Gymnasievalet bekräftar den du redan är

På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Men i gymnasievalet sorterar eleverna också sig själva, visar Martin Harling i sin avhandling.

Martin Harling
Martin Harling

Född 1972
Bor på Tjörn

Disputerade 2017-05-19
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden 4-9-lärare i svenska och SO och i min forskning riktade jag tidigt in mig på övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Inte minst för att det är en viktig och ofta händelserik tid i livet då elever söker och formar sin identitet. Jag fick ett nästan chockartat möte med skolan som marknad när jag i en fältstudie följde med en elev på en gymnasiemässa. Det väckte mitt intresse för vidare forskning kring just skolmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen handlar om vilka effekter avregleringen av skolan fått och då med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet. Den handlar också om hur elever formas genom kategorisering av olika slag. Dels har jag under tre månader följt elever som ska göra sina gymnasieval. Dels har jag intervjuat totalt 56 elever på sex olika skolor i tre olika städer om vad de tycker om, och förhåller sig till gymnasiemässor, hur de uppfattar dem, vilken information de tar till sig och så vidare. Jag har också observerat eleverna när de besöker gymnasiemässorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasievalet i mångt bekräftar den du redan är. Elever styrs och styr sig själva till skolor och utbildningar utifrån den samhällsgrupp och kontext de kommer ifrån. På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Den här uppdelningen är visserligen inte något nytt, det nya är att den avreglerade skolmarknaden legitimerar detta och ser det som önskvärt. En fungerande marknad bygger ju på skillnader annars vore det inte en marknad. Det här är eleverna också medvetna om. Elever från skolor med högt medelvärde vet mycket väl att de är värdefulla för gymnasieskolorna. De här eleverna uttrycker sig i termer som att ”vi är mer självgående och inte lika resurskrävande”.  Elever från skolor med lägre snittvärden konstaterar krasst att en gymnasieskola med högre profil ”är för de rika”. Underförstått inget för dem trots att de har betyg att komma in där. Skolmarknaden innebär inte bara att skolorna sållar, eleverna sorterar även sig själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att konkurrensen om eleverna, den aggressiva marknadsföringen var mer utbredd i storstäderna men min studie visar att den här utvecklingen även nått mindre orter. Positivt överraskad blev jag av att många elever ofta problematiserade och ifrågasatte skolornas ofta ganska enkelriktade budskap. Som en elev från en så kallad toppskola konstaterade: ”Det är synd att bara för att man går klädd på ett visst sätt så förväntas man söka en viss skola. Men tyvärr skulle man nog få svårt att passa in om man sökte sig till en annan skola än den man förväntas söka.”

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik och hur skolan styrs. Alltså allt från en politiskt intresserad allmänhet till lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-16 14:10 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-08 15:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga på att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet.

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.