Goda relationer banar väg för högre studier

Fakta

Caroline Önnebro

Född år 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2026-09-11
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Att kliva ur föräldrars fotspår. Ungas berättelser längs vägen mot högre studier

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har arbetat i skolor som det krävs höga poäng för att komma in på. De flesta elever på dessa skolor har haft högutbildade föräldrar. Tidigare forskning visar också att det mest avgörande för vilka elever som läser vidare och som inte gör det är föräldrarnas utbildningsnivå. Men jag mötte också undantag. När jag vid ett utvecklingssamtal med en elev, lika högpresterande som många andra på den skolan, förstod att föräldrarna inte ens hade gymnasieutbildning väcktes en nyfikenhet för de elever som bryter mot det förväntade.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur vägen mot högre studier blir möjlig och eftersträvansvärd för ungdomar vars föräldrar saknar en högre utbildning. Avhandlingen bygger på 13 gymnasieungdomars livsberättelser. Gemensamt är att de alla har antagits på gymnasieprogram som kräver särskilt höga poäng, och att deras föräldrar saknar högre utbildning. Jag har följt dessa ungdomar under 3–4 år, och en gång om året har de berättat om sina liv, hur de resonerar och tänker, vilka motiv de har och vilka val de gör. Syftet var att få en bild av hur deras liv ser ut såväl inom som utanför skolan.

Berättelserna illustrerar de sämre förutsättningarna som kommer av att föräldrarna saknar högre utbildning, eller av segregationen.

Caroline Önnebro

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som tydligt framgår är att vägen till högre studier för de här eleverna kantas av goda relationer, framför allt till skolpersonal, föräldrar och vänner. Uppmuntrande lärare och föräldrar som samtidigt förmedlar höga förväntningar är något som spelar en oerhört stor roll för dessa elevers utbildningsambitioner. Ungdomarna berättar också om vikten att bli sedda, bekräftade och att känna sig bekväma i skolan. Många vittnar om hur de inspirerats av lärare som de upplever som särskilt pedagogiskt kompetenta och ämneskunniga. Samtidigt finns berättelser som visar hur lärare eller föräldrar kan ha en negativ roll, något som i vissa fall kan ge upphov till revanschlust.  

– Även om avhandlingen fokuserar på framgångsberättelser blir också strukturerna som skapar ojämlikhet tydliga. Berättelserna illustrerar de sämre förutsättningarna som kommer av att föräldrarna saknar högre utbildning, eller av segregationen. Ett viktigt resultat är att dessa ungdomar inte vistas utanför rådande strukturer, utan agerar inom dem.  

– Vad som blev svårt för flera av ungdomarna i studien var övergången från gymnasiet till högre studier. Högskolemiljön innebär en förhållandevis liten del lärarledd undervisning och mycket individuella studier. Flera av ungdomarna saknade stöd och sammanhang. Det här är något som lärosätena skulle behöva se över i strävan om breddad rekrytering, för att inte bara öka antalet sökande från studieovana hem utan att också behålla dessa studenter och ge dem bättre förutsättningar att fullfölja sin utbildning.

Vad överraskade dig?

– Att så många av ungdomarna lyfte fram föräldrarnas roll som särskilt viktig för att nå högre utbildning. Resultatet är intressant eftersom utgångspunkten för avhandlingen är att föräldrarnas utbildningsnivå är det mest avgörande för vilka unga som går vidare till högre utbildning. Men min studie visar att föräldrarna snarare utgör en drivkraft än ett hinder. Detta gäller särskilt de unga i studien som har migrationsbakgrund. Genom att lyckas med sin utbildning vill dessa unga göra sina föräldrar stolta och kompensera dem, framför allt mammorna, för de uppoffringar de gjort för sina barns skull.

– Jag slogs också av hur rika ungdomarnas berättelser är. Vi borde lyssna mer på vad unga har att berätta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag skulle vilja säga alla! Resultaten belyser vikten av goda relationer och vilken skillnad de kan göra för många elever, något jag hoppas att framför allt beslutsfattare tar till sig. Avhandlingen rymmer starka berättelser som jag tror kan vara tankeväckande för alla som jobbar i skolan, inte bara lärare.

– Jag har försökt att skriva avhandlingen på ett lättillgängligt sätt, och min förhoppning är att den kan bidra med perspektiv och inspiration även för ungdomar själva och för en bredare läsekrets.