Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

Med stor uppfinningsrikedom skapar pedagoger och barn adekvat digital kompetens i förskolan. Det visar Kristina Walldén Hillström som undersökt hur förskollärare och barn samspelar med digitala medier.

Kristina Walldén Hillström
Kristina Walldén Hillström

Född 1976
Bor i Gävle

Disputerade 2020-06-05
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och minns väl när jag själv stod med en surfplatta i handen och funderade över hur vi skulle använda den i verksamheten. Jag har alltid varit intresserad av forskning inom förskolan och upptäckte att forskningen inom området var begränsad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolepedagoger och barn samspelar med digitala medier. Förskolans styrdokument är tydliga i att barn ska få utveckla adekvat digital kompetens och i avhandlingen belyser jag bland annat vad detta kan vara. Studien bygger på videoobservationer vid två förskolor där jag framför allt undersökt barnens digitala kompetenser och literacyfärdigheter i relation till användandet av digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samspelet mellan barnen, och barnen och pedagogerna, i relation till digitala aktiviteter är oerhört komplext och att den digitala verksamhet som pågår i förskolan har stor bredd. De digitala kompetenserna utvecklas gemensamt, i grupp. I ena förskolan hade surfplattor precis introducerats och i ett första skede fick barnen utforska dem på egen hand. Här visar mina observationer hur barnen på olika kreativa sätt förhandlar om vem som ska få använda surfplattan. Efterhand styrde pedagogerna upp de digitala verksamheterna till mer gemensamma aktiviteter. Här synliggörs också hur både barn och pedagoger hjälper och drar nytta av varandra när de tolkar och försöker förstå en digital uppgift.

– I den andra förskolan pågick ett filmarbete där barnen utvecklade såväl visuella färdigheter, förståelse för olika genrer, i det här fallet animation, som rent tekniska kompetenser, exempelvis att filma stop-motion. De utforskade tillsammans var och hur de behövde ställa sina lerfigurer för att de skulle fångas upp av kameran.

– Sammanfattningsvis understryker mina resultat vikten av att studera digitala kompetenser och färdigheter i relation till hur digitala medier faktiskt används av barn i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som förskollärare vet att det krävs en stor portion kreativitet i yrket blev jag ändå djupt imponerad av pedagogernas uppfinningsrikedom och kreativitet för att få verksamheten att fungera så bra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med förskolan, från pedagoger till skolledare och forskare. Jag hoppas att resultaten kan bidra till det pågående samtalet om digitala verktyg i förskolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-06-22 08:25 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-08-28 14:04 av Ebba Reinolf


Relaterat

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Rektor i förskolan Webbkonferens

Sista chansen att boka sig! Vi fokuserar på din roll som ledare och belyser din yrkesroll från olika perspektiv. Ta del av föreläsningar om framgångsfaktorer för ledarskap i förskolan, att skapa en attraktiv arbetsplats samt praktiskt jämställdhetsarbete i praktiken.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.