Hoppa till sidinnehåll
Svenska

Grammatiken blir mer meningsfull med skönlitteratur 

Publicerad:2023-12-07
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

En grammatikundervisning som utgår från autentiska texter istället för tillrättalagda exempel gör grammatiken mer levande och meningsfull för eleverna. Det visar Agnes Strandbergs avhandling.

Agnes Strandberg.
Agnes Strandberg

Bor i Luleå
Född år 1992

Disputerade 2023-09-29
vid Luleå tekniska universitet

Avhandling

En del i helheten. En studie av kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag var verksam som gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och historia upplevde jag en frustration kring hur man kan undervisa i grammatik mer kontextualiserat, något som forskning visat är framgångsrikt. Jag tyckte att läromedlen var ganska otillräckliga som hjälpmedel och då väcktes intresset för att undersöka de här frågorna mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är ett praktiknära forskningsprojekt som jag har genomfört tillsammans med sex gymnasielärare i svenska. Vi har designat, testat och utvärderat kontextualiserad grammatikundervisning tillsammans. I projektet kopplade vi samman grammatikundervisningen med andra innehållsmoment i svenskämnet, som arbete med skönlitterära texter, retorik och utredande texter. Sammanhanget fick styra vilket grammatiskt fenomen som var i fokus.

– Jag har haft fokusgruppsamtal med lärare, gjort klassrumsobservationer och videoinspelat elever när de samtalar om olika grammatikövningar, samt gjort en elevenkät.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det mest centrala resultatet är de designelement för kontextualiserad grammatikundervisning som vi har utvecklat. Ett sådant designelement är integrering, som handlar om att grammatiken ska integreras i olika innehållsmoment, men också att det är de autentiska texterna som bör guida vilket grammatiskt fenomen som är i fokus. Ett annat designelement handlar om induktiva arbetssätt där eleverna får laborera och utforska grammatiken genom sina egna språkliga intuitioner. Det tredje och mest utmärkande designelementet är visualiseringar. I arbetet med visualiseringar använde vi oss av färgkoder och grafiska spalter för att synliggöra grammatiska strukturer grafiskt för eleverna. Det kunde till exempel vara lappar med olika färger där verb alltid var gula och substantiv alltid var gröna. Eleverna lärde sig färgkoderna och de blev en vägledning för att kunna identifiera grammatiska strukturer.

– Eleverna har även fått diskutera i grupper i stället för att arbeta individuellt som man brukar göra i den mer traditionella grammatikundervisningen. Det här arbetssättet där eleverna tillsammans får laborera med olika sätt att uttrycka sig gör grammatiken mer meningsfull, eftersom eleverna ser hur olika strukturer skapar olika effekter i olika kommunikativa sammanhang.

– Men vi har också stött på olika utmaningar. Grammatiken blir mer levande när det är autentiska texter som är i fokus, men den tenderar också att växa okontrollerat. Det blir visserligen mer meningsfullt när eleverna kan se språket i ett sammanhang, exempelvis i en spänningsroman, men de autentiska texterna aktualiserar även andra grammatiska fenomen än de som läraren kanske vill att eleverna ska fokusera på. Det skapar en mängd följdfrågor som lärarna kanske inte riktigt kan svara på, och som skapar en osäkerhet i klassrummet. Därför argumenterar jag för att man ska kombinera autentiska texter med ett mer tillrättalagt språkligt material med generiska meningar som exempelvis ”Kalle spelar boll”. Traditionella och kontextualiserade förhållningssätt till grammatik kan med andra ord verka i symbios.

Grammatiken blir mer levande när det är autentiska texter som är i fokus.

Vad överraskade dig?

– Det som förvånade mig mest handlar om visualisering, som initialt inte var ett designelement i studien. Eleverna började använda färgerna som ett substitut för de grammatiska termerna, och det blev ett verktyg i klassrummet som vi insåg att vi behövde göra något av.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand verksamma lärare i och med att det är ett praktiknära forskningsprojekt. Det har hela tiden varit en ambition att forskningen ska ha en direkt användbarhet i praktiken. Jag skulle också säga att lärarutbildningen har nytta av resultaten. Det är sällan som litteraturdidaktiker och grammatikdidaktiker möts i svensklärarutbildningen fast det finns väldigt många pedagogiska fördelar med det. En svensklärare är ju både litteraturdidaktiker och språkdidaktiker och mina resultat visar fördelen med att kombinera grammatik och skönlitteratur, och vad det kan ge för synergieffekter.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev