Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

På den idrottsprofilerade högstadieskolan är normen glasklar – killar är bättre än tjejer. Marie Larneby belyser starka normativa mönster som kretsar kring prestation och genus.

Marie Larneby
Marie Larneby

Född 1978
Bor i Skåne

Disputerade 2020-05-29
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad idrottslärare och har även en bakgrund i föreningsidrotten där jag har erfarenhet av att navigera runt föreställningar om tjejer som idrottsutövare. Men jag har också sett skillnader beroende på sport. Under en tid som skidlärare såg jag exempelvis betydligt mindre av stereotypa genusnormer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och problematiserar normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola och vilka konsekvenser normerna får för eleverna. Jag har följt en årskull elever i årskurs 7–9 som valt fotboll, tennis samt innebandy som tillval. I tennis och fotboll tränade tjejer och killar var för sig medan innebandyträningen var gemensam. Jag har även intervjuat lärare, skolledare samt föreningstränare som arbetade på skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framträder två normativa mönster, där det ena bygger på en prestations- och tävlingslogik och det andra på föreställningar om genus. Det förstnämnda kretsar kring en självklarhet om att det är roligt att prestera och att vilja tävla. Den här logiken genomsyrar såväl idrottsundervisningen, idrott och hälsa-ämnet som den valda idrotten. Detta är något som både rektor och annan personal väl medvetna om. Antagningen till skolan sker på färdighet och rektorn säger rakt ut att ”eleverna här är bland de bästa i regionen på sin sport”. På skolan tävlar inte eleverna men det pågår likafullt en ständig jämförelse och rangordning om vem som är bäst. Elever som tappar lust och intresset för idrotten och träningen drabbas ofta av skam- och skuldkänslor eftersom de bryter mot den önskvärda normen, ”man ska vilja satsa”. Skador är också en jobbig avvikelse – inte självvalt men får samma konsekvens som om man slutar.

– Genusnorm baseras på föreställningen att killar är bättre än tjejer i idrott, både på individ- och gruppnivå. Överlag anses killar vara starkare och snabbare, med hänvisning till skillnader i kropp. Även teknik är något eleverna menar skiljer, även om teknik inte behöver vara kopplat till könstillhörighet. Visserligen erkänns och förväntas tjejer vara duktiga, men en tjej kan ändå aldrig bli lika bra som en kille. Killars sätt att idrotta framställs och upprätthålls därför som normen.

– I de olika idrottgrupperna tennis, innebandy, fotboll–tjejer och fotboll–killar uttrycks detta på lite olika sätt. Tennisträningen är köns- och årskursintegrerad och de tennistjejer som deltog i studien menar att de inte tänker i termer av att killar skulle vara bättre än tjejer. Vad som är viktigt är att den du tränar med är på samma nivå – oberoende kön och ålder. Träningen i innebandy är också köns- och årskursintegrerad och här utmanas normen. Killarna uppskattar tjejerna som duktiga och ibland lika duktiga spelare. De här killarna förhandlar normpositionen på ett annat sätt än fotbollskillarna, för att de måste och för att de märker att den övergripande normen inte går att applicera i deras innebandygrupp.

– I fotbollsgruppen råder ett helt annat klimat. Här har killarna en förhållandevis nedlåtande attityd gentemot fotbollstjejerna. Detta trots att de inte undervisas tillsammans. Min tolkning är att fotbollskillarna upplever ett hot mot sin normposition eftersom den förhärskande position herrfotboll har i många länder börjar få konkurrens av damfotbollen. Men det handlar även om föreställningar att idrottskillar, särskilt inom lagidrott, ska ta för sig, offra sig för laget och inte spela som en ”kärring”. Fotbollstjejerna är starkt påverkade av den här normen och säger att det är något de har med sig sedan de var små – de jämförs alltid med killar och är väl medvetna om att de anses vara sämre. Samtidigt pekar de på att tjejer inte har samma resurser – varken ekonomiska eller strukturella. Vissa av tjejerna tycks låta den här begränsningen bli ett sätt att legitimera sig som sämre, medan andra vill utmana strukturerna och visa att damfotboll är något att räkna med. Hierarkier och konkurrens inom fotbollsgruppen är hänger också ihop med att många av eleverna, 18 av totalt 22 killar, tränar i samma fotbollslag på fritiden med samma tränare i skolan som i föreningen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna fokuserade så mycket på vad som skiljer tjejer och killar åt jämfört med vad som faktiskt förenar. De hänvisade ofta till biologiska skillnader som förklaring varför killar är bättre än tjejer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla skolor, både grundskola och gymnasiet, som erbjuder idrott som tillval eller har idrottsprofil. Men även idrottsföreningar som samarbetar med skolor genom att leda undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-29 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser