Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

På den idrottsprofilerade högstadieskolan är normen glasklar – killar är bättre än tjejer. Marie Larneby belyser starka normativa mönster som kretsar kring prestation och genus.

Marie Larneby
Marie Larneby

Född 1978
Bor i Skåne

Disputerade 2020-05-29
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad idrottslärare och har även en bakgrund i föreningsidrotten där jag har erfarenhet av att navigera runt föreställningar om tjejer som idrottsutövare. Men jag har också sett skillnader beroende på sport. Under en tid som skidlärare såg jag exempelvis betydligt mindre av stereotypa genusnormer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och problematiserar normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola och vilka konsekvenser normerna får för eleverna. Jag har följt en årskull elever i årskurs 7–9 som valt fotboll, tennis samt innebandy som tillval. I tennis och fotboll tränade tjejer och killar var för sig medan innebandyträningen var gemensam. Jag har även intervjuat lärare, skolledare samt föreningstränare som arbetade på skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framträder två normativa mönster, där det ena bygger på en prestations- och tävlingslogik och det andra på föreställningar om genus. Det förstnämnda kretsar kring en självklarhet om att det är roligt att prestera och att vilja tävla. Den här logiken genomsyrar såväl idrottsundervisningen, idrott och hälsa-ämnet som den valda idrotten. Detta är något som både rektor och annan personal väl medvetna om. Antagningen till skolan sker på färdighet och rektorn säger rakt ut att ”eleverna här är bland de bästa i regionen på sin sport”. På skolan tävlar inte eleverna men det pågår likafullt en ständig jämförelse och rangordning om vem som är bäst. Elever som tappar lust och intresset för idrotten och träningen drabbas ofta av skam- och skuldkänslor eftersom de bryter mot den önskvärda normen, ”man ska vilja satsa”. Skador är också en jobbig avvikelse – inte självvalt men får samma konsekvens som om man slutar.

– Genusnorm baseras på föreställningen att killar är bättre än tjejer i idrott, både på individ- och gruppnivå. Överlag anses killar vara starkare och snabbare, med hänvisning till skillnader i kropp. Även teknik är något eleverna menar skiljer, även om teknik inte behöver vara kopplat till könstillhörighet. Visserligen erkänns och förväntas tjejer vara duktiga, men en tjej kan ändå aldrig bli lika bra som en kille. Killars sätt att idrotta framställs och upprätthålls därför som normen.

– I de olika idrottgrupperna tennis, innebandy, fotboll–tjejer och fotboll–killar uttrycks detta på lite olika sätt. Tennisträningen är köns- och årskursintegrerad och de tennistjejer som deltog i studien menar att de inte tänker i termer av att killar skulle vara bättre än tjejer. Vad som är viktigt är att den du tränar med är på samma nivå – oberoende kön och ålder. Träningen i innebandy är också köns- och årskursintegrerad och här utmanas normen. Killarna uppskattar tjejerna som duktiga och ibland lika duktiga spelare. De här killarna förhandlar normpositionen på ett annat sätt än fotbollskillarna, för att de måste och för att de märker att den övergripande normen inte går att applicera i deras innebandygrupp.

– I fotbollsgruppen råder ett helt annat klimat. Här har killarna en förhållandevis nedlåtande attityd gentemot fotbollstjejerna. Detta trots att de inte undervisas tillsammans. Min tolkning är att fotbollskillarna upplever ett hot mot sin normposition eftersom den förhärskande position herrfotboll har i många länder börjar få konkurrens av damfotbollen. Men det handlar även om föreställningar att idrottskillar, särskilt inom lagidrott, ska ta för sig, offra sig för laget och inte spela som en ”kärring”. Fotbollstjejerna är starkt påverkade av den här normen och säger att det är något de har med sig sedan de var små – de jämförs alltid med killar och är väl medvetna om att de anses vara sämre. Samtidigt pekar de på att tjejer inte har samma resurser – varken ekonomiska eller strukturella. Vissa av tjejerna tycks låta den här begränsningen bli ett sätt att legitimera sig som sämre, medan andra vill utmana strukturerna och visa att damfotboll är något att räkna med. Hierarkier och konkurrens inom fotbollsgruppen är hänger också ihop med att många av eleverna, 18 av totalt 22 killar, tränar i samma fotbollslag på fritiden med samma tränare i skolan som i föreningen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna fokuserade så mycket på vad som skiljer tjejer och killar åt jämfört med vad som faktiskt förenar. De hänvisade ofta till biologiska skillnader som förklaring varför killar är bättre än tjejer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla skolor, både grundskola och gymnasiet, som erbjuder idrott som tillval eller har idrottsprofil. Men även idrottsföreningar som samarbetar med skolor genom att leda undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-29 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.