Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

På den idrottsprofilerade högstadieskolan är normen glasklar – killar är bättre än tjejer. Marie Larneby belyser starka normativa mönster som kretsar kring prestation och genus.

Marie Larneby
Marie Larneby

Född 1978
Bor i Skåne

Disputerade 2020-05-29
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad idrottslärare och har även en bakgrund i föreningsidrotten där jag har erfarenhet av att navigera runt föreställningar om tjejer som idrottsutövare. Men jag har också sett skillnader beroende på sport. Under en tid som skidlärare såg jag exempelvis betydligt mindre av stereotypa genusnormer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den beskriver och problematiserar normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola och vilka konsekvenser normerna får för eleverna. Jag har följt en årskull elever i årskurs 7–9 som valt fotboll, tennis samt innebandy som tillval. I tennis och fotboll tränade tjejer och killar var för sig medan innebandyträningen var gemensam. Jag har även intervjuat lärare, skolledare samt föreningstränare som arbetade på skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det framträder två normativa mönster, där det ena bygger på en prestations- och tävlingslogik och det andra på föreställningar om genus. Det förstnämnda kretsar kring en självklarhet om att det är roligt att prestera och att vilja tävla. Den här logiken genomsyrar såväl idrottsundervisningen, idrott och hälsa-ämnet som den valda idrotten. Detta är något som både rektor och annan personal väl medvetna om. Antagningen till skolan sker på färdighet och rektorn säger rakt ut att ”eleverna här är bland de bästa i regionen på sin sport”. På skolan tävlar inte eleverna men det pågår likafullt en ständig jämförelse och rangordning om vem som är bäst. Elever som tappar lust och intresset för idrotten och träningen drabbas ofta av skam- och skuldkänslor eftersom de bryter mot den önskvärda normen, ”man ska vilja satsa”. Skador är också en jobbig avvikelse – inte självvalt men får samma konsekvens som om man slutar.

– Genusnorm baseras på föreställningen att killar är bättre än tjejer i idrott, både på individ- och gruppnivå. Överlag anses killar vara starkare och snabbare, med hänvisning till skillnader i kropp. Även teknik är något eleverna menar skiljer, även om teknik inte behöver vara kopplat till könstillhörighet. Visserligen erkänns och förväntas tjejer vara duktiga, men en tjej kan ändå aldrig bli lika bra som en kille. Killars sätt att idrotta framställs och upprätthålls därför som normen.

– I de olika idrottgrupperna tennis, innebandy, fotboll–tjejer och fotboll–killar uttrycks detta på lite olika sätt. Tennisträningen är köns- och årskursintegrerad och de tennistjejer som deltog i studien menar att de inte tänker i termer av att killar skulle vara bättre än tjejer. Vad som är viktigt är att den du tränar med är på samma nivå – oberoende kön och ålder. Träningen i innebandy är också köns- och årskursintegrerad och här utmanas normen. Killarna uppskattar tjejerna som duktiga och ibland lika duktiga spelare. De här killarna förhandlar normpositionen på ett annat sätt än fotbollskillarna, för att de måste och för att de märker att den övergripande normen inte går att applicera i deras innebandygrupp.

– I fotbollsgruppen råder ett helt annat klimat. Här har killarna en förhållandevis nedlåtande attityd gentemot fotbollstjejerna. Detta trots att de inte undervisas tillsammans. Min tolkning är att fotbollskillarna upplever ett hot mot sin normposition eftersom den förhärskande position herrfotboll har i många länder börjar få konkurrens av damfotbollen. Men det handlar även om föreställningar att idrottskillar, särskilt inom lagidrott, ska ta för sig, offra sig för laget och inte spela som en ”kärring”. Fotbollstjejerna är starkt påverkade av den här normen och säger att det är något de har med sig sedan de var små – de jämförs alltid med killar och är väl medvetna om att de anses vara sämre. Samtidigt pekar de på att tjejer inte har samma resurser – varken ekonomiska eller strukturella. Vissa av tjejerna tycks låta den här begränsningen bli ett sätt att legitimera sig som sämre, medan andra vill utmana strukturerna och visa att damfotboll är något att räkna med. Hierarkier och konkurrens inom fotbollsgruppen är hänger också ihop med att många av eleverna, 18 av totalt 22 killar, tränar i samma fotbollslag på fritiden med samma tränare i skolan som i föreningen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna fokuserade så mycket på vad som skiljer tjejer och killar åt jämfört med vad som faktiskt förenar. De hänvisade ofta till biologiska skillnader som förklaring varför killar är bättre än tjejer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla skolor, både grundskola och gymnasiet, som erbjuder idrott som tillval eller har idrottsprofil. Men även idrottsföreningar som samarbetar med skolor genom att leda undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-29 09:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)