Därför lyckas inte alla elever i NO

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Anna Jobér
Anna Jobér

Född 1975
i Kisa

Disputerade 2012-11-09
vid Malmö högskola

 


AVHANDLING
Social class in science class

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var matte och NO-lärare började jag fundera på varför en del elever misslyckas. Handlar det om mig som lärare, ämnet eller läroboken? När jag började doktorera upptäckte jag att socioekonomisk bakgrund tydligt kunde kopplas till betygen i NO. Då blev jag ännu mer intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag använder begreppet social klass i stället för det generella och statistiska måttet socioekonomi, som inte tar hänsyn till det särskilda sammanhanget. Med begreppet social klass kunde jag på ett bättre sätt undersöka hur det kommer sig att barn misslyckas. Huvudmålet var att förstå mer kring barns sociala klass och hur det ser ut i det naturvetenskapliga klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När man talar om misslyckande i NO-ämnen handlar det inte om enskilda elever, lärare, läroböcker eller föräldrar. Allt som sker i klassrummet är beroende av varandra, som elevers förväntningar, lärarens sätt, elevers hierarki och ämnet som sådant, som anses svårt. Läraren i studien var väldigt mån om sina elever. Hon gjorde ett mycket gott och viktigt arbete. Jag har inte mött någon lärare som inte vill det bästa. Men klassrumssituationen är så komplex. Det finns mycket att ta hänsyn till.

– Jag studerade speciellt laborationer och dialoger i klassrummet. Eftersom allt är så komplext i klassrummet är det inte relevant att tala om vad en lärare gör och inte gör, elevens intresse eller om den har talang. Man måste se det naturvetenskapliga klassrummet i ett större perspektiv. Det blev tydligt när eleverna skulle laborera. De som hade verktygen eller kunde koda av vad de skulle göra lyckades bättre. De hade med sig begrepp, eller sätt att tala, hemifrån. Det är viktigt att som elev ges möjlighet att tolka och förstå vad som ska göras i en viss situation. Då får barn från lägre social klass bättre möjligheter i dagens NO-klassrum.

Vad överraskade dig?

– Vi skyller ofta på lärarna. Det kan vi inte göra. Alla klassrum är så komplexa. Vi måste förstå klassrummet som en kollektiv process. I slutändan drar alla nytta av att alla lyckas och då måste vi till exempel höja lägsta nivå på undervisningen.

– Att lyckas i NO har inget att göra med talang och bara lite om intresse eller innehåll. Det handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, snarare än att vara smart och förstå innehållet. Det överraskade mig att jag kunde se det så tydligt. De elever som kunde tolka vad som skulle göras, fixade det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna presentera studien i en populärvetenskaplig text och göra den tillgänglig för lärare, med tankar om hur man kan jobba i klassrummet. Jag skulle också vilja presentera resultaten för politiker i skolfrågor. Varje lärare har goda möjligheter att skapa lärandesituationer där alla elever kan finnas med. Det visar studien.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Det perfekta klassrummet

Till Källbrinksskolan i Huddinge kommer skolfolk, politiker och arkitekter på studie­besök. Här har studieron ökat tack vare ny möblering och inredning i klassrummet.

Lena Adamson: Skolan, lärarna och forskningen

Skolforskningsinstitutets tidigare myndighetschef Lena Adamson reflekterar mot bakgrund av sina erfarenheter om arbetet med en skola på vetenskaplig grund. Var står vi idag, snart tio år efter lagändringen, och vad behöver göras?

Seven strategies to keep students motivated all year long

Students aren’t always aware of the progress they are making or how their emotions affect their learning throughout the year. These strategies can help make those things visible to them.

Undervisa elever med särskild begåvning

Hur kan lärare arbeta för att inkludera elever med särskild begåvning i undervisningen? Forskningen har hittills inte ägnat denna fråga särskilt mycket uppmärksamhet, och det är detta som Elisabet Mellroth råder bot på genom sin doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. (webb-radio)

Girls would do better in maths and science tests if exams were made longer, study finds

Female students appear to be better at sustaining accuracy over time during tests, according to a study that looks at data from the Program for International Student Assessment and compares student performance at different stages of tests.