Hoppa till sidinnehåll
Integration

Släpp kulturbegreppet i mångfaldsarbetet

Publicerad:2006-09-25
Uppdaterad:2012-05-03
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det säger Johannes Lunneblad, nydisputerad forskare vid Göteborgs universitet. Han har följt en förskolas mångfaldsarbete under 18 månader och kan konstatera att segregationen leder till att förskolan inte har blivit den mötesplats som förespråkas i läroplanen.
– Jag tror att vi måste släppa på kulturbegreppet, just för att vi tolkar in så mycket i det. Hur särskiljer vi vad som är kultur – och vad som är ett sätt att hantera dina livsvillkor?

 

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det bottnar i ett gammalt intresse för socialisation och kulturöverföring. Hur lär vi oss tycka om vissa saker? Hur lär vi oss föredra vissa saker och förstå oss själva på vissa sätt? Hur produceras och förmedlas olika förväntningar och möjligheter? Att min studie baseras på förskolans verksamhet beror på att jag har läst barn och ungdomspedagogiskt program, så jag har en förankring i den världen sedan tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om förskolans kultur- och identitetsreproducerande uppgift i relation till samhällets kulturella mångfald. I Lpfö 98 står det:
”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.”
Tanken är att förskolan ska vara en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter och ge alla samma möjligheter. I avhandlingen försöker jag förstå hurde pedagogerna resonerar kring det mångkulturella samhället och hanterar den kulturella mångfalden i sitt arbete. Jag har försökt göra detta genom att följa det dagliga arbetet på en förskola under 18 månader.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att mångfaldsarbetet handlar om HELA samhället, inte bara invandrare. Vi är ju alla delar av olika kulturer, därför kan arbetet inte bara fokusera på etnicitet, men det är precis det som har skett. Det mångkulturella i samhället i dag är ytterst förknippat med utsatthet och problemområden, faktorer som ger negativa associationer. Givetvis märks det hos de anställda inom förskolan, som talar om det här på ett sätt som återspeglar samhällets syn på mångfald. Det blir ett dilemma för dem att lyfta fram det positiva med mångfald, när de mest har negativa bilder av det. Det leder till att de verksamma väljer att lyfta fram saker som är neutrala: mångfaldsarbetet går inte på djupet utan reduceras istället till att lära sig sånger och ramsor på ett annat språk eller prova mat från ett annat land.
– Tanken är ju att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska mötas i förskolan. Men segregationen leder till att förskolan helt enkelt inte blir den mötesplats som förespråkas i läroplanen.
-Det man måste fråga sig är om mångfald är naturligt eller en konsekvens av att människor har ojämlika livsvillkor. På svenska blir det nästan ologiskt att säga:
– Det är så lugnt och skön där jag bor, för det bor nästan bara invandrare där.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att jag konfronterades med mina egna fördomar. Jag minns till exempel ett muslimskt barn på förskolan som bara åt vegetarisk mat. Jag utgick automatiskt från att det hade att göra med maten skulle vara Halal, men sen visade det sig att det inte alls var det som var orsaken, utan att föräldrarna var oroliga för galna kosjukan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen innehåller väldigt mycket exempel, det finns en hög igenkänningsfaktor – i synnerhet på lärarutbildningen. Exemplena kan säkert också vara bra diskussionsunderlag för de verksamma i förskolan. Jag har även gjort en historiebeskrivning av hur invandrarbarnet har framställts i styrdokumenten, och det tror jag är en bra bakgrund om man vill öka förståelsen för mångfaldsarbetet i förskolan utifrån ett större perspektiv. För kommun och förvaltning kan det exempelvis vara nyttigt att få ett nytt perspektiv på de styrdokument som jag har undersökt i avhandlingen.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis kan resultaten inspirera till en diskussion om alternativa arbetssätt. Jag försöker lyfta fram positiva saker i avhandlingen som kan ge en öppning för hur man kan gå vidare. Det är viktigt att se att alla barn är del av flera kulturella sammanhang. Då kan man också förstå begreppet kultur som en hemkultur, alltså som barnets vardagliga erfarenheter hemma med familjen – inte bara kultur som högtider och maträtter. Ofta leder användningen av begreppet kultur till missförstånd och problem, för egentligen, hur särskiljer vi vad som är kultur och vad som är effekter av någons ekonomiska och sociala situation? Det går inte att skilja ut kulturen från det sätt människor hanterar sina livsvillkor.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev