Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Grammatiken viktig och oviktig

Publicerad:2009-03-16
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro när det gäller muntlig språkfärdighet. Men det kan också finnas faktorer som kompenserar för grammatiska brister. I sin avhandling har Maria Eklund Heinonen tittat på muntliga språktester i ett grammatiskt perspektiv.

Maria Eklund Heinonen

Född 1966
i Fagersta

Disputerade
2009-02-28
vid Uppsala universitet

Avhandling

Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag arbetade som timlärare på universitetet och bedömde också språktester. Jag tyckte att det var svårt att bedöma just muntlig språkfärdighet och därför kändes det angeläget att titta mer på hur de olika bedömningskriterierna fungerar. Vad är det som gör att man kommer fram till att någon är underkänd eller godkänd? Jag ville titta just på det grammatiska kriteriet, för det anses inte lika viktigt som tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

Jag har undersökt 66 testsamtal i ett nationellt behörighetsgivande test för att se skillnaderna mellan de som godkänns och de som underkänns, och framför allt då deras grammatiska förmåga. Den grammatiska förmåga har jag ställt i relation till vad de fått för betyg. Det här testet är ett behörighetsgivande test i svenska inför högskolestudier och det är presumtiva studenter som gör testet.

Jag har också tittat närmare på de testtagare som avviker från de generella resultaten, de som sticker ut. Detta för att kunna fundera på vilka andra faktorer än just den grammatiska förmågan som leder till att man blir godkänd eller underkänd på ett test. Jag utvärderade också den grammatiska teorin jag använt mig av, process-
barhetsteorin. Hur fungerar det i praktiken att tillämpa den på ett sånt här material som jag har använt?

Processbarhetsteorin innebär att man ser språkutvecklingen som en stege med fem steg. I första steget klarar man av att använda enkla ord och fraser men man kan inte överföra någon grammatisk information. Ju högre upp man kommer på stegen ju mer komplexa strukturer klarar man av. De som var godkända låg på nivå fyra eller högre. De som var underkända låg på nivå tre. Där verkar det vara en kritisk punkt, mellan de nivåerna.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det fanns ett tydligt och starkt samband mellan hög grammatisk utvecklingsnivå och att man blivit godkänd på testet. Antingen kan man tolka resultatet som att den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man vill tro eller också så tittar testbedömarna mer på den grammatiska biten än att de tänkt att det ska göra. Men jag tror att det är det första som gäller, att den grammatiska förmågan har större betydelse än vad man kan tro.

Jag har också kommit fram till att det finns den del undantag från det generella resultatmönstret. Det finns testtagare som trots en ganska låg grammatisk nivå klarar sig väldigt bra och klarar av att kommunicera väldigt bra. Det verkar det som att andra faktorer kompenserar för de grammatiska bristerna, eller maskerar dem. Man kanske har förmågan att fungera bra i ett samtal och bra på att behålla ordet även om man inte kommer på vad man ska säga.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att det var ett ganska starkt samband mellan grammatisk och kommunikativ kompetens. Jag hade tänkt mig att det skulle finnas fler undantag än vad som faktiskt fanns. Något som kanske inte direkt förvånade mig, men som växte fram mer och mer under tiden var att jag insåg att en sådan här muntlig testsituation är en väldigt speciell typ av samtalssituation. Det väckte mitt intresse allt mer. Jag gick inte in med de ögonen i projektet men fascinerades alltmer av det.

Vem har nytta av dina resultat?

Alla som arbetar med någon form av muntlig bedömning kan ha nytta av det. Även de som konstruerar tester, framför allt muntliga. Man skulle kunna använda de grammatiska strukturerna som jag har tittat på som en av flera bedömningskriterier. Man ska naturligtvis inte bara titta på grammatiken. Men det kan vara ett kriterium.

Men de kan också användas inom skolan när man bedömer elevernas språkfärdighet. Det är ju en ganska så fast inlärningsgång, den här stegen, den ser likadan ut, oavsett vad man har för första språk. Andraspråkslärare som har elever med annat modersmål kan få hjälp att se hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Det kan vara bra för lärare att ha kunskap om att det finns sådana här inlärningsgångar och att de ser likadana ut oavsett var eleverna kommer ifrån och att lärarna kan ta hjälp av dem när de ska nivåbestämma elever. Speciellt när det gäller tysta och blyga elever som inte pratar så mycket kan det vara bra att ha andra variabler att titta på än hur eleven kommunicerar när man ska bedöma språkfärdigheten. Annars kan det vara lätt att bedöma personligheten och att man färgas av att eleven är pratglad.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev