Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. I stället använder gymnasieskolor mjuka värden kring omtanke och tillhörighet för att positionera sig på skolmarknaden. Det konstaterar Cia Gustrén som undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Cia Gustrén
Cia Gustrén

Född 1979
Bor i Täby

Disputerade 2021-10-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Negotiating school identities. A multimodal analysis of upper secondary school promotion on the web

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skol- och utbildningsfrågor utifrån ett socialt samhällsperspektiv. När jag tidigare läste kulturpedagogik väcktes en nyfikenhet kring skolidentiteter och frågeställningar om vad en skola är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieskolor presenterar sig på webben och vilka strategier de använder för att locka elever och positionera sig på skolmarknaden. Avhandlingen bygger på en multimodal analys av 64 gymnasieskolors webbsidor. Skolorna är spridda över hela landet, de största i sina respektive regioner, merparten högskoleförberedande men här finns även några yrkesinriktade skolor. Jag har främst tittat på skolornas sida som vanligen rubriceras ”Om oss” på hemsidan och undersökt hur bild och text används och samspelar för att förmedla skolornas budskap om sig själva. Mitt fokus är vilka värden som lyfts fram och vilka strategier skolorna använder för att profilera sig och framstå som ett attraktivt val för elever. En fråga som också diskuteras i avhandlingen är vad de här budskapen säger om vår tids skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att majoriteten av skolorna lyfter fram mjuka värden, som gemenskap, delaktighet och meningsfullt utbyte mellan elev och skola. Det här budskapet skiljer sig markant från resultaten i min licentiatuppsats från år 2019 som också handlar om gymnasieskolors positionering. Då präglades budskapen av en mer hårdnackad konkurrens där många skolor profilerade sig med mer eller mindre uppseendeväckande löften och budskap om en framtida karriär. På bara några år är tonen och budskapet ett helt annat. Men det finns fortfarande ett spänningsfält mellan omtanke och konkurrens, även om det förstnämnda dominerar gymnasieskolornas profil i dag. Medan vissa skolor betonar vikten av kunskap så illustreras betydelsen av sociala och mjuka värden av bilder på lärare som formar hjärtan med händerna.

– Ett annat spänningsfält är mellan tradition och förnyelse. Kommunala skolor kan, i större utsträckning än friskolor, hänvisa till en lång utbildningstradition, vilket skapar legitimitet på skolmarknaden. Fristående skolor lyfter oftare fram andra kunskaper än de rent akademiska, såsom vikten av digitalisering, nätverkande och socialt lärande. Det här spänningsfältet synliggörs också i skolornas tilltal genom formuleringar som ”eleverna är en del av en familj,” och att ”gymnasiet är en resa som görs tillsammans där vi har kul under tiden”. Andra skolor är mer framtidsorienterade genom att peka på att skolan leder dit man är på väg.

Vad överraskade dig?

– Till en början överrumplades jag av att skolornas budskap hade förändrats så mycket på bara några år. Skolors webbsidor är onekligen föränderliga, de uppdateras ofta och kan byta skepnad och profil på kort varsel. Det här pendlar lite fram och tillbaka, och min tolkning är att det sker i skov där omvärlden har stor påverkan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan är ju en viktig angelägenhet för hela samhället, så jag tänker att alla som är intresserade av hur gymnasieskolan ser ut i dag kan ha nytta av resultaten. Utöver medarbetare i skolan hoppas jag även att föräldrar och blivande gymnasieelever kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-25 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.