Gymnasievalet bekräftar den du redan är

På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Men i gymnasievalet sorterar eleverna också sig själva, visar Martin Harling i sin avhandling.

Martin Harling
Martin Harling

Född 1972
Bor på Tjörn

Disputerade 2017-05-19
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Välja vara: En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden 4-9-lärare i svenska och SO och i min forskning riktade jag tidigt in mig på övergången mellan högstadiet och gymnasiet. Inte minst för att det är en viktig och ofta händelserik tid i livet då elever söker och formar sin identitet. Jag fick ett nästan chockartat möte med skolan som marknad när jag i en fältstudie följde med en elev på en gymnasiemässa. Det väckte mitt intresse för vidare forskning kring just skolmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen handlar om vilka effekter avregleringen av skolan fått och då med fokus på elevernas upplevelse av gymnasievalet. Den handlar också om hur elever formas genom kategorisering av olika slag. Dels har jag under tre månader följt elever som ska göra sina gymnasieval. Dels har jag intervjuat totalt 56 elever på sex olika skolor i tre olika städer om vad de tycker om, och förhåller sig till gymnasiemässor, hur de uppfattar dem, vilken information de tar till sig och så vidare. Jag har också observerat eleverna när de besöker gymnasiemässorna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att gymnasievalet i mångt bekräftar den du redan är. Elever styrs och styr sig själva till skolor och utbildningar utifrån den samhällsgrupp och kontext de kommer ifrån. På gymnasiemässor profilerar sig skolor med allt från kläder till budskap för att locka till sig en viss typ av elever. Den här uppdelningen är visserligen inte något nytt, det nya är att den avreglerade skolmarknaden legitimerar detta och ser det som önskvärt. En fungerande marknad bygger ju på skillnader annars vore det inte en marknad. Det här är eleverna också medvetna om. Elever från skolor med högt medelvärde vet mycket väl att de är värdefulla för gymnasieskolorna. De här eleverna uttrycker sig i termer som att ”vi är mer självgående och inte lika resurskrävande”.  Elever från skolor med lägre snittvärden konstaterar krasst att en gymnasieskola med högre profil ”är för de rika”. Underförstått inget för dem trots att de har betyg att komma in där. Skolmarknaden innebär inte bara att skolorna sållar, eleverna sorterar även sig själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att konkurrensen om eleverna, den aggressiva marknadsföringen var mer utbredd i storstäderna men min studie visar att den här utvecklingen även nått mindre orter. Positivt överraskad blev jag av att många elever ofta problematiserade och ifrågasatte skolornas ofta ganska enkelriktade budskap. Som en elev från en så kallad toppskola konstaterade: ”Det är synd att bara för att man går klädd på ett visst sätt så förväntas man söka en viss skola. Men tyvärr skulle man nog få svårt att passa in om man sökte sig till en annan skola än den man förväntas söka.”

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av utbildningspolitik och hur skolan styrs. Alltså allt från en politiskt intresserad allmänhet till lärare, skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-05-16 14:10 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-06-08 15:22 av Susanne Sawander


Relaterat

Prissättningen på skolmarknaden fungerar inte

Elevernas pendling över flera kommungränser har förändrat skolmarknaden avsevärt. Frågan är om gymnasieskolan ska vara en kommunal angelägenhet. Det menar Sten-Bertil Olsson som granskat marknadsregleringens konsekvenser för gymnasieskolan.

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.