Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

Med stor uppfinningsrikedom skapar pedagoger och barn adekvat digital kompetens i förskolan. Det visar Kristina Walldén Hillström som undersökt hur förskollärare och barn samspelar med digitala medier.

Kristina Walldén Hillström
Kristina Walldén Hillström

Född 1976
Bor i Gävle

Disputerade 2020-06-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och minns väl när jag själv stod med en surfplatta i handen och funderade över hur vi skulle använda den i verksamheten. Jag har alltid varit intresserad av forskning inom förskolan och upptäckte att forskningen inom området var begränsad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepedagoger och barn samspelar med digitala medier. Förskolans styrdokument är tydliga i att barn ska få utveckla adekvat digital kompetens och i avhandlingen belyser jag bland annat vad detta kan vara. Studien bygger på videoobservationer vid två förskolor där jag framför allt undersökt barnens digitala kompetenser och literacyfärdigheter i relation till användandet av digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samspelet mellan barnen, och barnen och pedagogerna, i relation till digitala aktiviteter är oerhört komplext och att den digitala verksamhet som pågår i förskolan har stor bredd. De digitala kompetenserna utvecklas gemensamt, i grupp. I ena förskolan hade surfplattor precis introducerats och i ett första skede fick barnen utforska dem på egen hand. Här visar mina observationer hur barnen på olika kreativa sätt förhandlar om vem som ska få använda surfplattan. Efterhand styrde pedagogerna upp de digitala verksamheterna till mer gemensamma aktiviteter. Här synliggörs också hur både barn och pedagoger hjälper och drar nytta av varandra när de tolkar och försöker förstå en digital uppgift.

– I den andra förskolan pågick ett filmarbete där barnen utvecklade såväl visuella färdigheter, förståelse för olika genrer, i det här fallet animation, som rent tekniska kompetenser, exempelvis att filma stop-motion. De utforskade tillsammans var och hur de behövde ställa sina lerfigurer för att de skulle fångas upp av kameran.

– Sammanfattningsvis understryker mina resultat vikten av att studera digitala kompetenser och färdigheter i relation till hur digitala medier faktiskt används av barn i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som förskollärare vet att det krävs en stor portion kreativitet i yrket blev jag ändå djupt imponerad av pedagogernas uppfinningsrikedom och kreativitet för att få verksamheten att fungera så bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med förskolan, från pedagoger till skolledare och forskare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till det pågående samtalet om digitala verktyg i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 08:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 11:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!