2017-05-16 14:10  1712 Dela:

Gymnasievalet bekräftar den du redan är

På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Men i gymnasievalet sorterar eleverna också sig själva, visar Martin Harling i sin avhandling.

Martin Harling
Martin Harling

Född 1972
Bor på Tjörn

Disputerade 2017-05-19
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden 4-9-lärare i svenska och SO och i min forskning riktade jag tidigt in mig på övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Inte minst för att det är en viktig och ofta händelserik tid i livet då elever söker och formar sin identitet. Jag fick ett nästan chockartat möte med skolan som marknad när jag i en fältstudie följde med en elev på en gymnasiemässa. Det väckte mitt intresse för vidare forskning kring just skolmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen handlar om vilka effekter avregleringen av skolan fått och då med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet. Den handlar också om hur elever formas genom kategorisering av olika slag. Dels har jag under tre månader följt elever som ska göra sina gymnasieval. Dels har jag intervjuat totalt 56 elever på sex olika skolor i tre olika städer om vad de tycker om, och förhåller sig till gymnasiemässor, hur de uppfattar dem, vilken information de tar till sig och så vidare. Jag har också observerat eleverna när de besöker gymnasiemässorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasievalet i mångt bekräftar den du redan är. Elever styrs och styr sig själva till skolor och utbildningar utifrån den samhällsgrupp och kontext de kommer ifrån. På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Den här uppdelningen är visserligen inte något nytt, det nya är att den avreglerade skolmarknaden legitimerar detta och ser det som önskvärt. En fungerande marknad bygger ju på skillnader annars vore det inte en marknad. Det här är eleverna också medvetna om. Elever från skolor med högt medelvärde vet mycket väl att de är värdefulla för gymnasieskolorna. De här eleverna uttrycker sig i termer som att ”vi är mer självgående och inte lika resurskrävande”.  Elever från skolor med lägre snittvärden konstaterar krasst att en gymnasieskola med högre profil ”är för de rika”. Underförstått inget för dem trots att de har betyg att komma in där. Skolmarknaden innebär inte bara att skolorna sållar, eleverna sorterar även sig själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att konkurrensen om eleverna, den aggressiva marknadsföringen var mer utbredd i storstäderna men min studie visar att den här utvecklingen även nått mindre orter. Positivt överraskad blev jag av att många elever ofta problematiserade och ifrågasatte skolornas ofta ganska enkelriktade budskap. Som en elev från en så kallad toppskola konstaterade: ”Det är synd att bara för att man går klädd på ett visst sätt så förväntas man söka en viss skola. Men tyvärr skulle man nog få svårt att passa in om man sökte sig till en annan skola än den man förväntas söka.”

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik och hur skolan styrs. Alltså allt från en politiskt intresserad allmänhet till lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-16 14:10 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-08 15:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.