Googla – det gör man i skolan

Högstadieungdomar har stort förtroende för Google, som de främst associerar med skolarbeten. När de googlar förväntar de sig att hitta svar men reflekterar inte över hur resultaten genereras, visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Cecilia Andersson
Cecilia Andersson

Bor i Landskrona
Född år 1983

Disputerade 2021-06-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för olika digitala kanaler och hur man värderar information har jag haft länge. När jag jobbade som vikarie på fritidshem såg jag vilka förhandlingar som skedde kring användningen av redskap som datorer, och vilka aktiviteter som var legitima. Vad får man till exempel söka efter på Youtube, och hur länge får man hålla på? Jag landade i att kombinera det med mitt intresse för hur vi söker efter information och sökmotorernas plats i vårt samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur högstadieungdomar använder sig av sökmotorer i vardagen – vad de gör och hur, och hur de reflekterar över användningen. När man säger sökmotor tänker nog de flesta på Google, som ju är den dominanta sökmotorn, men jag har en bredare blick och tittar även på Youtube, Instagram och Tumblr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är hur utbredd användningen av sökmotorer är i vardagen, och hur unga människor anpassar sin användning av sökmotorer till olika sociala kontexter. Samtidigt är användningen av sökmotorer en så självklar del av vardagen att frågor som hur sökmotorn fungerar och hur resultaten genereras inte alltid reflekteras över. Google associeras främst med skola men används även utanför skolan. När sökmotorer används för att skriva skolarbeten så finns en större medvetenhet kring behovet av att granska sökträffarna än i andra sammanhang. På fritiden så ses Google stundtals som en neutral infrastruktur som möjliggör att ta sig från en hemsida till en annan exempelvis.

– Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

– Ett annat intressant resultat är att de är väldigt medvetna om sin sökhistorik. Eleverna gick ofta in och ”städade” för att historiken skulle se mer presentabel ut.

Var det något som överraskade dig?

– Ja, först av att deltagarna menade att de inte använde Google när de bara skulle till en viss sida. Sen överraskades jag av att synen på Google var olika i olika sammanhang. Att googla sågs som något man gör i skolan. Då går man igenom listan med sökträffar och utvärderar för att till exempel skriva ett arbete. Men om man bara skulle shoppa eller ta sig till en viss hemsida, då sågs det annorlunda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst bibliotekarier och lärare. Sen tror jag att även policyförfattare och rektorer kan ha nytta av den då den inte bara berör skolarbeten utan även det sociala i skolan kring hur sökmotorer används, och inte minst då Google for Education implementeras i många skolor.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-10-07 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser