Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar väl för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Också lärare är positiva, visar Camilla Nilvius forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år, främst i årskurserna f-3, och är också utbildad speciallärare. Barns tidiga läsinlärning har alltid intresserat mig och det är ju ett stort problem att många elever går ut årskurs 9 utan fullgod läsförmåga. Jag kom in på ämnet när jag som adjunkt på Linnéuniversitetet fick delta i ett forskningsprojekt om Response to Intervention (RtI), som är en specialdidaktisk modell för tidig upptäckt av lässvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur Response to Intervention kan fungera för att på ett systematiskt och organiserat sätt arbeta förebyggande med lässvårigheter genom att upptäcka dem tidigt. Övergripande bygger RtI på stödinsatser i olika tre olika lager så kallade ”tier”. RtI kännetecknas också av systematiskt återkommande monitorering av elevers utveckling genom snabbt genomförbara, valida och reliabla tester. Testresultaten ställs i relation till undervisningen och metoderna.

– I huvudstudien har totalt 113 elever årskurs 1-2 från tre olika skolor deltagit. Eleverna fick inledningsvis göra test och de elever som hade svårt med ordavkodning eller läsförståelse fick sedan stödinsatser enligt RtI. Studien pågick under två år. Jag har även intervjuat lärare och lyssnat på diskussioner i lärarlagen om deras upplevelser av RtI. Avhandlingen innehåller också en forskningsöversikt om RtI-insatser i liten grupp (tier 2) för elever med problem med ordavkodning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att RtI som modell ger goda resultat både för att tidigt upptäcka och för att förebygga svårigheter med ordavkodning och läsförståelse. Dessutom visar resultaten att de elever som fick stöd och insatser enligt RtI inte backade i sin utveckling, vilket annars är ganska vanligt. Min teori är att detta beror på de återkommande tester som hela tiden görs för att stämma av var eleverna befinner sig och sedan få insatser efter behov. RtI-modellen innebär därmed att elever inte faller mellan stolarna. Särskilt effektiv tycks ”tier 2” vara, en stödinsats som innebär att eleverna undervisas i små grupper. 32 procent av eleverna i studien fick det här stödet och resultaten visar att 11 procent av eleverna bara efter en kort period kunde gå tillbaka till den ordinarie undervisningen.

– Lärarna i studien var genomgående positiva, framför allt för att modellen är både snabb och bygger på väl avvägda insatser. Dessutom kräver den inte särskilt mycket administration. Något som lärarna och speciallärarna lyfte fram var det kollaborativa arbetet som RtI för med sig. ”Det är ju så här vi vill arbeta”, konstaterade båda yrkesgrupperna. Ett problem var dock att samtliga speciallärare på skolan som studien genomfördes blev upptagna av projektet. Men det signalerar snarare att det finns för få speciallärare, och för lite resurser, för tidigt stöd och tidiga insatser.

– Resultaten visar vidare att mellan 1-3 procent av eleverna som fick stöd enligt RtI, backade i sin utveckling efter en tid. Jag har jämfört siffran med elever som testats inom LegiLexi under årskurs 1-2. Statistiken visar att bland dessa elever backar 9-10 procent av eleverna när de kommit över den kravnivå vi använde i studien. Den fjärde artikeln i avhandlingen diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention, RtI och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra då RtI har en systematik som Lesson Study saknar. Inom Lesson Study är det kollaborativa arbetet en grundbult, vilket inte är lika tydligt i RtI.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att fler elever skulle falla tillbaka i sin utveckling när kraven på dem ökade. Men siffran 1-3 procent vittnar om att RtI fungerar väl också långsiktigt. Jag vill understryka att samtliga elever i de utvalda klasserna deltog i studien, alltså även nyanlända och elever med exempelvis NPF-diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att många inom skolan kan ha det, allt från lärare, speciallärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även beslutsfattare och som har politiskt makt att förändra skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-08-18 19:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Eleverna passiva i engelskspråkiga klasser

Det pratas betydligt mindre, både engelska och svenska, i klassrum där undervisningen bedrivs på engelska. Maria Lim Falk skriver i sin avhandling om hur detta påverkar elevernas kommunikativa kompetens i olika ämnen och deras språkutveckling i svenska.

Förändring i skolans roll som uppfostrare

Under 1990-talet skedde förskjutningar av det traditionella medborgaridealet i svensk utbildningspolitik. Om hur detta tog form och fick genomslag under den här perioden skriver Maria Olson i sin avhandling.

Utvecklingssamtal ur ett elevperspektiv

Disciplinering är ett sätt att forma, styra och utveckla elever. I dagens skola disciplineras eleverna via förhandling och diskussioner, bl.a. genom utvecklingssamtal. Gunilla Granath har studerat hur detta påverkar elevernas sätt att styra sig själva.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer