Glapp mellan historieundervisning och erfarenheter

Igor Potapenko

Född 1970
i Estland

Disputerade 2010-09-24

vid Stockholms Universitet med avhandlingen:


AVHANDLING
Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag har själv flyttat till Sverige. Som gymnasielärare har jag märkt att det ibland är svårtatt intressera vissa elever för historieämnet och motivera dem för till exempel studiebesök.
Frågorna i studien väcktes av en händelse i Tallinn 2007. Myndigheterna flyttade ett monumentöver en sovjetisk soldat från andra världskriget till utkanten av staden. Det rev upp starka känslor hosde rysktalande invånarna.

Vad handlar avhandlingen om?

Om historiemedvetande i relation till identitet, om den stora historiens närvaro och betydelse iestniska ungdomars liv. Jag har studerat två grupper, en rysk- och en estniskspråkig, i skolor medolika undervisningsspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Den lilla historien, som rör individen och släkten, och den stora möts inte på något kvalitativt sätt iundervisningen. Det gäller för båda språkgrupperna, men för estniska elever vävs den stora historien,som lärs ut i skolan, ihop med den lilla. Så är det inte för de ryskspråkiga.
Skolans undervisning handlar mycket om att bevara och konstruera den stora berättelsen, i ställetför att öppna upp och släppa in nya perspektiv. I båda skolorna produceras gemensamma kollektivabilder. Där finns ett vi och dom-tänkande.

Vad överraskade dig?

Det nationella förflutna träder fram starkt i estniska skolor, men det länkas inte på något bra sätttill vilka vi är i dag eller till framtiden. Ämnesinnehållet och syftet med att läsa historia diskuteras mycket lite. Ämnesdidaktiken framstårmer som en metodiklära om hur man ska undervisa, medan innehållet är baserat på kanon. Jag förvånades också över att mycket var sig så likt sedan jag själv gick i skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

Historielärare, forskare i historiedidaktik och andra som reflekterar över ämnets innehåll ochbetydelse för eleverna. Jag skulle önska att resultaten även nådde estniska skolpolitiker. Jagser inga stora framsteg i arbetet med att integrera den rysktalande befolkningen i det estniskasamhällsprojektet.

Sidan publicerades 2010-10-12 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 16:32 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer