett sådant verktyg är verkligen efterfrågat. Genom att avidentifiera svaren kan man använda informationen i skolans hälsofrämjande arbete. Hälsosamtalen kan identifiera vad som påverkar barns hälsa. Mina resultat visar att det för 6-åringar var det viktigast att det trivas i skolan, sova bra och inte ha huvudvärk, vara fysiskt aktiva/leka varje dag och inte vara mobbade. För pojkarna skollunchen och att inte ha huvudvärk, för flickorna att trivas, vara fysiskt aktiva varje dag och inte vara mobbade. För 10-åringar var trivsel, normalt iso-BMI (för flickor) och att inte ha huvudvärk viktig (för pojkar). För 13-åringar var det viktigt att inte vara nedstämd, bra skolgårdsmiljö, rökfritt hemma och att sova bra. För pojkar att vara fysiskt aktiv varje dag, för flickor var bra sömn och bra skoltoaletter viktigt. För 16-åringars hälsa var det viktigt att inte ha ont (rygg/nackeskuldror), inte vara nedstämd, vara fysiskt aktiv varje dag, och att trivas i skolan. För pojkarna att kunna koncentrera sig och sova bra, för flickorna att inte vara orolig/rädd och ha bra skolgårdsmiljö. Skolsköterskorna tyckte att de hade stöd av de strukturerade hälsosamtalen i sitt arbete, att de skapade likvärdighet över länet och gav struktur.

Vad överraskade dig?

– Att det faktiskt gick att följa barn under lång tid och att hälsosamtalen kan vara ett sätt att lyfta upp skolsköterskans arbete en nivå, till ett tydligare hälsofrämjande folkhälsoarbete. Den nya skollagen understryker kopplingen mellan hälsa och lärande och att vi, med hjälp av dessa hälsosamtal faktiskt kan påverka hälsan och lärandet i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Att vi har ett instrument där vi kan följa hälsan över tid gör ju att vi kan sätta in hälsofrämjande insatser där det verkligen behövs. Ser man att det är en kommun där alla fyror exempelvis har problem med arbetsmiljön så kan man göra direktinsatser. På olika nivåer kan resultaten från hälsosamtalen användas individ, klass, skola, kommun, läns nivå.

Sidan publicerades 2014-02-25 13:04 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 14:14 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)