Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

Med stor uppfinningsrikedom skapar pedagoger och barn adekvat digital kompetens i förskolan. Det visar Kristina Walldén Hillström som undersökt hur förskollärare och barn samspelar med digitala medier.

Kristina Walldén Hillström
Kristina Walldén Hillström

Född 1976
Bor i Gävle

Disputerade 2020-06-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och minns väl när jag själv stod med en surfplatta i handen och funderade över hur vi skulle använda den i verksamheten. Jag har alltid varit intresserad av forskning inom förskolan och upptäckte att forskningen inom området var begränsad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepedagoger och barn samspelar med digitala medier. Förskolans styrdokument är tydliga i att barn ska få utveckla adekvat digital kompetens och i avhandlingen belyser jag bland annat vad detta kan vara. Studien bygger på videoobservationer vid två förskolor där jag framför allt undersökt barnens digitala kompetenser och literacyfärdigheter i relation till användandet av digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samspelet mellan barnen, och barnen och pedagogerna, i relation till digitala aktiviteter är oerhört komplext och att den digitala verksamhet som pågår i förskolan har stor bredd. De digitala kompetenserna utvecklas gemensamt, i grupp. I ena förskolan hade surfplattor precis introducerats och i ett första skede fick barnen utforska dem på egen hand. Här visar mina observationer hur barnen på olika kreativa sätt förhandlar om vem som ska få använda surfplattan. Efterhand styrde pedagogerna upp de digitala verksamheterna till mer gemensamma aktiviteter. Här synliggörs också hur både barn och pedagoger hjälper och drar nytta av varandra när de tolkar och försöker förstå en digital uppgift.

– I den andra förskolan pågick ett filmarbete där barnen utvecklade såväl visuella färdigheter, förståelse för olika genrer, i det här fallet animation, som rent tekniska kompetenser, exempelvis att filma stop-motion. De utforskade tillsammans var och hur de behövde ställa sina lerfigurer för att de skulle fångas upp av kameran.

– Sammanfattningsvis understryker mina resultat vikten av att studera digitala kompetenser och färdigheter i relation till hur digitala medier faktiskt används av barn i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som förskollärare vet att det krävs en stor portion kreativitet i yrket blev jag ändå djupt imponerad av pedagogernas uppfinningsrikedom och kreativitet för att få verksamheten att fungera så bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med förskolan, från pedagoger till skolledare och forskare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till det pågående samtalet om digitala verktyg i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 08:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-25 11:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.