Gruppsamtal skapar möjligheter för vuxna andraspråkselever
Smågruppssamtal kan öppna möjligheter för andraspråkselever på komvux att bearbeta ämnesinnehåll. Det visar Eva-Lena Ståls avhandling om hur vuxna elever i vård- och omsorgsutbildningen använder språket för att förstå, utveckla och diskutera ämnesinnehåll.
Disputerade 2026-05-08
vid Uppsala universitet
Vuxna andraspråkselever i vård- och omsorgsutbildning. Komplexitet i uppgifter och kunskapskrav samt bearbetning av ämnesinnehåll och deltagande i smågruppsarbete
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund som lärare och universitetsadjunkt i svenska som andraspråk. Intresset för forskningsfrågorna uppstod när jag arbetade i ett projekt med lärare inom vård- och omsorgsutbildning på komvux. För många av de andraspråkstalande eleverna är vård- och omsorgsutbildningen en viktig väg till arbete och etablering i det svenska samhället.
– Samtidigt innebär utbildningen en utmaning inte bara när det gäller att lära sig nya ord, utan också om att kunna använda ämnesspecifika begrepp. Jag blev särskilt intresserad av vad som händer när elever arbetar tillsammans och diskuterar ämnesinnehåll utan lärares stöd.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om hur vuxna elever bearbetar ämnesinnehåll i vård- och omsorgsutbildning genom sitt andraspråk svenska. Det handlar om yrkesinriktad utbildning, framför allt undervisningen i medicin och psykologi.
– Hur påverkar ämnets karaktär, uppgifternas utformning och gruppsammansättningen elevernas möjligheter att delta och lära? Mer övergripande handlar avhandlingen om relationen mellan språk och lärande. Hur utvecklar man yrkeskunskaper när undervisningsspråket fortfarande håller på att utvecklas?
I språkmixade grupper där även elever med svenska som förstaspråk deltar intar andraspråkstalare oftare en mer tillbakadragen roll.
Eva-Lena Stål
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett centralt resultat är att andraspråkselever i hög grad kan bearbeta och utveckla ämneskunskaper genom samtal med andra elever. Samtidigt framträder skillnader i hur bearbetningen ser ut, både mellan olika ämnen och mellan olika typer av uppgifter.
– Uppgifternas komplexitet, ämnets karaktär och gruppsammansättningen påverkar hur elever deltar och vad de kan lära sig. Uppgifter som bygger på fallbeskrivningar eller öppna frågor leder ofta till mer komplexa resonemang än uppgifter som främst handlar om att återge fakta. Gruppsammansättningen påverkar genom att andraspråkseleverna ofta deltar mer aktivt i grupper där alla har svenska som andraspråk. I språkmixade grupper där även elever med svenska som förstaspråk deltar intar andraspråkstalare oftare en mer tillbakadragen roll. Det betyder inte att grupper borde delas in utifrån svenska som första eller andraspråk, men det säger något om betydelsen av medveten planering.
Vad överraskade dig?
– Jag blev lite överraskad över hur mycket eleverna klarade av att bearbeta trots att kunskaperna i svenska språket i vissa fall var begränsade. Eleverna klarade av att uttrycka klargöranden, omformulera, exemplifiera, göra tillägg samt diskutera orsakssamband.
– Jag blev också överraskad av hur tydligt gruppsammansättningen påverkade elevernas deltagande. Flera av fokuseleverna uttryckte att elever med svenska som förstaspråk ofta tycktes ha rätt svar eftersom de ”har språket med sig”.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand tror jag att lärare och skolledare inom kommunal vuxenutbildning har nytta av resultaten, som visar hur ämnets karaktär, uppgifterna och gruppsammansättningen påverkar elevernas möjligheter att delta i samtal och utveckla ämneskunskaper genom sitt andraspråk.
– Samtidigt tror jag att resultaten kan ha bredare relevans, för lärare i grundskolan, gymnasieskolan och högre utbildning. Frågorna om hur språklig och kognitiv komplexitet påverkar elevers deltagande och lärande är centrala i all undervisning där språk används som redskap för tänkande och kunskapsutveckling.