Går elevernas hälsa att mäta?

Går det att hitta ett sätt att mäta elevernas hälsa? Ja, svarar Malin Rising Holmström som i sin avhandling analyserat ett unikt projekt i Västernorrland där man använder sig av hälsosamtal där eleverna själva får skatta sin hälsa.

Malin Rising Holmström
Malin Rising Holmström

Född 1966
i Bergsjön.

Disputerade 2013-11-28
vid Mittuniversitetet.


AVHANDLING
The health dialogue concept. School children's self-reported health in a Swedish context

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som skolsköterska och har varit delaktig i ett projekt i Västernorrland, som kartlägger skolbarns hälsa genom hälsofrågor som skolsköterskan använder i sina hälsosamtal med skolbarn när de är 6 år, 10 år och 13 år. Det är frågor om hur man trivs i skolan, hur man sover, om man är utsatt för mobbning men också frågor om arbetsmiljön i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på huruvida dessa hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa. Jag har gjort statiska beräkningar för att se om resultaten är signifikanta och användbara för att mäta elevers hälsa. Jag har också gjort intervjuer med skolsköterskorna om deras erfarenhet av att jobba med hälsosamtalen på detta sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att dessa samtal är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren. Ett sådant verktyg är verkligen efterfrågat. Genom att avidentifiera svaren kan man använda informationen i skolans hälsofrämjande arbete. Hälsosamtalen kan identifiera vad som påverkar barns hälsa. Mina resultat visar att det för 6-åringar var det viktigast att det trivas i skolan, sova bra och inte ha huvudvärk, vara fysiskt aktiva/leka varje dag och inte vara mobbade. För pojkarna skollunchen och att inte ha huvudvärk, för flickorna att trivas, vara fysiskt aktiva varje dag och inte vara mobbade. För 10-åringar var trivsel, normalt iso-BMI (för flickor) och att inte ha huvudvärk viktig (för pojkar). För 13-åringar var det viktigt att inte vara nedstämd, bra skolgårdsmiljö, rökfritt hemma och att sova bra. För pojkar att vara fysiskt aktiv varje dag, för flickor var bra sömn och bra skoltoaletter viktigt. För 16-åringars hälsa var det viktigt att inte ha ont (rygg/nackeskuldror), inte vara nedstämd, vara fysiskt aktiv varje dag, och att trivas i skolan. För pojkarna att kunna koncentrera sig och sova bra, för flickorna att inte vara orolig/rädd och ha bra skolgårdsmiljö. Skolsköterskorna tyckte att de hade stöd av de strukturerade hälsosamtalen i sitt arbete, att de skapade likvärdighet över länet och gav struktur.

Vad överraskade dig?

– Att det faktiskt gick att följa barn under lång tid och att hälsosamtalen kan vara ett sätt att lyfta upp skolsköterskans arbete en nivå, till ett tydligare hälsofrämjande folkhälsoarbete. Den nya skollagen understryker kopplingen mellan hälsa och lärande och att vi, med hjälp av dessa hälsosamtal faktiskt kan påverka hälsan och lärandet i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Att vi har ett instrument där vi kan följa hälsan över tid gör ju att vi kan sätta in hälsofrämjande insatser där det verkligen behövs. Ser man att det är en kommun där alla fyror exempelvis har problem med arbetsmiljön så kan man göra direktinsatser. På olika nivåer kan resultaten från hälsosamtalen användas individ, klass, skola, kommun, läns nivå.

Sidan publicerades 2014-02-25 13:04 av
Sidan uppdaterades 2014-02-27 14:14 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer