Gymnasieelever väljer skrivstrategi efter ämne

Hur tar sig gymnasieelever an en skrivuppgift och vad händer under skrivprocessen? Ämnet styr strategin, visar Ann-Christin Randahl i sin avhandling.

Ann-Christin Randahl
Ann-Christin Randahl

Född 1967
i Vara

Disputerade 2014-03-28
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Strategiska skribenter. Skrivprocesser i fysik och svenska

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i ett tjugotal år som gymnasielärare i svenska och tyska och stundom funderat över vad som händer när elever gör sina skrivuppgifter hemma. Vi vet ganska lite om hur elevers skrivprocesser ser ut.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasielevers skrivprocesser och hur de hanterar olika utmaningar under arbetets gång. Jag har närstuderat tre elever under två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik och en text i svenska. Eleverna har haft en kamera riggad hemma och har skrivit sina texter på Google drive. Därmed har jag kunnat följa hur texten växer fram, vilka resurser eleverna använder sig av och hur de organiserar sitt skrivande. Avhandlingens rubrik ”Strategiska skribenter” syftar på att de här eleverna är erfarna och målinriktade. Med det ville jag ge en bild av skolan, där elevers kompetens och förmågor är i fokus istället för deras brister.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna har olika skrivstrategi beroende på ämne. Skrivandet av labbrapporten i fysik började direkt efter laborationen för att behålla känslan av ”färskhet”. Skrivuppgiften i svenska följde ett helt annat mönster där en hel del tid ägnades åt att fundera över ämne och planera upplägg innan själva skrivandet kom igång. Fysikuppgiften följde en given struktur där bakgrund, metod och teori skrevs som separata delar. De lätta delarna, metod och beräkningar, skrevs först och de svåraste, diskussion och felkällor, skrevs sist. Texten i svenska växte fram utan givet mönster eller kronologi. Text raderades, flyttades runt och skrivandet kunde pågå i flera olika stycken samtidigt.

– Gemensamt för båda texterna var att eleverna hämtade fakta och inspiration i böcker, på nätet, av kompisar och föräldrar. Pauser av olika slag ingick också i skrivprocessen. Någon städade för att komma i ”duktighets-mode”, andra lade in träningspass för att få inspiration och rensa huvudet, en del tog på sig särskilt bekväma kläder inför ett skrivpass. Gemensamt för eleverna var att de lade ned mycket tid på sitt skrivande.

Vad överraskade dig?

– Att skrivande så tydligt är både en individuell och en social process. Det fanns strategier som eleverna använde oavsett ämne. Men det fanns också mönster som kunde knytas till respektive ämne. Ett exempel var hur läroboken användes som resurs. I fysik valde eleverna formuleringar som låg nära lärobokens text men i svenska formulerade eleverna konsekvent om texten.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Lärare, både inom svenska och NO. Min avhandling är väldigt lättläst och praktisk i sitt upplägg. Förhoppningsvis kan den väcka funderingar och frågor som lärare kan ha nytta av i sitt eget yrkesutövande.

Sidan publicerades 2014-05-21 12:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:40 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att skriva två tillsammans fördjupar kunskap

Vad finns det för fördelar med att skriva tillsammans? Gerrit Berends har tittat på hur kollaborativt skrivande kan fördjupa studenters kunskap. Resultatet visar att den mest gynnsamma formen av skrivsamarbete är två och två framför gemensam skärm, det ger stort utrymme för fördjupande diskussioner.

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.