God ordavkodning främjar andraspråkselevers läsutveckling

Fakta

Helén Egerhag

Bor utanför Värnamo
Född år 1969

Disputerade 2023-10-20
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk. Undervisning och tidiga insatser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är legitimerad speciallärare med inriktning mot språk-, skriv- och läsutveckling och läste svenska som andraspråk som en del av min grundskollärarutbildning. Jag har arbetat med nyanlända och flerspråkiga elever under mer än 20 år och har märkt att många elever som läser på ett andraspråk kämpar med läsningen. Detta gjorde att jag blev intresserad av att ta reda på mer om vad det kan bero på, och hur vi på ett bättre sätt kan stötta läsutvecklingen för elever som läser på ett andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Inledningsvis undersökte vi hur elever som läser på ett andraspråk presterar i ordavkodning, ordförråd och läsförståelse i de tidiga skolåren. Jag har också undersökt hur undervisningen kan differentieras för att den ska gynna läsutvecklingen hos de här eleverna, och inom vilka områden de skulle behöva stöd och tidiga insatser samt på vilket sätt detta skulle kunna ges eller genomföras.

– Det fanns inga tidigare interventionsstudier som var gjorda på läsning i Sverige för elever som läser på svenska som andraspråk. De flesta var gjorda på elever som lär sig engelska som andraspråk. Därför ville jag undersöka om det här sättet att arbeta kunde vara effektivt även för elever som läser på svenska som andraspråk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever som läser på svenska som andraspråk behöver stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse i högre grad och under längre tid än elever som läser på svenska som förstaspråk. Resultaten visar också att ordavkodning har ett starkt samband med läsförståelse på ett andraspråk.

– Jag kunde också se att elever som kommit olika långt i sin andraspråksutveckling gynnades av differentierad undervisning med fokus både på ordavkodning och läsförståelse och att många också behövde intensiva insatser med fokus på att utveckla ordavkodning. För att man ska kunna differentiera undervisningen och ge insatser så är det viktigt att läsutvecklingen följs noga på individnivå och att läsundervisningen har ett andraspråksperspektiv. Det kan till exempel handla om att möta det som specifikt kan utmana när man läser på ett andraspråk, som att hitta ljuden i ett språk man inte fullt ut behärskar. Olika kompetenser, såsom lärare i svenska som andraspråk, speciallärare och modersmålslärare, behöver samverka kring de här eleverna och tillsammans planera hur man ska undervisa och ge stöd i läsning. Skolans ledning behöver involveras i hur stödet ska organiseras och hur det ska genomföras på ett sätt som gynnar andraspråkselever.

– Den litteraturöversikt som jag gjorde visar att färdigheter i läsning på ett språk kan överföras till ett annat. Framför allt gäller det de grundläggande färdigheterna i läsning som ordavkodningen bygger på.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk.

Vad överraskade dig?

– Att så många elever som läser på svenska som andraspråk hade behov av stöd att utveckla ordavkodning. Mina resultat visar att hur bra det går i läsförståelse i hög grad hänger ihop med ordavkodningen, framför allt i den tidiga läsutvecklingen på svenska som andraspråk.

– Något annat som var positivt överraskande var att alla elever i min studie som läste på svenska som andraspråk undervisades i samma grupper som elever som läste på svenska, med goda resultat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av att utveckla läsundervisningen i skolan – såväl beslutsfattare, huvudmän, rektorer samt lärare som undervisar i läsning – kan ha nytta av resultaten när de utformar undervisning och stödinsatser.