Googla – det gör man i skolan

Högstadieungdomar har stort förtroende för Google, som de främst associerar med skolarbeten. När de googlar förväntar de sig att hitta svar men reflekterar inte över hur resultaten genereras, visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Cecilia Andersson
Cecilia Andersson

Bor i Landskrona
Född år 1983

Disputerade 2021-06-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för olika digitala kanaler och hur man värderar information har jag haft länge. När jag jobbade som vikarie på fritidshem såg jag vilka förhandlingar som skedde kring användningen av redskap som datorer, och vilka aktiviteter som var legitima. Vad får man till exempel söka efter på Youtube, och hur länge får man hålla på? Jag landade i att kombinera det med mitt intresse för hur vi söker efter information och sökmotorernas plats i vårt samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur högstadieungdomar använder sig av sökmotorer i vardagen – vad de gör och hur, och hur de reflekterar över användningen. När man säger sökmotor tänker nog de flesta på Google, som ju är den dominanta sökmotorn, men jag har en bredare blick och tittar även på Youtube, Instagram och Tumblr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är hur utbredd användningen av sökmotorer är i vardagen, och hur unga människor anpassar sin användning av sökmotorer till olika sociala kontexter. Samtidigt är användningen av sökmotorer en så självklar del av vardagen att frågor som hur sökmotorn fungerar och hur resultaten genereras inte alltid reflekteras över. Google associeras främst med skola men används även utanför skolan. När sökmotorer används för att skriva skolarbeten så finns en större medvetenhet kring behovet av att granska sökträffarna än i andra sammanhang. På fritiden så ses Google stundtals som en neutral infrastruktur som möjliggör att ta sig från en hemsida till en annan exempelvis.

– Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

– Ett annat intressant resultat är att de är väldigt medvetna om sin sökhistorik. Eleverna gick ofta in och ”städade” för att historiken skulle se mer presentabel ut.

Var det något som överraskade dig?

– Ja, först av att deltagarna menade att de inte använde Google när de bara skulle till en viss sida. Sen överraskades jag av att synen på Google var olika i olika sammanhang. Att googla sågs som något man gör i skolan. Då går man igenom listan med sökträffar och utvärderar för att till exempel skriva ett arbete. Men om man bara skulle shoppa eller ta sig till en viss hemsida, då sågs det annorlunda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst bibliotekarier och lärare. Sen tror jag att även policyförfattare och rektorer kan ha nytta av den då den inte bara berör skolarbeten utan även det sociala i skolan kring hur sökmotorer används, och inte minst då Google for Education implementeras i många skolor.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-10-07 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.