Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar väl för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Också lärare är positiva, visar Camilla Nilvius forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare i 20 år, främst i årskurserna f-3, och är också utbildad speciallärare. Barns tidiga läsinlärning har alltid intresserat mig och det är ju ett stort problem att många elever går ut årskurs 9 utan fullgod läsförmåga. Jag kom in på ämnet när jag som adjunkt på Linnéuniversitetet fick delta i ett forskningsprojekt om Response to Intervention (RtI), som är en specialdidaktisk modell för tidig upptäckt av lässvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur Response to Intervention kan fungera för att på ett systematiskt och organiserat sätt arbeta förebyggande med lässvårigheter genom att upptäcka dem tidigt. Övergripande bygger RtI på stödinsatser i olika tre olika lager så kallade ”tier”. RtI kännetecknas också av systematiskt återkommande monitorering av elevers utveckling genom snabbt genomförbara, valida och reliabla tester. Testresultaten ställs i relation till undervisningen och metoderna.

– I huvudstudien har totalt 113 elever årskurs 1-2 från tre olika skolor deltagit. Eleverna fick inledningsvis göra test och de elever som hade svårt med ordavkodning eller läsförståelse fick sedan stödinsatser enligt RtI. Studien pågick under två år. Jag har även intervjuat lärare och lyssnat på diskussioner i lärarlagen om deras upplevelser av RtI. Avhandlingen innehåller också en forskningsöversikt om RtI-insatser i liten grupp (tier 2) för elever med problem med ordavkodning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att RtI som modell ger goda resultat både för att tidigt upptäcka och för att förebygga svårigheter med ordavkodning och läsförståelse. Dessutom visar resultaten att de elever som fick stöd och insatser enligt RtI inte backade i sin utveckling, vilket annars är ganska vanligt. Min teori är att detta beror på de återkommande tester som hela tiden görs för att stämma av var eleverna befinner sig och sedan få insatser efter behov. RtI-modellen innebär därmed att elever inte faller mellan stolarna. Särskilt effektiv tycks ”tier 2” vara, en stödinsats som innebär att eleverna undervisas i små grupper. 32 procent av eleverna i studien fick det här stödet och resultaten visar att 11 procent av eleverna bara efter en kort period kunde gå tillbaka till den ordinarie undervisningen.

– Lärarna i studien var genomgående positiva, framför allt för att modellen är både snabb och bygger på väl avvägda insatser. Dessutom kräver den inte särskilt mycket administration. Något som lärarna och speciallärarna lyfte fram var det kollaborativa arbetet som RtI för med sig. ”Det är ju så här vi vill arbeta”, konstaterade båda yrkesgrupperna. Ett problem var dock att samtliga speciallärare på skolan som studien genomfördes blev upptagna av projektet. Men det signalerar snarare att det finns för få speciallärare, och för lite resurser, för tidigt stöd och tidiga insatser.

– Resultaten visar vidare att mellan 1-3 procent av eleverna som fick stöd enligt RtI, backade i sin utveckling efter en tid. Jag har jämfört siffran med elever som testats inom LegiLexi under årskurs 1-2. Statistiken visar att bland dessa elever backar 9-10 procent av eleverna när de kommit över den kravnivå vi använde i studien. Den fjärde artikeln i avhandlingen diskuterar möjligheterna att föra samman Response to Intervention, RtI och Lesson Study. Modellerna verkar kunna komplettera varandra då RtI har en systematik som Lesson Study saknar. Inom Lesson Study är det kollaborativa arbetet en grundbult, vilket inte är lika tydligt i RtI.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att fler elever skulle falla tillbaka i sin utveckling när kraven på dem ökade. Men siffran 1-3 procent vittnar om att RtI fungerar väl också långsiktigt. Jag vill understryka att samtliga elever i de utvalda klasserna deltog i studien, alltså även nyanlända och elever med exempelvis NPF-diagnos.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att många inom skolan kan ha det, allt från lärare, speciallärare, rektorer och skolhuvudmän. Men även beslutsfattare och som har politiskt makt att förändra skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-22 15:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-08-18 19:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser