Hoppa till sidans innehåll
Intervju

Gester kan hjälpa små barn att lära sig ord

Publicerad:2015-02-18
John Miller
Skribent:John Miller
Christine Cox Ericksson
Christine Cox Eriksson

Född 1956
i Beloit, Wisconsin, USA

Disputerade 2014-11-13
vid Stockholms universitet

Avhandling

Children’s Vocabulary Development : The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills

Vilken betydelse har föräldrarnas tal för små barns ordförrådsutveckling? Det har Christine Cox Eriksson studerat. Hon fann att grunden till utvecklingen läggs tidigt och att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå. Även gester kan hjälpa barn att lära sig nya ord. Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag är mycket intresserad av språk. Mitt modersmål är engelska och jag har läst tyska och svenska. Jag skrev en D-uppsats om min sons tidiga tvåspråkiga utveckling. I botten är jag språklärare i engelska och tyska på gymnasienivå. Jag har arbetat på komvux och på låg- och mellanstadiet i USA med elever som har engelska som andraspråk. Dessutom har jag varit lärare på engelska avdelningen vid Högskolan Dalarna sedan 2007. Vad handlar avhandlingen om? – Om den tidiga ordförrådsutvecklingen hos svenska barn mellan 12 och 30 månader. Jag undersöker föräldrainput i relation till barnens ordkunskap och den roll som barns kunskap om ord och grammatik spelar för språkutvecklingen. Avhandlingen bygger på tre studier där jag har tittat på olika saker. – Den första studien handlar om föräldrainput och jag har då analyserat ljudinspelningar i relation till ordförrådsmätningar i 15 familjer. Den andra studien handlar om relationen mellan grammatik och ordförrådssammansättningen hos 200 barn mellan 18 och 24 månader. I den tredje studien ingår flera hundra barn och mätningar som gjorts vid 12, 18, 24 och 30 månaders ålder. Där tittar jag mer långsiktigt på utvecklingen i språkförståelse och produktion, men också barns tidiga användning av gester. Vilka är de viktigaste resultaten? – Det viktigaste är att det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkutvecklingen. De barn som kommer igång tidigt och bygger upp ett ordförråd är de som utvecklas snabbast, som har ett stort ordförråd sex månader senare. Den första studien visar också vikten av att föräldrar anpassar sitt tal till barnets språkliga och utvecklingsmässiga nivå. Föräldrar till barn med stort ordförråd pratar också mest med barnen. – En del barn med litet ordförråd hade föräldrar som talade ganska fort och otydligt, vilket kan betyda att de inte anpassar sig till barnets nivå. Det var också en skillnad i hur föräldrarna ställde frågor till sina barn. Föräldrar till barn som talar mycket hade också ställt frågor där man förväntar sig ett verbalt svar, i och med att barnen kan svara verbalt. För barn som inte talar så mycket, kan det vara en bra sak att föräldrarna använder sig av frågor som de kan svara på genom att peka. – Analysen av gesterna är det så vitt jag vet ingen som gjort på samma sätt i Sverige. Jag delade upp gesterna i handlingar med objekt, till exempel om man rör med en sked, och handgester, som att peka. Båda är viktiga men resultaten tyder på att om barn leker med objekt kanske det hjälper dem att förstå verb, medan att peka kan hjälpa barn att lära sig namn på ting. Vad överraskade dig? – Att det var så stor variation för barns språkutveckling inom en grupp av familjer där föräldrarna är ganska välutbildade. Ungefär två tredjedelar av föräldrarna var högskoleutbildade, vilket är ganska vanligt i studier eftersom det är de föräldrarna som är intresserade att delta. Trots det fanns det en del barn som inte hade en sådan snabb utveckling vad gäller ordförrådet. En del utvecklas snabbare och en del behöver mer tid på sig. Det var ganska nytt. Vem har nytta av dina resultat? – Både föräldrar och personal i förskola och skola, samt forskare. Jag hoppas också att resultaten bidrar till en ökad medvetenhet i samhället om vikten av den tidiga språkutvecklingen. I förskolan är det mycket viktigt att alla barns språkutveckling stimuleras, men kanske särskilt de barn som inte har bra stimulans hemma av olika anledningar. Jag har även tagit upp barns språkutveckling i allmänhet och en del nya metoder inom barnspråkforskning som kan vara intressant för lärare att läsa.  Annelie Drewsen

Relaterade länkar

Intervju
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till Skolportens årliga fortbildning Engelska för högstadiet och gymnasiet. Delta på plats i Stockholm 3–4 februari eller via webbkonferensen 12 februari–12 mars. Är ni 5 personer eller fler på webbkonferensen? Kontakta oss för grupprabatt!
Läs mer och boka
Åk 7–Vux
3–4 feb 2027

Att möta explosivt beteende i förskolan

Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk