Dela:

Elever trivs bättre i skolan nu än för 35 år sen

Mary-Anne Holfe-Sabel

Född 1950
i Vetlanda

Attitudes towards Swedish comprehensive school. Comparisons over time and between classrooms in grade 6.

Göteborgs universitet
2006-06-02


AVHANDLING

 

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit verksam som lärare sedan 1971 och arbetat i hela grundskolan, på olika stadier och i olika roller. När den nya läroplanen kom 1994 blev jag intresserad av vad förändringen till målstyrning skulle kunna få för konsekvenser och skrev en del mindre arbeten om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad svenska skolelever idag tycker om sin skola, sin lärare, undervisningen och sina kamratrelationer, det vill säga deras inställning till att gå i skolan och vara elev.
– Det intressanta är att det finns en undersökning från 1967-1968om samma saker. Så det finns ett 35 år gammalt jämförelsematerial.40 av de frågor jag ställt är precis desamma som då. Sedanhar jag lagt till ytterligare 32 frågor i mitt material. Närmare 1700 elever från 78 sexor i Göteborgsområdet har svarat, liksomderas 78 lärare.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Den absolut viktigaste slutsatsen är att elevernas attityd till skolan totalt sett idag är mera positiv än för 35 år sedan! När man analyserar materialet närmare ser man dock att det de är mera positiva till är de relationer de har i skolan. Det gäller både relationen till sin lärare och till sina kamrater. Intresset för skolans kärnverksamhet, det vill säga undervisningen, är dock inte större idag än för 35 år sedan. Trots de stora och radikala reformer som genomförts är eleverna alltså inte mer intresserade av att lära sig.
– Det är också väldigt stora skillnader mellan hur bra elevertrivs i skolan idag. En del trivs väldigt bra och andra mycket dåligt.Dagens skola är inte likvärdig.
– Resultaten visar också att arbetsmiljön är oerhört viktigför elevernas välbefinnande. Att det är en lugn och trygg atmosfäri klassrummet är avgörande.

Vad hittade du under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Huvudresultatet. Jag hade faktiskt inte blivit förvånad om det hade varit tvärt om.
– Men bilden är som sagt komplex. Jag tycker dock att elevernas svar pekarut en möjlig väg framåt: goda relationer leder till en god arbetsmiljö somborde leda till bättre prestationer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som vill förstå varför det ser ut som det gör i skolan i dag på ett nationellt plan. Det finns en logisk koppling mellan elevernas svar och skolans resultatbild. Materialet är fullt av ledtrådar, både till varför det ser ut som det gör och vad eleverna skulle behöva för att kunna förbättra sina resultat, som ju tyvärr blivit sämre och sämre under senare år.
– Jag tycker att lärare ska ta till sig vad materialet visar. Om man intesjälv har de verktyg som behövs för att kunna skapa en bättrearbetsmiljö måste man ta sin skolledare till hjälp.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Alla lärare kan reflektera över sin vardag och jag tycker att mina resultat borde ge lärare råg i ryggen. Eleverna sätter ju ljuset på vad som betyder mest för dem när det gäller hur de trivs i skolan, och i förlängningen på hur de skulle kunna förbättra sina resultat.

Anna Lytsy

Sidan publicerades 2006-09-11 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 14:23 av


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!