Dela:

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör att de har svårt att ta till sig kunskaper i historia. Det visar Anna-Carin Stymne som forskat om hur elever lär sig historia i klassrummet.

Anna-Carin Stymne
Anna-Carin Stymne

Född: 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som historielärare har jag märkt att det saknas forskning om hur elever lär sig och förstår ämnet historia samt vilka undervisningsmetoder som faktiskt fungerar. I min forskning ville jag undersöka dessa frågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever lär sig historia i klassrummet. Mer konkret om elevers möjligheter, svårigheter att lära och utveckla kompetenser i ämnet historia. Men också om hur elever förklarar samt hur de förstår historiska processer och begrepp. Avhandlingen bygger på studier från klasser i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasiet, där eleverna haft samma historielärare. I den första delstudien undersöker jag progressionen i elevers sätt att förklara mänskligt agerande i historien. Elever i olika åldrar fick ta del av samma beskrivande text av en historisk händelse. Vidare har jag följt, dokumenterat samt intervjuat elever och lärare i en årskurs 4 för att mer specifikt undersöka vilka möjligheter och svårigheter eleverna har för att förstå och förklara historisk kunskap om vikingatiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns ett glapp mellan undervisning och inlärning. Det bottnar främst i elevernas brist på begreppsförståelse, vilken är nödvändig för att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang. Det som läraren försöker förmedla uppfattas helt enkelt som något annat av eleverna, just för att de saknar begreppsförståelse. Det här syns tydligast hos de svagaste eleverna. Här krävs en lyhörd lärare som med olika medel och metoder försöker få eleverna att förstå. I direkt dialog får ofta läraren eleven med sig.

– Sammantaget visar min studie att läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia. Att tydligare integrera historia med just språkundervisning men också andra ämnen, exempelvis geografi, skulle bidra till att öka elevernas begreppsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att goda faktakunskaper var viktigare för elevernas förmåga att utveckla begrepp på en högre abstraktionsnivå senare, i äldre årskurser, än vad jag hade trott.

Vem har nytta av dina resultat?

– Historielärare, läromedelsförfattare och utvecklare av kursplaner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-17 09:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.