Geografiämnet öppnar för förståelse om hållbar utveckling
Ämnet geografi fungerar som en länk mellan globala frågor och lokala erfarenheter. Det kan bidra till lärande om hållbar utveckling, enligt Hampus Hallingfors som forskat i ämnet.
Bor i Umeå
Född år 1990
Disputerade 2026-06-05
vid Umeå universitet
’You can just go out into the woods’. How geography teachers interpret and teach sustainable development
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Geografi har alltid varit ett stort intresse. Jag har velat lära mig om relationer mellan människa och natur; varför vi bor där vi bor och varför städerna finns där de är till exempel. Hållbar utveckling är mycket aktuellt och det finns en relation mellan hållbar utveckling och geografi.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur relationen mellan geografiämnet och hållbar utveckling skapas på olika nivåer, från policynivå till hur undervisningen praktiskt ser ut i geografiämnet i klassrummet. Avhandlingen belyser hur lärare tolkar det som står i kurs- och läroplanen och hur de transformerar geografikunskaper till elever, både utifrån styrdokument och hur samhällsdebatten ser ut.
– Hur passar hållbar utveckling in om vi låter det vara en del av geografiämnet, vad kan ämnet bidra med? Geografidisciplinen kan gå både från det lokala till det globala och tvärtom och har nära relation till hållbar utveckling, Man kan använda platsen och relationer mellan platser – och frågor som varför platser ser ut som de gör.
Ett viktigt resultat är att geografiämnet visar sig fungera som en förmedlare av kunskap för hållbar utveckling
Hampus Hallingfors
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett viktigt resultat är att geografiämnet visar sig fungera som en förmedlare av kunskap för hållbar utveckling. Men jag vill också trycka på att man inte kan ta geografiämnet för givet, i mitten av 00-talet fanns diskussioner om att ersätta geografiämnet med hållbar utveckling. Det finns en nära koppling, men geografiämnet glöms ibland bort lite grann. Ämnet och kunskapsområdets status är tyvärr inte så hög i samhället.
– Ett annat tydligt resultat är att lärarna efterfrågar mer ämnesrelaterad fortbildning.
Vad överraskade dig?
– Det var lite förvånande att många lärare, med upp till 25 års yrkeserfarenhet, beskrev att de inte fått någon fortbildning i geografiämnet. Kunskapsläget förändras inom hållbar utveckling och inom geografidisciplinen. Självklart ska inte gammal kunskap förmedlas. Jag trodde att det skulle ha funnits mer ämnesrelaterad fortbildning vid sidan av den didaktiska fortbildningen.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att lärare som undervisar i geografi ska kunna ha användning för det jag har gjort, eventuellt som fortbildning kopplat till hur man kan använda geografiämnet för att undervisa i hållbar utveckling. Det handlar till exempel om hur man kan titta på relationer mellan platser och hur de påverkar varandra, varför platser ser ut som de gör. Världen hänger ihop och platser hänger ihop – man kan utgå från sin egen plats och därifrån utveckla undervisningen vidare.
– Akademiskt hoppas jag också att avhandlingen kan bidra till intresset för undervisningsfrågor och didaktik på geografiinstitutioner i Sverige.