Dela:

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör att de har svårt att ta till sig kunskaper i historia. Det visar Anna-Carin Stymne som forskat om hur elever lär sig historia i klassrummet.

Anna-Carin Stymne
Anna-Carin Stymne

Född: 1966
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-09-01
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Hur begriplig är historien? Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som historielärare har jag märkt att det saknas forskning om hur elever lär sig och förstår ämnet historia samt vilka undervisningsmetoder som faktiskt fungerar. I min forskning ville jag undersöka dessa frågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur elever lär sig historia i klassrummet. Mer konkret om elevers möjligheter, svårigheter att lära och utveckla kompetenser i ämnet historia. Men också om hur elever förklarar samt hur de förstår historiska processer och begrepp. Avhandlingen bygger på studier från klasser i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasiet, där eleverna haft samma historielärare. I den första delstudien undersöker jag progressionen i elevers sätt att förklara mänskligt agerande i historien. Elever i olika åldrar fick ta del av samma beskrivande text av en historisk händelse. Vidare har jag följt, dokumenterat samt intervjuat elever och lärare i en årskurs 4 för att mer specifikt undersöka vilka möjligheter och svårigheter eleverna har för att förstå och förklara historisk kunskap om vikingatiden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns ett glapp mellan undervisning och inlärning. Det bottnar främst i elevernas brist på begreppsförståelse, vilken är nödvändig för att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang. Det som läraren försöker förmedla uppfattas helt enkelt som något annat av eleverna, just för att de saknar begreppsförståelse. Det här syns tydligast hos de svagaste eleverna. Här krävs en lyhörd lärare som med olika medel och metoder försöker få eleverna att förstå. I direkt dialog får ofta läraren eleven med sig.

– Sammantaget visar min studie att läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia. Att tydligare integrera historia med just språkundervisning men också andra ämnen, exempelvis geografi, skulle bidra till att öka elevernas begreppsförståelse.

Vad överraskade dig?

– Att goda faktakunskaper var viktigare för elevernas förmåga att utveckla begrepp på en högre abstraktionsnivå senare, i äldre årskurser, än vad jag hade trott.

Vem har nytta av dina resultat?

– Historielärare, läromedelsförfattare och utvecklare av kursplaner.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-02 11:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-17 09:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer