Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. I stället använder gymnasieskolor mjuka värden kring omtanke och tillhörighet för att positionera sig på skolmarknaden. Det konstaterar Cia Gustrén som undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Cia Gustrén
Cia Gustrén

Född 1979
Bor i Täby

Disputerade 2021-10-15
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Negotiating school identities. A multimodal analysis of upper secondary school promotion on the web

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av skol- och utbildningsfrågor utifrån ett socialt samhällsperspektiv. När jag tidigare läste kulturpedagogik väcktes en nyfikenhet kring skolidentiteter och frågeställningar om vad en skola är.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieskolor presenterar sig på webben och vilka strategier de använder för att locka elever och positionera sig på skolmarknaden. Avhandlingen bygger på en multimodal analys av 64 gymnasieskolors webbsidor. Skolorna är spridda över hela landet, de största i sina respektive regioner, merparten högskoleförberedande men här finns även några yrkesinriktade skolor. Jag har främst tittat på skolornas sida som vanligen rubriceras ”Om oss” på hemsidan och undersökt hur bild och text används och samspelar för att förmedla skolornas budskap om sig själva. Mitt fokus är vilka värden som lyfts fram och vilka strategier skolorna använder för att profilera sig och framstå som ett attraktivt val för elever. En fråga som också diskuteras i avhandlingen är vad de här budskapen säger om vår tids skola.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att majoriteten av skolorna lyfter fram mjuka värden, som gemenskap, delaktighet och meningsfullt utbyte mellan elev och skola. Det här budskapet skiljer sig markant från resultaten i min licentiatuppsats från år 2019 som också handlar om gymnasieskolors positionering. Då präglades budskapen av en mer hårdnackad konkurrens där många skolor profilerade sig med mer eller mindre uppseendeväckande löften och budskap om en framtida karriär. På bara några år är tonen och budskapet ett helt annat. Men det finns fortfarande ett spänningsfält mellan omtanke och konkurrens, även om det förstnämnda dominerar gymnasieskolornas profil i dag. Medan vissa skolor betonar vikten av kunskap så illustreras betydelsen av sociala och mjuka värden av bilder på lärare som formar hjärtan med händerna.

– Ett annat spänningsfält är mellan tradition och förnyelse. Kommunala skolor kan, i större utsträckning än friskolor, hänvisa till en lång utbildningstradition, vilket skapar legitimitet på skolmarknaden. Fristående skolor lyfter oftare fram andra kunskaper än de rent akademiska, såsom vikten av digitalisering, nätverkande och socialt lärande. Det här spänningsfältet synliggörs också i skolornas tilltal genom formuleringar som ”eleverna är en del av en familj,” och att ”gymnasiet är en resa som görs tillsammans där vi har kul under tiden”. Andra skolor är mer framtidsorienterade genom att peka på att skolan leder dit man är på väg.

Vad överraskade dig?

– Till en början överrumplades jag av att skolornas budskap hade förändrats så mycket på bara några år. Skolors webbsidor är onekligen föränderliga, de uppdateras ofta och kan byta skepnad och profil på kort varsel. Det här pendlar lite fram och tillbaka, och min tolkning är att det sker i skov där omvärlden har stor påverkan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan är ju en viktig angelägenhet för hela samhället, så jag tänker att alla som är intresserade av hur gymnasieskolan ser ut i dag kan ha nytta av resultaten. Utöver medarbetare i skolan hoppas jag även att föräldrar och blivande gymnasieelever kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-11-25 10:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Specialpedagogik för gymnasiet

Välkommen på en konferens som vänder sig till dig som möter elever i behov av särskilt stöd eller anpassningar på gymnasiet! Ta del av sju föreläsningar om bland annat perfektionism och prestationsångest, aktuell forskning om teknikanpassning för ökad närvaro och delaktighet samt tydliggörande pedagogik för elever med autism och adhd.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Årets konferens i Engelska för högstadiet och gymnasiet! Kunniga föreläsare ger dig som undervisar i engelska information om ny forskning, inspirerande verktyg och språklig input för egen del. Delta i Stockholm den 29–30 mars eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 5–22 april, 2022. Innehållet kan också passa för vuxenutbildningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.