Därför lyckas inte alla elever i NO

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Anna Jobér
Anna Jobér

Född 1975
i Kisa

Disputerade 2012-11-09
vid Malmö högskola

 


AVHANDLING
Social class in science class

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var matte och NO-lärare började jag fundera på varför en del elever misslyckas. Handlar det om mig som lärare, ämnet eller läroboken? När jag började doktorera upptäckte jag att socioekonomisk bakgrund tydligt kunde kopplas till betygen i NO. Då blev jag ännu mer intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag använder begreppet social klass i stället för det generella och statistiska måttet socioekonomi, som inte tar hänsyn till det särskilda sammanhanget. Med begreppet social klass kunde jag på ett bättre sätt undersöka hur det kommer sig att barn misslyckas. Huvudmålet var att förstå mer kring barns sociala klass och hur det ser ut i det naturvetenskapliga klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När man talar om misslyckande i NO-ämnen handlar det inte om enskilda elever, lärare, läroböcker eller föräldrar. Allt som sker i klassrummet är beroende av varandra, som elevers förväntningar, lärarens sätt, elevers hierarki och ämnet som sådant, som anses svårt. Läraren i studien var väldigt mån om sina elever. Hon gjorde ett mycket gott och viktigt arbete. Jag har inte mött någon lärare som inte vill det bästa. Men klassrumssituationen är så komplex. Det finns mycket att ta hänsyn till.

– Jag studerade speciellt laborationer och dialoger i klassrummet. Eftersom allt är så komplext i klassrummet är det inte relevant att tala om vad en lärare gör och inte gör, elevens intresse eller om den har talang. Man måste se det naturvetenskapliga klassrummet i ett större perspektiv. Det blev tydligt när eleverna skulle laborera. De som hade verktygen eller kunde koda av vad de skulle göra lyckades bättre. De hade med sig begrepp, eller sätt att tala, hemifrån. Det är viktigt att som elev ges möjlighet att tolka och förstå vad som ska göras i en viss situation. Då får barn från lägre social klass bättre möjligheter i dagens NO-klassrum.

Vad överraskade dig?

– Vi skyller ofta på lärarna. Det kan vi inte göra. Alla klassrum är så komplexa. Vi måste förstå klassrummet som en kollektiv process. I slutändan drar alla nytta av att alla lyckas och då måste vi till exempel höja lägsta nivå på undervisningen.

– Att lyckas i NO har inget att göra med talang och bara lite om intresse eller innehåll. Det handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, snarare än att vara smart och förstå innehållet. Det överraskade mig att jag kunde se det så tydligt. De elever som kunde tolka vad som skulle göras, fixade det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna presentera studien i en populärvetenskaplig text och göra den tillgänglig för lärare, med tankar om hur man kan jobba i klassrummet. Jag skulle också vilja presentera resultaten för politiker i skolfrågor. Varje lärare har goda möjligheter att skapa lärandesituationer där alla elever kan finnas med. Det visar studien.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

När skolan sätter upp avsikter och mål med läsning finns alltid en risk att vissa elever blir konstruerade som i brist och i behov. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som om skönlitteratur i undervisning.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar  Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Inte lätt att bemöta personer med självskadebeteende

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.