Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

Med stor uppfinningsrikedom skapar pedagoger och barn adekvat digital kompetens i förskolan. Det visar Kristina Walldén Hillström som undersökt hur förskollärare och barn samspelar med digitala medier.

Kristina Walldén Hillström
Kristina Walldén Hillström

Född 1976
Bor i Gävle

Disputerade 2020-06-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och minns väl när jag själv stod med en surfplatta i handen och funderade över hur vi skulle använda den i verksamheten. Jag har alltid varit intresserad av forskning inom förskolan och upptäckte att forskningen inom området var begränsad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepedagoger och barn samspelar med digitala medier. Förskolans styrdokument är tydliga i att barn ska få utveckla adekvat digital kompetens och i avhandlingen belyser jag bland annat vad detta kan vara. Studien bygger på videoobservationer vid två förskolor där jag framför allt undersökt barnens digitala kompetenser och literacyfärdigheter i relation till användandet av digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samspelet mellan barnen, och barnen och pedagogerna, i relation till digitala aktiviteter är oerhört komplext och att den digitala verksamhet som pågår i förskolan har stor bredd. De digitala kompetenserna utvecklas gemensamt, i grupp. I ena förskolan hade surfplattor precis introducerats och i ett första skede fick barnen utforska dem på egen hand. Här visar mina observationer hur barnen på olika kreativa sätt förhandlar om vem som ska få använda surfplattan. Efterhand styrde pedagogerna upp de digitala verksamheterna till mer gemensamma aktiviteter. Här synliggörs också hur både barn och pedagoger hjälper och drar nytta av varandra när de tolkar och försöker förstå en digital uppgift.

– I den andra förskolan pågick ett filmarbete där barnen utvecklade såväl visuella färdigheter, förståelse för olika genrer, i det här fallet animation, som rent tekniska kompetenser, exempelvis att filma stop-motion. De utforskade tillsammans var och hur de behövde ställa sina lerfigurer för att de skulle fångas upp av kameran.

– Sammanfattningsvis understryker mina resultat vikten av att studera digitala kompetenser och färdigheter i relation till hur digitala medier faktiskt används av barn i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som förskollärare vet att det krävs en stor portion kreativitet i yrket blev jag ändå djupt imponerad av pedagogernas uppfinningsrikedom och kreativitet för att få verksamheten att fungera så bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med förskolan, från pedagoger till skolledare och forskare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till det pågående samtalet om digitala verktyg i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 08:25 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-08-28 14:04 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. I sju föreläsningar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Annorlunda om förändringsarbete

Såväl unga som erfarna skolledare kommer att finna mycket användbart i boken. Unga, som kan få stöd och inspiration för de förändringar man själv gått och tänkt på men ännu inte hunnit sjösätta. Mer erfarna, som kan få bekräftelse på saker man genomfört och kanske också reflektera över saker man kunnat göra annorlunda, skriver Per Hällström i en recension.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.