Hoppa till sidinnehåll
Intervju

GU:Båth-intervju

Publicerad:2006-06-07
Uppdaterad:2012-03-13
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det brukar Sten Båth svara sina elever när de frågar honom vad skolans uppdrag egentligen är. Frågan blev slut så viktigt för honom att den resulterade i en avhandling. Hans resultat visar att styrningen går mot att skapa konkurrerande individualister – inte samarbetande kollektivister. Det här är skolans absolut viktigaste fråga, säger Sten. Trots det lyser debatten om skolans uppdrag med sin frånvaro.

Det brukar Sten Båth svara sina elever när de frågar honom vad skolans uppdrag egentligen är. Frågan blev slut så viktigt för honom att den resulterade i en avhandling. Hans resultat visar att styrningen går mot att skapa konkurrerande individualister – inte samarbetande kollektivister. Det här är skolans absolut viktigaste fråga, säger Sten. Trots det lyser debatten om skolans uppdrag med sin frånvaro.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Den här frågan har funnits med mig under hela mitt yrkesverksamma liv, jag har ju varit lärare i 25 år och alltid funderat över vad skolans uppgift egentligen är. Jag brukar säga till mina studenter att skolans uppgift är att skapa ”Goa, kloka och vettiga människor, som strävar efter att utjämna ojämlikhet”. Men frågan kvarstår: vilka centrala kompetenser och förmågor förväntas en gymnasieelev utveckla? Det är skolans uppgift att diskutera den frågan, och den nuvarande frånvaron av debatt stör mig. Skolan har en mycket viktigare uppgift än att skapa arbetskraft!

Vad handlar avhandlingen om?

-Jag har studerat offentliga utbildningstexter från 1960- och 2000-talet och letat efter information om hur gymnasieskolan ska vara, vad de här texterna säger om individ och samhälle, vilka kompetenser och förmågor som lyfts fram. När jag analyserade det här materialet, fick jag fram en bild av föreställningen om vilken individ och vilket samhälle vi vill ha. Två diskurser (meningsskapande begrepp) framträder tydligt: kvalifikation, att kvalificera för vidare studier eller arbetslivet, samt medborgarfostran, att fostra goda medborgare som är beredda att kämpa för demokrati och ökad jämlikhet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Det har blivit en förskjutning av begreppen kvalifikation och medborgarfostran, man blandar dem numera på ett sätt som blir till en egen hybriddiskurs. Man pratar inte längre om antingen eller, saker och ting är inte svart eller vitt, därmed har begreppen också fått delvis ny innebörd. Men förskjutningen innebär även att man kan se en tydlig utveckling i dokumenten där tonvikten läggs på kvalifikation istället för medborgarfostran. I dagsläget fokuseras den konkurrerande individualisten framför den samarbetande kollektivisten. Kunskapen har förändrats från att ha varit ett mål i sig, till att ha blivit ett redskap. Den amerikanske sociologen Sennett skriver i sin bok ”När karaktären krackelerar” om hur människan i den nya, kortsiktiga kapitalismen förlorar mer och mer av sin karaktär: den snabba ekonomin får effekter på människors långsiktiga relationer och identitetsuppfattning. Karaktär, som enligt Sennett kännetecknas av långsiktighet, ömsesidighet, pålitlighet i sociala relationer samt förmågan att försaka kortsiktiga mål till förmån för långsiktiga, har övergetts till förmån för flexibilitet och kortsiktighet. Det är viktigt, eftersom det Sennett säger om arbetslivet även till viss del gäller för skolan. Men är det verkligen den skolan vi vill ha, det här samhället vi vill skapa? Jag vill helst säga stopp – vi måste diskutera det här!

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Hybriddiskursen som framkom så tydligt. Empiriskt kunde jag skapa belägg för det som så många har upplevt: jag pratade med massor av lärare, elever och föräldrar när jag ingick i den nationella kvalitetsgranskningen år 2000 (som handlade om betyg och bedömning). Samtalen slutade alltid med filosofiska diskussioner om vad skolans uppgift egentligen är och vad den ägnar sig åt. Den här synen på kunskap, vårt sätt att mäta den, vad ger det för människor? De här samtalen var bara känslor och tyckande, jag kunde inte då bevisa att det jag upplevde verkligen stämde, men genom att skriva den här avhandlingen har jag rustat mig med bättre svar för en fortsatt diskussion: jag har nu mer belägg för det vi tyckte och kände då.

Vem har nytta av dina resultat?

– De lärare, elever, föräldrar, skolledare och politiker som jag mötte i de här diskussionerna. De blivande lärarna som jag är med och utbildar. Vi pratar alldeles för mycket om VAD och HUR, och alldeles för lite om VARFÖR – det är ju den viktigaste frågan!

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag är rädd att den inte kommer att påverka alls, så realistisk är jag, fastän jag tycker att frågan är så viktig. Men om jag kan nå ut till den här målgruppen så hoppas jag att medborgarfostran får bättre genomslag, att vi kan prata mer om ”den goa människan”. Vi ska veta vad vi har kunskapen TILL. Jag kan förstå varför det har blivit som det är idag, konkurrensen på den globala marknad som vi försöker överleva på ÄR stenhård. Men jag är bekymrad över det faktum att ingen ifrågasätter att vår enda överlevnadsstrategi är att skapa individualister och materialister. Den bilden är totalt dominerande, och jag säger inte att den behöver vara fel, men jag upprörs av frånvaron av diskussion och andra visioner. Den här generationen diskuterar inte förutsättningar och mål, de är fast i det ekonomiska, det materiella – jag hör aldrig någon som pratar om livskvalité längre.

2006-06-05 Hedda Lovén, 08-452 71 52
(hedda.loven@skolporten.com)

 


&
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev