Därför lyckas inte alla elever i NO

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Anna Jobér
Anna Jobér

Född 1975
i Kisa

Disputerade 2012-11-09
vid Malmö högskola

 


AVHANDLING
Social class in science class

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var matte och NO-lärare började jag fundera på varför en del elever misslyckas. Handlar det om mig som lärare, ämnet eller läroboken? När jag började doktorera upptäckte jag att socioekonomisk bakgrund tydligt kunde kopplas till betygen i NO. Då blev jag ännu mer intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag använder begreppet social klass i stället för det generella och statistiska måttet socioekonomi, som inte tar hänsyn till det särskilda sammanhanget. Med begreppet social klass kunde jag på ett bättre sätt undersöka hur det kommer sig att barn misslyckas. Huvudmålet var att förstå mer kring barns sociala klass och hur det ser ut i det naturvetenskapliga klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När man talar om misslyckande i NO-ämnen handlar det inte om enskilda elever, lärare, läroböcker eller föräldrar. Allt som sker i klassrummet är beroende av varandra, som elevers förväntningar, lärarens sätt, elevers hierarki och ämnet som sådant, som anses svårt. Läraren i studien var väldigt mån om sina elever. Hon gjorde ett mycket gott och viktigt arbete. Jag har inte mött någon lärare som inte vill det bästa. Men klassrumssituationen är så komplex. Det finns mycket att ta hänsyn till.

– Jag studerade speciellt laborationer och dialoger i klassrummet. Eftersom allt är så komplext i klassrummet är det inte relevant att tala om vad en lärare gör och inte gör, elevens intresse eller om den har talang. Man måste se det naturvetenskapliga klassrummet i ett större perspektiv. Det blev tydligt när eleverna skulle laborera. De som hade verktygen eller kunde koda av vad de skulle göra lyckades bättre. De hade med sig begrepp, eller sätt att tala, hemifrån. Det är viktigt att som elev ges möjlighet att tolka och förstå vad som ska göras i en viss situation. Då får barn från lägre social klass bättre möjligheter i dagens NO-klassrum.

Vad överraskade dig?

– Vi skyller ofta på lärarna. Det kan vi inte göra. Alla klassrum är så komplexa. Vi måste förstå klassrummet som en kollektiv process. I slutändan drar alla nytta av att alla lyckas och då måste vi till exempel höja lägsta nivå på undervisningen.

– Att lyckas i NO har inget att göra med talang och bara lite om intresse eller innehåll. Det handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, snarare än att vara smart och förstå innehållet. Det överraskade mig att jag kunde se det så tydligt. De elever som kunde tolka vad som skulle göras, fixade det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas kunna presentera studien i en populärvetenskaplig text och göra den tillgänglig för lärare, med tankar om hur man kan jobba i klassrummet. Jag skulle också vilja presentera resultaten för politiker i skolfrågor. Varje lärare har goda möjligheter att skapa lärandesituationer där alla elever kan finnas med. Det visar studien.

Sidan publicerades 2012-11-22 10:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-28 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Det finns en fantastisk sprängkraft i barns intresse för naturvetenskap”

– Jag kan se att vi inte tar tillvara på barns intresse för naturvetenskap och det har överraskat mig. Det säger Annika Elm Fristorp, som skrivit en avhandling om yngre barns meningsskapande inom naturvetenskapliga kunskapsområden.

Forskningen som vänder upp och ner på NO-undervisningen

Anders Jidesjös avhandling visar att det är en myt att elever är ointresserade av naturvetenskap och teknik. Det eleverna vill lära sig blir de inte undervisade i. Populärvetenskapliga tv-program vet dock vad ungdomar vill ha.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.