2008-10-13 00:00  3264 Dela:

Gruppen viktigt även för distanselever

Berit Östlund

Född 1957
i Sollefteå

Disputerade
2008-09-26
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv <br>

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag började undervisa som lärare för distansstudenter 1995 och hade då ingen större kunskap vad det innebar med distansstudier. Det har under åren skrivits mycket och för det mesta positivt – om distansstudier men nästan alltid ur ett lärarperspektiv. Frågor som sällan ställs är hur studenterna själva upplever det, är det så bra som vi lärare tror? Det här ville jag ta reda på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vuxnas lärande på nätet. Jag har tittat på förutsättningarna för att lära på distans och lära tillsammans på distans utifrån studentens perspektiv. De flesta studier i ämnet utgår från lärarens perspektiv men här handlar det om distansstudenternas egna utsagor, om hur de har det och vad de gör under sin studietid.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En är att det är omständigheterna, vanligtvis arbete och familj, som styr tiden för studier. Distansstudier präglas sålunda av ständiga avbrott. En annan slutsats är att vuxna väljer distansstudier för flexibilitetens skull. Men de vill inte ha flexibilitet in absurdum, många studenter vill gärna ha deadlines, struktur och styrning från läraren. Samlingar i form av gemensamma föreläsningar upplevs också positivt och tidseffektivt. Däremot upplever eleverna obligatorisk samverkan via nätet tidsödande eftersom eleverna då blir beroende av varandras tidscheman. Här vill de ha ett mer flexibelt upplägg. Studenterna vill alltså samverka om det som de själva upplever sig ha behov av. Ett annat resultat av studien är att gruppen är oerhört viktig och då främst av sociala skäl. Men även för studierna, där framför allt ovana studenter genom gruppen får hjälp att knäcka studiekoden, förstå kursuppgifterna hur man skall uttrycka sig i skrift på högskolenivå. Fokus på samverkan bland studenterna ligger därmed mer på ”studerandet” som en social process än på ”lärandet” av kursinnehållet som social aktivitet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det ska i så fall vara att även distansstuderande vill ha styrning i så pass hög grad som det framkom här. Samtidigt anger många just flexibiliteten som ett av huvudskälen till att de studerar på distans. Man tänker kanske heller inte att den sociala gemenskapen skulle vara så betydelsefull för distansstuderande. Men det är den, den sociala faktorn lyfts fram som en mycket viktig faktor för inspiration och studielust. På det hela taget är distansstuderande väldigt nöjda och följsamma. I jämfört med campusstudenter visar distansstuderande också sällan missnöje.

Vem har nytta av dina resultat?

– Sist och slutligen är det studenterna, med förutsättning att lärarna tar till sig resultaten. Lärarna skulle exempelvis kunna ta mer hänsyn till distansstudenternas behov i form av styrning och stöd. Distansstudenter skulle exempelvis kunna få mer information i förväg om vad distansstudier innebär. Dessutom skulle distanslärare kunna lägga ned mer tid på att skapa goda förutsättningar till att distansstudenterna skall känna sig trygga med varandra som studiegrupp.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis ökar de lärarnas kunskaper om vikten att ta hänsyn till distansstudenters olika behov av struktur och flexibilitet, skapa uppgifter där studenter upplever att samverkan ger mer för lärandet istället för att fungera som en ”tidstjuv” samt vikten av att underlätta gruppbildning. Men det kräver också att distanslärare får tid till detta. Att undervisa på distans tar minst lika mycket tid i anspråk som på campus.

Sidan publicerades 2008-10-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 14:23 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.