Dela:

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar väl för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Också lärare är positiva, visar Camilla Nilvius forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år, främst i årskurserna f-3 och är också utbildad speciallärare. Barns tidiga läsinlärning har alltid intresserat mig och det är ju ett stort problem att många elever går ut årskurs 9 utan fullgod läsförmåga. Jag kom in på just det är ämnet när jag som adjunkt på Linnéuniversitetet fick delta i ett forskningsprojekt om Response to Intervention (RtI), som är en specialdidaktisk modell för tidig upptäckt av lässvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur Response to Intervention kan fungera för att på ett systematiskt och organiserat sätt arbeta förebyggande med lässvårigheter genom att upptäcka dem tidigt. Övergripande bygger RtI på stödinsatser i olika tre olika lager så kallade ”tier”. RtI kännetecknas också av systematiskt återkommande monitorering av elevers utveckling genom snabbt genomförbara, valida och reliabla tester. Testresultaten ställs i relation till undervisningen och metoderna.

– I huvudstudien har totalt 113 elever årskurs 1-2 från tre olika skolor deltagit. Eleverna fick inledningsvis göra test och de elever som hade svårt med ordavkodning eller läsförståelse fick sedan stödinsatser enligt RtI. Studien pågick under två år. Jag har jag även intervjuat lärare och lyssnat på diskussioner i lärarlagen om deras upplevelser av RtI. Avhandlingen innehåller också en forskningsöversikt om RtI-insatser i liten grupp (tier 2) för elever med problem med ordavkodning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att RtI som modell ger goda resultat både för att tidigt upptäcka och för att förebygga svårigheter med ordavkodning och läsförståelse. Dessutom visar resultaten att de elever som fick stöd och insatser enligt RtI inte backade i sin utveckling, vilket annars är ganska vanligt. Min teori är att detta beror på de återkommande tester som hela tiden görs för att stämma av var eleverna befinner sig och sedan få insatser efter behov. RtI-modellen innebär därmed att elever inte faller mellan stolarna. Särskilt effektiv tycks ”tier 2” vara, en stödinsats som innebär att eleverna undervisas i små grupper. 32 procent av eleverna i studien fick det här stödet och resultaten visar att 11 procent av eleverna bara efter en kort period kunde gå tillbaka till den ordinarie undervisningen.

– Lärarna i studien var genomgående positiva, framför allt för att modellen är både snabb och bygger på väl avvägda insatser. Dessutom kräver den inte särskilt mycket administration. Något som lärarna och speciallärarna lyfte fram var det kollaborativa arbetet som RtI för med sig. ”Det är ju så här vi vill arbeta”, konstaterade båda yrkesgrupperna. Ett problem var dock att samtliga speciallärare på skolan som studien genomfördes blev upptagna av projektet. Men det signalerar snarare att det finns för få speciallärare och för lite resurser för tidigt stöd och tidiga insatser.

– Resultaten visar vidare att mellan 1-3 procent av eleverna som fick stöd enligt RtI, backade i sin utveckling efter en tid. Jag har jämfört siffran med elever som testats inom LegiLexi under årskurs 1-2. Statistiken visar att bland dessa elever backar 9-10 procent av eleverna när de kommit över den kravnivå vi använde i studien. Den fjärde artikeln i avhandlingen diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention, RtI och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra då RtI har en systematik som Lesson Study saknar. Inom Lesson Study är det kollaborativa arbetet en grundbult, vilket inte är lika tydligt i RtI.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att fler elever skulle falla tillbaka i sin utveckling när kraven på dem ökade. Men siffran 1-3 procent vittnar om att RtI fungerar väl också långsiktigt. Jag vill understryka att samtliga elever i de utvalda klasserna deltog i studien, alltså även nyanlända och elever med exempelvis NPF-diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att många inom skolan kan ha det, allt från lärare, speciallärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även beslutsfattare och som har politiskt makt att förändra skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-06-23 14:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige! JUST NU! Save-the-date-pris 3 795 ex. moms gäller t.o.m 30 juni!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.