Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

På den idrottsprofilerade högstadieskolan är normen glasklar – killar är bättre än tjejer. Marie Larneby belyser starka normativa mönster som kretsar kring prestation och genus.

Marie Larneby
Marie Larneby

Född 1978
Bor i Skåne

Disputerade 2020-05-29
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad idrottslärare och har även en bakgrund i föreningsidrotten där jag har erfarenhet av att navigera runt föreställningar om tjejer som idrottsutövare. Men jag har också sett skillnader beroende på sport. Under en tid som skidlärare såg jag exempelvis betydligt mindre av stereotypa genusnormer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och problematiserar normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola och vilka konsekvenser normerna får för eleverna. Jag har följt en årskull elever i årskurs 7–9 som valt fotboll, tennis samt innebandy som tillval. I tennis och fotboll tränade tjejer och killar var för sig medan innebandyträningen var gemensam. Jag har även intervjuat lärare, skolledare samt föreningstränare som arbetade på skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framträder två normativa mönster, där det ena bygger på en prestations- och tävlingslogik och det andra på föreställningar om genus. Det förstnämnda kretsar kring en självklarhet om att det är roligt att prestera och att vilja tävla. Den här logiken genomsyrar såväl idrottsundervisningen, idrott och hälsa-ämnet som den valda idrotten. Detta är något som både rektor och annan personal väl medvetna om. Antagningen till skolan sker på färdighet och rektorn säger rakt ut att ”eleverna här är bland de bästa i regionen på sin sport”. På skolan tävlar inte eleverna men det pågår likafullt en ständig jämförelse och rangordning om vem som är bäst. Elever som tappar lust och intresset för idrotten och träningen drabbas ofta av skam- och skuldkänslor eftersom de bryter mot den önskvärda normen, ”man ska vilja satsa”. Skador är också en jobbig avvikelse – inte självvalt men får samma konsekvens som om man slutar.

– Genusnorm baseras på föreställningen att killar är bättre än tjejer i idrott, både på individ- och gruppnivå. Överlag anses killar vara starkare och snabbare, med hänvisning till skillnader i kropp. Även teknik är något eleverna menar skiljer, även om teknik inte behöver vara kopplat till könstillhörighet. Visserligen erkänns och förväntas tjejer vara duktiga, men en tjej kan ändå aldrig bli lika bra som en kille. Killars sätt att idrotta framställs och upprätthålls därför som normen.

– I de olika idrottgrupperna tennis, innebandy, fotboll–tjejer och fotboll–killar uttrycks detta på lite olika sätt. Tennisträningen är köns- och årskursintegrerad och de tennistjejer som deltog i studien menar att de inte tänker i termer av att killar skulle vara bättre än tjejer. Vad som är viktigt är att den du tränar med är på samma nivå – oberoende kön och ålder. Träningen i innebandy är också köns- och årskursintegrerad och här utmanas normen. Killarna uppskattar tjejerna som duktiga och ibland lika duktiga spelare. De här killarna förhandlar normpositionen på ett annat sätt än fotbollskillarna, för att de måste och för att de märker att den övergripande normen inte går att applicera i deras innebandygrupp.

– I fotbollsgruppen råder ett helt annat klimat. Här har killarna en förhållandevis nedlåtande attityd gentemot fotbollstjejerna. Detta trots att de inte undervisas tillsammans. Min tolkning är att fotbollskillarna upplever ett hot mot sin normposition eftersom den förhärskande position herrfotboll har i många länder börjar få konkurrens av damfotbollen. Men det handlar även om föreställningar att idrottskillar, särskilt inom lagidrott, ska ta för sig, offra sig för laget och inte spela som en ”kärring”. Fotbollstjejerna är starkt påverkade av den här normen och säger att det är något de har med sig sedan de var små – de jämförs alltid med killar och är väl medvetna om att de anses vara sämre. Samtidigt pekar de på att tjejer inte har samma resurser – varken ekonomiska eller strukturella. Vissa av tjejerna tycks låta den här begränsningen bli ett sätt att legitimera sig som sämre, medan andra vill utmana strukturerna och visa att damfotboll är något att räkna med. Hierarkier och konkurrens inom fotbollsgruppen är hänger också ihop med att många av eleverna, 18 av totalt 22 killar, tränar i samma fotbollslag på fritiden med samma tränare i skolan som i föreningen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna fokuserade så mycket på vad som skiljer tjejer och killar åt jämfört med vad som faktiskt förenar. De hänvisade ofta till biologiska skillnader som förklaring varför killar är bättre än tjejer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla skolor, både grundskola och gymnasiet, som erbjuder idrott som tillval eller har idrottsprofil. Men även idrottsföreningar som samarbetar med skolor genom att leda undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-29 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.