”Ge eleverna tankemotstånd i undervisningen”

Unga människor är ofta fasta i sina politiska åsikter. En viktig del i undervisningen i samhällskunskap är därför att erbjuda eleverna motstånd mot sina åsikter och låta dem vända och vrida på sina tankar om världen. Det menar Johan Sandahl som har studerat vilken roll samhällskunskap och historia har i gymnasieskolan.

Johan Sandahl
Johan Sandahl

Född 1974
i Visby

Disputerade 2015-03-13
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare och har arbetat i skolan sedan 2000. Jag har undervisat i samhällskunskap och historia och har funderat på vad ämneskunnandet ska användas till, både i och utanför skolan. Det gjorde mig intresserad av att undersöka frågorna mer på djupet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man kan förstå samhälls- och historieämnets funktion och roll i gymnasieskolan. Dels hur ämnena ska lära ut kunskaper och förmågor, som förberedelser för fortsatta studier. Dels som ett led i att bli medborgare och leva ett liv i samhället. Det är en sammanläggningsavhandling där jag har undersökt frågorna i ett antal artiklar. I en studie har jag tittat på hur lärare arbetar i klassrummet och hur de resonerar. Sedan har jag tittat på elevernas upplevelser av att möta undervisningen samt studerat kursplaner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen är begreppsutredande och jag har försökt bidra med nya begrepp kring hur man ska uppfylla båda uppdragen: att lära ut samhällskunskap och historia som ämnen men också att förmå eleverna att använda sina kunskaper som medborgare.

– Ett begrepp jag talar om i samhällskunskapsämnet är perspektivtagande. Det handlar om att utmana eleverna och deras ofta ganska fasta åsikter. Men vet sedan tidigare att man är som mest ideologisk omkring 16 år, när man börjar gymnasiet. Gymnasieåldern är alltså en tid då man har starka politiska åsikter. I skolan handlar det mycket om att få vända och vrida på frågorna och på så sätt möta ett motstånd mot de åsikter man hade med sig in i klassrummet. En farhåga är att det kan få elever att tappa sitt engagemang. Att vara engagerad kräver lite av en svartvit värld. På så vis kan skolan påverka deras engagemang negativt, samtidigt som det är ett av samhällskunskapens viktigaste bidrag att ge det motståndet.

– Jag träffade några engagerade och aktiva elever och intervjuade dem om deras upplevelser av att komma till skolan och möta motstånd. De uttryckte att det var ganska frustrerande till en början att världen inte var så enkel som man trodde innan. De sa också att det enda sättet att utvecklas och bli vuxen är att möta de olika perspektiven i undervisningen. De tyckte även att undervisningen ibland kunde bli deprimerande, som när det handlar om klimatproblematiken. Det finns inte så mycket att göra.

– Jag diskuterar även den normativa dimensionen som finns i många samhällsfrågor. I naturvetenskapen ställer man sig aldrig frågan om gravitation är bra eller inte, men i samhällskunskapen finns en starkt normerande dimension som man måste synliggöra för eleverna.

Vad överraskade dig?

– Jag har en lång bakgrund som lärare så det var kanske inte direkt överraskande, men jag blev stärkt i bilden att vi har mycket kloka ungdomar i skolan – kloka på att tänka och resonera.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan användas för professionsutveckling inom lärarutbildning och bland lärare i skolorna. Som lärare kan man använda begreppen och ha dem som utgångspunkt för undervisningen.

Annelie Drewsen

Foto: Emma Frankl

Sidan publicerades 2015-05-05 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Värderingar en del av lärandet

Lärande handlar inte bara om att klura ut hur den nya kunskapen relaterar till ens tidigare kunskap. Känslor och värderingar påverkar också lärandeprocessen, visar Linda Murstedts avhandling.

För lite träning i kritiskt tänkande

Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan orsaka spänningar i skolan. Det konstaterar forskaren Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling. "Arbetet med värdegrunden utgör sällan en diskussion om värdefrågor, oftast ligger fokus på elevernas uppförande", säger hon.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser