Inte alla elever får en demokratisk kompetens

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag kom in på forskningsämnet genom mitt arbete som utredare på Ungdomsstyrelsen: 1999 skulle Skolverket göra en skolstudie som hette Ung i demokratin, och jag blev tillfrågad om jag ville delta genom att göra tilläggsstudie. Jag undersökte hur värderingar och beteenden rörande demokrati såg ut hos ungdomar som inte gick i gymnasieskolan, i jämförelse med dem som gjorde det. Utifrån den studien kunde vi se stora skillnaderna i inställning mellan elever på olika gymnasieprogram. Det var något jag ville gå vidare med i mitt avhandlingsarbete, som grundar sig på det material som samlades in under Skolverksstudien, men som enbart omfattar elever på gymnasiet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om gymnasieelevers attityder till aktivt medborgarskap. Avhandlingens utgångspunkt är att vi idag ska ha en skola för alla, med uppdraget att förbereda unga för ett aktivt samhällsliv och ett aktivt medborgarskap – för oavsett elevernas olika bakgrund så är det skolans uppgift att erbjuda dem en likvärdig utbildning som leder till ett aktivt medborgarskap. Skolan har fyra spelregler att förhålla sig till i demokratiarbetet: dels ska man främja lärandet (grundläggande kunskaper om samhället och dess styrning), inflytandet (med förhoppning om att inflytande i sig ska främja ett aktivt medborgarskap genom att ge nyttiga erfarenheter och praktiskt kunnande om demokratins spelregler), men man ska också främja elevernas självförtroende och förmedla grundläggande värderingar som jämlikhet, tolerans och lika värde.
– Utifrån det material som Skolverket hade samlat in från 17 nationella program (vilket bestod av omfattande enkäter som tagits fram av IEA) grupperade jag gymnasieeleverna i fem olika programkategorier: samhällsvetare, naturvetare, yrkesförberedande program med övervägande killar (Bygg, El, Fordon etc), yrkesförberedande program med övervägande tjejer (Barn och fritid, Omvårdnadsprogrammet) samt en grupp ”övrigt” med elever från exempelvis handel och administration, media och naturbruksprogrammen. Bland enkätsvaren har jag valt ut fem olika aktiviteter som fick representera ett aktivt medborgarskap: attityd till att rösta, attityd till att bli partimedlem, attityd till att demonstrera, attityd till frivilligt socialt arbete och slutligen attityd till illegala aktioner (enkäten bestod av två delar: en generell kunskapsöversikt om demokrati med frågor rörande institutioner och grundläggande principer samt en undersökning av ungas värderingar och beteenden rörande demokrati).

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att den gymnasieskola för alla som vi har idag, fungerar väldigt bra för ungefär 80 procent av eleverna. De 20 procent som det inte fungerar så bra för, är elever från de yrkesförberedande programmen. Det innebär att skolan inte har lyckats hitta verktygen för sitt demokratiuppdrag när det gäller den här elevgruppen. Vad är det då som gör den här elevgruppen så speciell? Bristande demokratikunskaper är en viktig del av problematiken: förståelse för det demokratiska systemet och dess institutioner saknas. En annan viktigt pusselbit är det politiska självförtroende, vilket har stor betydelse när det kommer till hur unga ser på sin egen medborgarroll. Där hittade jag stora skillnader mellan killar och tjejer på de yrkesinriktade programmen: tjejernas politiska självförtroende är generellt mycket sämre, absolut lägst är det för de tjejer som läser Barn och fritid och Omvårdnadsprogrammet. Inte heller skolans arbete med inflytande har fungerat särskilt bra för den här elevgruppen.
– Tittar man på övriga program så visar resultaten att det finns intressanta skillnader mellan naturvetare och samhällsvetare: man skulle ju kunna tro att de elever som läser mest samhällskunskap skulle ha bäst resultat i kunskapsundersökningen, men istället är det naturvetarna som presterar absolut bäst, och inte bara kunskapsmässigt utan även när det kommer till beteenden och värderingar rörande demokratifrågor. Elever som läste på det samhällsvetenskapliga programmet toppade inte något av områden i enkäten, däremot var samhällsvetarna den elevgrupp som var mest nöjda med klassrumsklimatet. Elever som gick på de studieförberedande programmen var överhuvudtaget mest nöjda med klassrumsklimatet, där de lyfte fram samtalsklimatet som något positivt. Det intressanta är att i klasser som dominerades av pojkar var eleverna inte lika nöjda, och samma grupp anger inte heller att de har särskilt mycket traditionell undervisning, så man undrar lite vad som egentligen händer på deras lektioner. Jag kunde också se att de elever som hade höga demokratikunskaper valde bort illegala aktiviteter (till exempel att blockera trafiken som en form av protest) medan elever med låga demokratikunskaper inte gjorde det.
– Ett annat intressant resultat var att det, trots stora skillnader mellan killar och tjejer på de yrkesförberedande programmen, fanns en demokratisk aktivitet som tjejerna på Barn och fritids- och Omvårdnadsprogrammet toppade – nämligen frivilligt socialt arbete. Det gick dock inte hand i hand med ett traditionellt politiskt deltagande: tjejerna kopplade inte samman ett frivilligt socialt arbete med att rösta eller demonstrera, utan såg det istället som ett direkt sätt att hjälpa människor som har det svårt. Men det visar samtidigt att det inte går att påstå att de här tjejerna är en passiv grupp som inte har något intresse för politik och samhällsfrågor överhuvudtaget: de uppvisar en annan sida av medborgarskapet, och där är de mest samhällsengagerade av alla. Det finns helt enkelt ett starkt engagemang hos de här tjejerna, och det är något som jag tycker är viktigt att vi lyfter fram och erkänner i skolan, inte minst för att stärka deras självkänsla.

Hur vet vi att det här inte bara handlar om klass och socioekonomiska förhållanden?

– Klass och andra förutsättningar har givetvis betydelse för resultaten: föräldrars utbildningsnivå, huruvida man själv är född i utlandet samt generell kognitiv förmåga (ordkunskap testades till exempel också i enkäten) är faktorer som påverkar elevernas prestation. Men jag har vägt in och kontrollerat för klassiska förklaringsgrunder som socioekonomisk bakgrund, medievanor, politiskt intresse eller om eleven en annan bakgrund än svensk. Det visar sig dock att för de demokratiska aktiviteter jag tittar på spelar kunskaperna en stor roll – oavsett politiskt intresse och klassbakgrund (undantaget frivilligt socialt arbete). Och just kunskaper och självkänsla är ju de områden som skolan har i uppdrag att främja hos eleverna, oavsett deras bakgrund.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Engagemanget för frivilligt socialt arbete hos tjejerna, som till synes var så passiva. Den här frågan lyfter fram goda medborgaregenskaper hos tjejerna: solidaritet, empati och en känsla för det gemensamma, samtidigt som det inte är det kvinnliga ”att vårda” som kliver fram, utan den här aktiviteten är kopplad till politik. Sedan förvånande det mig att naturvetarna som grupp kom ut så starkt: även om tidigare forskning har antytt att det inte finns något samband mellan antalet lästa kurser i samhällskunskap och demokratiska kunskaper, så blev jag ändå överraskad av att samhällsvetarna inte hade de bästa kunskaperna eller det mest genuina intresset att agera politiskt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar i skolan och känner igen de här bilderna av intresse, kunskap och motivation hos sina elever. Resultaten visar att det finns ett politiskt intresse av olika slag hos olika elevgrupper, vilket får betydelse när läraren ska prioritera vilka kunskaper som ska ingå i undervisningen. Jag tror att det är viktigt att inte ge upp och ställa lägre krav på elever som verkar politiskt ointresserade, om något så visar avhandlingen hur viktigt det är att hitta kraften att fortsätta leta efter sätt att nå dessa elever. För lärarutbildningens del innebär det att blivande lärare måste bli medvetna om hur man uppmärksammar elever som har svaga demokratikunskaper, och få med sig verktygen för att kunna kompensera dem på rätt sätt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att vi kan få igång en diskussion kring hur man kan arbeta rent konkret i klassrummet med de här viktiga frågorna – hur ska man främja elevers politiska självförtroende och kunskaper? Jag tror att det handlar om att hitta nya sätt, där nyckeln är att kunna motivera. Men det här är ett samtal som måste föras mellan de verksamma i skolan – min roll är enbart att stimulera den debatten.

Hedda Lovén