Därför lyckas inte alla elever i NO

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Anna Jobér
Anna Jobér

Född 1975
i Kisa

Disputerade 2012-11-09
vid Malmö högskola

 


AVHANDLING
Social class in science class

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var matte och NO-lärare började jag fundera på varför en del elever misslyckas. Handlar det om mig som lärare, ämnet eller läroboken? När jag började doktorera upptäckte jag att socioekonomisk bakgrund tydligt kunde kopplas till betygen i NO. Då blev jag ännu mer intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag använder begreppet social klass i stället för det generella och statistiska måttet socioekonomi, som inte tar hänsyn till det särskilda sammanhanget. Med begreppet social klass kunde jag på ett bättre sätt undersöka hur det kommer sig att barn misslyckas. Huvudmålet var att förstå mer kring barns sociala klass och hur det ser ut i det naturvetenskapliga klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När man talar om misslyckande i NO-ämnen handlar det inte om enskilda elever, lärare, läroböcker eller föräldrar. Allt som sker i klassrummet är beroende av varandra, som elevers förväntningar, lärarens sätt, elevers hierarki och ämnet som sådant, som anses svårt. Läraren i studien var väldigt mån om sina elever. Hon gjorde ett mycket gott och viktigt arbete. Jag har inte mött någon lärare som inte vill det bästa. Men klassrumssituationen är så komplex. Det finns mycket att ta hänsyn till.

– Jag studerade speciellt laborationer och dialoger i klassrummet. Eftersom allt är så komplext i klassrummet är det inte relevant att tala om vad en lärare gör och inte gör, elevens intresse eller om den har talang. Man måste se det naturvetenskapliga klassrummet i ett större perspektiv. Det blev tydligt när eleverna skulle laborera. De som hade verktygen eller kunde koda av vad de skulle göra lyckades bättre. De hade med sig begrepp, eller sätt att tala, hemifrån. Det är viktigt att som elev ges möjlighet att tolka och förstå vad som ska göras i en viss situation. Då får barn från lägre social klass bättre möjligheter i dagens NO-klassrum.

Vad överraskade dig?

– Vi skyller ofta på lärarna. Det kan vi inte göra. Alla klassrum är så komplexa. Vi måste förstå klassrummet som en kollektiv process. I slutändan drar alla nytta av att alla lyckas och då måste vi till exempel höja lägsta nivå på undervisningen.

– Att lyckas i NO har inget att göra med talang och bara lite om intresse eller innehåll. Det handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, snarare än att vara smart och förstå innehållet. Det överraskade mig att jag kunde se det så tydligt. De elever som kunde tolka vad som skulle göras, fixade det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna presentera studien i en populärvetenskaplig text och göra den tillgänglig för lärare, med tankar om hur man kan jobba i klassrummet. Jag skulle också vilja presentera resultaten för politiker i skolfrågor. Varje lärare har goda möjligheter att skapa lärandesituationer där alla elever kan finnas med. Det visar studien.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?