Gruppsamtal med bilder bygger kunskaper i teknikämnet
Att arbeta med visualiseringar i mindre elevgrupper är ett framgångsrikt sätt att öka lärandet i teknikämnet. Det visar Johan Lind i sin praktiknära avhandling om hur grundskoleelever utvecklar teknisk litteracitet.
Född 1965
Bor i Malmö
Disputerade 2025-04-16
vid Malmö universitet
Supporting students’ development of technological literacy through visualisations and verbal interactions
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år, de senare åren på högstadiet där jag uteslutande undervisade i teknik och matematik. Som lärare har jag alltid reflekterat kring mitt arbete och velat utveckla mig professionellt. Det ledde mig vidare till forskarskolan för licentiander och så småningom en doktorandutbildning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om grundskoleelevers utveckling av teknisk litteracitet, det vill säga hur elever utvecklar kunskaper, förståelse och förmåga att reflektera om och kring teknik.
– Avhandlingen är mycket praktiknära och bygger på observationer från undervisning i ämnet teknik i årskurs 2 och årskurs 8. I båda fallen har eleverna arbetat i smågrupper med stöd av visualisering, alltså bilder, modeller eller fotografier av någon form av teknik. Eleverna i årskurs 2 fick i uppgift att med kameran på sin Ipad fotografera något i klassrummet som de ansåg vara teknik, därefter samlades eleverna i smågrupper och samtalade kring sina bilder. I årskurs 8 arbetade eleverna på motsvarande sätt men hade då sökt bilder på internet.
Mina resultat visar väldigt tydligt att elever redan i årskurs 2 besitter stor förmåga att resonera kring abstrakta tekniska begrepp.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Avhandlingen visar att ett medvetet arbetssätt som detta, där eleverna samtalar i smågrupper med stöd av olika visualiseringar av teknik bidrar till att utveckla deras tekniska litteracitet. Det är tydligt att detta sker i en kollektiv process där elevernas tidigare erfarenheter, samtal om den aktuella bilden i kombination med lärarens ledning för eleverna framåt i lärandet.
– Till en början ansåg alla elever i årskurs 2 att teknik var någon form av objekt som styrs av elektricitet. Här förstod läraren att elevernas förståelse för teknik behövde breddas. Genom att jobba konsekvent med visualiseringar och fortsatta samtal i smågrupper byggde eleverna gemensamt upp kunskap om vad teknik är och kan vara. Med tiden bytte de ut vardagsspråk mot mer teknikspecifika termer. Processen var snarlik i båda årskurserna.
– Avhandlingen rymmer också ett ramverk, ett verktyg som lärare kan använda för att analysera elevers samtal om teknik och därmed deras kunskaper och förståelse för ämnet.
Vad överraskade dig?
– Mina resultat visar väldigt tydligt att elever redan i årskurs 2 besitter stor förmåga att resonera kring abstrakta tekniska begrepp. Det här var egentligen inget som överraskade mig, eftersom jag arbetat många år i skolan. Men jag tänker att många andra kanske inte tror att 8-åringar kan ta sig an kunskaper på det sätt som de faktiskt visar i min avhandling.
Vem har nytta av dina resultat?
– Tekniklärare såklart. Men min övergripande intention med avhandlingen är att lyfta betydelsen av teknikämnet och visa på hur lärare kan arbeta för att väcka elevernas intresse för ämnet.