2020-06-22 08:25  434 Dela:

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

Med stor uppfinningsrikedom skapar pedagoger och barn adekvat digital kompetens i förskolan. Det visar Kristina Walldén Hillström som undersökt hur förskollärare och barn samspelar med digitala medier.

Kristina Walldén Hillström
Kristina Walldén Hillström

Född 1976
Bor i Gävle

Disputerade 2020-06-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och minns väl när jag själv stod med en surfplatta i handen och funderade över hur vi skulle använda den i verksamheten. Jag har alltid varit intresserad av forskning inom förskolan och upptäckte att forskningen inom området var begränsad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepedagoger och barn samspelar med digitala medier. Förskolans styrdokument är tydliga i att barn ska få utveckla adekvat digital kompetens och i avhandlingen belyser jag bland annat vad detta kan vara. Studien bygger på videoobservationer vid två förskolor där jag framför allt undersökt barnens digitala kompetenser och literacyfärdigheter i relation till användandet av digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samspelet mellan barnen, och barnen och pedagogerna, i relation till digitala aktiviteter är oerhört komplext och att den digitala verksamhet som pågår i förskolan har stor bredd. De digitala kompetenserna utvecklas gemensamt, i grupp. I ena förskolan hade surfplattor precis introducerats och i ett första skede fick barnen utforska dem på egen hand. Här visar mina observationer hur barnen på olika kreativa sätt förhandlar om vem som ska få använda surfplattan. Efterhand styrde pedagogerna upp de digitala verksamheterna till mer gemensamma aktiviteter. Här synliggörs också hur både barn och pedagoger hjälper och drar nytta av varandra när de tolkar och försöker förstå en digital uppgift.

– I den andra förskolan pågick ett filmarbete där barnen utvecklade såväl visuella färdigheter, förståelse för olika genrer, i det här fallet animation, som rent tekniska kompetenser, exempelvis att filma stop-motion. De utforskade tillsammans var och hur de behövde ställa sina lerfigurer för att de skulle fångas upp av kameran.

– Sammanfattningsvis understryker mina resultat vikten av att studera digitala kompetenser och färdigheter i relation till hur digitala medier faktiskt används av barn i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som förskollärare vet att det krävs en stor portion kreativitet i yrket blev jag ändå djupt imponerad av pedagogernas uppfinningsrikedom och kreativitet för att få verksamheten att fungera så bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med förskolan, från pedagoger till skolledare och forskare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till det pågående samtalet om digitala verktyg i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 08:25 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-08-28 14:04 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som är rektor i förskolan. Under två dagar fokuserar vi på din roll som ledare med föreläsningar som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.