Googla – det gör man i skolan

Högstadieungdomar har stort förtroende för Google, som de främst associerar med skolarbeten. När de googlar förväntar de sig att hitta svar men reflekterar inte över hur resultaten genereras, visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Cecilia Andersson
Cecilia Andersson

Bor i Landskrona
Född år 1983

Disputerade 2021-06-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Performing search. Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för olika digitala kanaler och hur man värderar information har jag haft länge. När jag jobbade som vikarie på fritidshem såg jag vilka förhandlingar som skedde kring användningen av redskap som datorer, och vilka aktiviteter som var legitima. Vad får man till exempel söka efter på Youtube, och hur länge får man hålla på? Jag landade i att kombinera det med mitt intresse för hur vi söker efter information och sökmotorernas plats i vårt samhälle.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur högstadieungdomar använder sig av sökmotorer i vardagen – vad de gör och hur, och hur de reflekterar över användningen. När man säger sökmotor tänker nog de flesta på Google, som ju är den dominanta sökmotorn, men jag har en bredare blick och tittar även på Youtube, Instagram och Tumblr.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av de viktigaste resultaten är hur utbredd användningen av sökmotorer är i vardagen, och hur unga människor anpassar sin användning av sökmotorer till olika sociala kontexter. Samtidigt är användningen av sökmotorer en så självklar del av vardagen att frågor som hur sökmotorn fungerar och hur resultaten genereras inte alltid reflekteras över. Google associeras främst med skola men används även utanför skolan. När sökmotorer används för att skriva skolarbeten så finns en större medvetenhet kring behovet av att granska sökträffarna än i andra sammanhang. På fritiden så ses Google stundtals som en neutral infrastruktur som möjliggör att ta sig från en hemsida till en annan exempelvis.

– Generellt tillskrevs Google en hög trovärdighet. Eleverna förväntade sig att hitta svar och att rankingen av resultaten skulle vara rimlig. Användningen är så regelbunden att rankningen hamnar ur fokus. Och det är kanske inte så komplext att söka efter en viss hemsida eller på Europas huvudstäder. Men söker du på konsekvenser av en konflikt i världen är det inte lika enkelt.

– Ett annat intressant resultat är att de är väldigt medvetna om sin sökhistorik. Eleverna gick ofta in och ”städade” för att historiken skulle se mer presentabel ut.

Var det något som överraskade dig?

– Ja, först av att deltagarna menade att de inte använde Google när de bara skulle till en viss sida. Sen överraskades jag av att synen på Google var olika i olika sammanhang. Att googla sågs som något man gör i skolan. Då går man igenom listan med sökträffar och utvärderar för att till exempel skriva ett arbete. Men om man bara skulle shoppa eller ta sig till en viss hemsida, då sågs det annorlunda.

Vem har nytta av dina resultat?

– Först och främst bibliotekarier och lärare. Sen tror jag att även policyförfattare och rektorer kan ha nytta av den då den inte bara berör skolarbeten utan även det sociala i skolan kring hur sökmotorer används, och inte minst då Google for Education implementeras i många skolor.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-10-07 13:25 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Elevers syn på mobiler mer nyanserad än debatten

Elevernas åsikter om mobiltelefoners plats i skolan är långt mycket mer nyanserade än de som hörs i mediedebatten. Det konstaterar Torbjörn Ott som utforskat hur smarta telefoner ses och förstås i klassrummet.  

Skriva för skolutveckling

Har du något spännande som du undersökt och vill dela med dig av? Vill du sprida dina goda erfarenheter och bidra till verksamhetsutveckling i olika skolformer? Då kan du skriva en utvecklingsartikel. Skolporten och Ifous har tagit fram en digital kurs om hur du gör.

Digital kurs – Programmering i matematik!

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer